Traumamottagande

Information kring traumalarmskriterier samt rutiner på akutrum.

Traumamottagande

  • Nationella traumalarmskriterier

    Lokala anvisningar

    • Flerskadehändelse

      Vid traumatiskt händelse med flera svårt skadade traumapatienter ska dokument flerskadetraumalarm användas.

    • Vem utlöser traumalarmet?

      Ledningssjuksköterska bedömer den prehospitala rapporten och utlöser därefter traumalarmet via larmpanel. Prehospital inlarmning dokumenteras på traumajournalen.

      Larmkedjor

      På nivå 1-larm kallas: Husjour kirurgi (teamleader), ortoped, IVA/narkosläkare, undersökande kirurg/akutläkare. Röntgenjour (utför FAST), 2 sjuksköterskor, alt 1 USK från akutmottagningen, IVA-SSK, IVA-USK, dokumenterande sekreterare.

      På nivå 2-larm kallas: Husjour kirurgi eller senior akutläkare (teamleader), ortoped, undersökande kirurg/akutläkare, 2 sjuksköterskor alt 1 USK från akutmottagningen, dokumenterande sekreterare.

    • Vem utlöser traumalarmet?

      Traumalarm utlöses av driftansvarig sjuksköterska/läkare eller, i undantagsfall, av annan larmkompetent sjuksköterska/läkare på akutmottagningen.

      Larmkedjor

      Följande angivna personer/kliniker ansvarar för att adekvat kompetens finns tillgänglig för optimalt traumaomhändertagande vid traumalarm:

      Trauma nivå 1

      • Primärjour kirurgi/akutläkare.
      • Primärjour ortopedi
      • Primärjour anestesi
      • Blod/kem lab
      • Bakjour kirurgi

      Samtliga beger sig till traumarummet. Dessutom förvarnas:

      • Operation
      • IVA
      • Röntgen
      • Husjour kirurgi
      • Präst (söks via egen mobiltelefon av driftsansvarig sjuksköterska)

      Driftsansvarig sjuksköterska på akutmottagningen ansvarar för att anhöriga blir omhändertagna.  Driftsansvarig sjuksköterska ansvarar även för debriefing/defusing vid behov.

      Trauma nivå 2

      • Primärjour kirurgi/akutläkare
      • Primärjour ortopedi

      Dessa beger sig till traumarummet. Dessutom förvarnas:

      • Primärjour anestesi
      • Operation
      • Husjour kirurgi

      På akutmottagningen

      Vid trauma nivå 1 ska följande personer finnas i traumarummet vid patientens ankomst och ska arbeta efter en på förhand upplagd plan vilken finns uppsatt i traumarummet:

      • Primärjour kirurgi/akutläkare
      • Primärjour anestesi
      • Primärjour ortopedi
      • Akutmottagningssköterska 1
      • Undersköterska akutmottagning 1
      • Akutmottagningssköterska 2
      • Undersköterska akutmottagningen 2
      • Sekreterare
      • BMA blod/kem lab
      • Bakjour kirurgi

      Bakjour kirurgi är teamleader och chef i traumarummet.

      Primärjour kirurgi ikläder sig denna roll tills bakjouren anlänt.

      Barn som inte uppfyller traumalarmskriterierna och inte är rörelsebegränsade ska behandlas på barnakuten om inte andra specifika anledningar motiverar omhändertagandet på vuxenakuten.

      Avlarmning

      Respektive enhets företrädare ansvarar för avlarmning till sin enhet efter beslut från teamleader.

      Teamleader och driftsansvarig sjuksköterska äger rätt att begränsa antalet personer i traumarummet.

      Då CSK är ett utbildningssjukhus ska personer under utbildning med placering på akutmottagningen prioriteras att kvarstanna vid behov av begränsning.

    • Observera: Samma larmkriterier gäller båda sjukhusen i Kronoberg men sammansättningen av traumateamen varierar på de olika sjukhusen. Skillnader i rutiner mellan sjukhusen anges med Växjö respektive Ljungby.

      Vem utlöser traumalarmet?

      Traumalarm utlöses av LAS på akutmottagningen efter inhämtande av adekvat information från ambulans.

      Traumalarm kan också utlösas av ansvarig sjuksköterska eller läkare om befintlig patient visar sig uppfylla kriterier för traumalarm.

      Larmkedjor

      Larm sker med hjälp av larmtablå och kompletteras med telefon respektive allanrop via snabb enligt nedan.

      Nivå 1 larm

      1. Larma via larmtablån. Välj ”Traumalarm akut” eller ”Traumalarm 10 minuter”.
      2. Växjö: Vid barnlarm - tillkalla barnläkare och barnsjuksköterska via tel 8447.
      3. Kalla på akutmottagningens traumapersonal.
        Ljungby: akutens personal meddelas muntligt
      4. Växjö: Allanrop 0090
      5. Växjö: Förvarna eventuellt röntgen, kemlab och andra aktuella enheter på sjukhuset. Detta görs efter besked av teamledaren.
      6. Ljungby: Röntgen larmas via larmtablå vardagar dagtid och via telefon enligt rutin jourtid. Kemlab förvarnas dygnet runt.
      7. Ytterligare resurser larmas efter beslut av teamledare. Detta är aktuellt om det är fler än två patienter med stort trauma samt vid behov av andra specialiteter såsom öronjour, ögonjour, kärlkirurg och/eller gynjour.
      8. Växjö: Dagtid vardagar tillkallas kurator vid behov på telefon 4360, vilka kommer om de har möjlighet.

      Nivå 2 larm

      1. Ring kirurgjour: Ljungby: DECT 5210 eller larmtablån primärjour kirurgi akut
      2. Växjö: DECT 6681
      3. Växjö: Vid barnlarm - tillkalla barnläkare och barnsjuksköterska via tel 8447
      4. Kalla på akutmottagningens traumapersonal Ljungby: Meddela akutens personal på expeditionen
      5. Växjö: Allanrop 0090
      6. Växjö: Informera anestesijour - DECT 8371.

      Uppgradering från nivå 2 traumalarm till nivå 1 traumalarm

      När ett nivå 2 larm behöver uppgraderas till nivå 1 efter påbörjad handläggning av patienten så används de normala rutinerna för nivå 1 larm, det vill säga larma via larmtablån, välj ”Traumalarm akut”. Personal från akutmottagningen är redan larmade via nivå 2 larmet och behöver inte larmas igen.

      Viktigt att den som har teamledarfunktionen informerar nytillkomna teammedlemmar vid ankomst till akutrummet.

      Traumateam

      Följande angivna personer/kliniker ansvarar för att adekvat kompetens finns tillgänglig för optimalt traumaomhändertagande vid traumalarm:

      Trauma nivå 1

      • Primärjour kirurgi
      • Primärjour ortopedi (endast Växjö)
      • Primärjour anestesi
      • Sjuksköterska anestesi
      • Sjuksköterska IVA
      • Sjuksköterska akuten x 2
      • Undersköterska akuten
      • Röntgen (Ljungby)
      • Bakjour kirurgi (teamleader)
      • Operationssjuksköterska rings in 17-07 (endast Ljungby)

      Samtliga beger sig till traumarummet.

      Trauma nivå 2

      • Primärjour kirurgi
      • Sjuksköterska akuten
      • Undersköterska akuten

      Dessa beger sig till traumarummet. Dessutom förvarnas:

      • Primärjour anestesi

      Behov av andra specialiteter (vissa specialiteter enbart i Växjö):

      1. Barnläkare och barnsjuksköterska - tillkallas alltid som kunskapsstöd vid traumalarm på barn (endast Växjö)
      2. Öronjouren - vid ansiktsskador (frakturer)
      3. Kärlkirurg - vid misstanke om artärskada
      4. Ögonjour – vid öppna ögonskador
      5. Gynjour - vid skada på en gravid kvinna samt vid penetrerande bäcken- och perinealskador på kvinnor.

      Flerskadehändelse

      Vid traumatisk händelse med flera svårt skadade patienter ska flerskade-PM Kronoberg användas.

      Avlarmning

      Respektive enhets företrädare ansvarar för avlarmning till sin enhet efter beslut från teamleader.

      Teamleader och LAS äger rätt att begränsa antalet personer i traumarummet.

      Patienter som har observandum enligt de nationella traumakriterierna.

      Om trauma och inte nationella traumakriterier är uppfyllda men patienten har något kriterier under OBSERVANDUM kontaktas primärjour i kirurgi för besked om vidare handläggning.

    • Trauma barn nivå 1 eller 2 utlöses enligt ovan, om den skadade är under 15 år.

      Vem utlöser traumalarmet?

      Baserat på upplysningar om patientens tillstånd (ABCD), anamnes och skademekanismnivå bedöms traumalarmet av utsedd sjuksköterska/undersköterska som därefter utlöser traumalarmet.

      Larmkedjor

      Förutom akutmottagningens larmteam som består av 2 sjuksköterskor, 2 undersköterskor, och 1 larmsekreterare kallas vid:

      • Trauma nivå 1:  dagtid- akutläkare, jourtid - primärjour kirurgi, IVA-läkare, IVA-sjuksköterska, anestesiläkare, kirurgens husjour, ortoped, kurator, traumakoordinator
      • Trauma nivå 2:  dagtid - akutläkare, jourtid - primärjour kirurgi, traumakoordinator.
      • Trauma barn nivå 1: dagtid -  akutläkare, jourtid - primärjour kirurgi, IVA-läkare, IVA-sjuksköterska, barnanestesiolog, BIVA-sjuksköterska, barnkirurg, kirurgens husjour, ortoped, kurator, traumakoordinator.
      • Trauma barn nivå 2: Dagtid - akutläkare, jourtid - primärjour kirurgi, traumakoordinator.

      Standbyläge: Neurokirurg, centraloperation 1, akutröntgen, barnoperation. Teamleader avgör vilka som ska kallas ner till akutrummet. Om kallad neurokirurg inte har möjlighet att komma ner ansvarar vederbörande för att hitta ersättare.

      Primärjour barnkirurgi har jourtid 30 minuters inställelsetid. Barntraumalarm handläggs på samma sätt som vuxentraumalarm. PAL-skapet överlämnas till barnkirurg tidigast då patienten lämnar akutrummet. Personal från BUS möter upp senast på röntgen. Övervakning och väntan på röntgensvar sker på BUS.

      Barn som inte uppfyller traumalarmskriterierna och inte är rörelsebegränsade ska behandlas på barnakuten om inte andra specifika anledningar motiverar omhändertagandet på vuxenakuten.

      Flerskadehändelse

      Vid traumatiskt händelse med flera svårt skadade traumapatienter ska flerskade-PM Lund användas.

      Avlarmning

      Dokumenterande sjuksköterska ansvarar för att snarast, dock senast inom 30 minuter, tillsammans med teamleader avgöra vilka ytterligare enheters hjälp som behövs och därefter ombesörja att larmsekreteraren informerar och avlarmar de kliniker som är i standbyläge. Primärjour anestesi ansvarar för att avlarma operation.

    • Trauma barn nivå 1 eller 2 utlöses enligt ovan, om den skadade är under 15 år.

      Vem utlöser traumalarmet?

      Baserat på upplysningar om patientens tillstånd (ABCD), anamnes och skademekanismnivå bedöms traumalarmet av utsedd sjuksköterska som därefter utlöser traumalarmet.

      Larmkedjor

      Förutom akutmottagningens larmteam som består av 2 sjuksköterskor, 2 undersköterskor, anhörigundersköterska och larmsekreterare kallas vid:

      • Trauma nivå 1: Anestesiläkare, anestesisjuksköterska, akutläkare, IVA-läkare, kirurgspecialist, kirurg ST-läkare, ortoped, kurator, traumakoordinator.
      • Trauma nivå 2: Under dagtid, akutläkare. Under jourtid, primärjour kirurgi.
      • Trauma barn nivå 1: Anestesiläkare, anestesisjuksköterska, akutläkare, barnläkare, IVA-läkare, kirurgspecialist, kirurg ST-läkare, ortoped, kurator, traumakoordinator.
      • Trauma barn nivå 2: Dagtid - akutläkare, jourtid - primärjour kirurgi, traumakoordinator.

      Standbyläge: Kirurgens operation.

      Flerskadehändelse

      Vid traumatisk händelse med flera svårt skadade traumapatienter ska flerskade-PM Malmö användas.

      Avlarmning

      Dokumenterande sjuksköterska ansvarar för att snarast, dock senast inom 30 minuter, tillsammans med teamleader avgöra vilka ytterligare enheters hjälp som behövs och därefter ombesörja att larmsekreteraren informerar och avlarmar de kliniker som är i standbyläge. Anestesisjuksköterska ansvarar för att avlarma operation.

    • Trauma – NIVÅ 1

      Vem utlöser traumalarmet?

      Förvarningen sker för enskild patient i första hand genom att ambulansbesättningen via RAKEL anropar akutmottagningen (AKM), i andra hand sker kontakt via katastroftelefon.

      Rapport sker enligt SBAR – akut situation. Rapporten ska vara kort och innehålla relevanta uppgifter till mottagande sjuksköterska. Mottagande sjuksköterska dokumenterar på larmmall. Inlarmning och rapport för varje enskild patient ska om möjligt komma minst 10 minuter innan ankomst till AKM.

      Det är ledningssjuksköterskan på AKM som utifrån inlarmningsuppgifterna bestämmer hur larm ska hanteras enligt flödesschema. NIVÅ 1och NIVÅ 2 larm registreras alltid till kirurgkliniken som Multitrauma när det är vuxen och Trauma när det gäller barn.

      Traumajournal används vid NIVÅ 1 larm som dokumentation under hela tiden på akutmottagningen. På NIVÅ 2 larm dokumenteras i AWERIA journal. Omvårdnadsjournal ska alltid skrivas av ambulanspersonalen.

      Samma grundrutiner används för patienter som utsatts för trauma men som inte kommer via ambulans.

      Vid NIVÅ 1 larm kallas stort traumateam

      Vid NIVÅ 1 larm ansvarar ledningssjuksköterskan för att:

      • Ringa VXL larmnummer 3000 och begära traumalarm NIVÅ 1 eller traumalarm NIVÅ 1 barn om patienten är under 18 år.
      • Utser AKM-sjuksköterska och AKM-undersköterska som går till akutrum och påbörjar förberedelser.
      • Utse anhörigmottagare
      • Förmedla larmuppgifter till traumateamet på akutrummet

      Följande funktioner larmas automatiskt via växel och går till akutrummen AKM:

      I sökare står TRAUMA 1 eller TRAUMA 1 barn:

      • Kirurgläkare primärjour
      • KAVA kirurgläkare dagtid vardagar
      • Ortopedläkare primärjour
      • Anestesiläkare primärjour
      • Anestesisjuksköterska
      • IVA-sjuksköterska
      • OP -sjuksköterska
      • Barnläkare om barn under 18 år
      • Barnsjuksköterska om barn under 18 år

      Information går till:

      • Röntgensjuksköterska på CT lab.
      • Blodcentralen/lab.
      • AT-läkare kirurgen
      • Transportör AKM
      • Bakjour kirurgi

      Trauma –NIVÅ 2

      Vid NIVÅ 2 larm ansvarar ledningssjuksköterskan för att:

      • Ringa VXL larmnummer 3000 och begära traumalarm nivå 2 eller trauma nivå 2 barn. På Nivå 2 barn söks barnsjuksköterskan av vxl.
      • Utser AKM-sjuksköterska och AKM-undersköterska som går till akutrum och påbörjar förberedelser.
      • Utse anhörigmottagare
      • Förmedla larmuppgifter till traumateamet på akutrummet

      Följande funktioner larmas automatiskt via växel och går till akutrummen AKM.

      I sökaren står TRAUMA 2:

      • Kirurgläkare primärjour
      • Ortopedläkare primärjour

      Information går till:

      • Röntgensjuksköterska på CT lab.
      • Transportör AKM

      Patienter som har observandum enligt de nationella traumakriterierna.

      Om trauma och inte nationella traumakriterier är uppfyllda men patienten har något kriterier under OBSERVANDUM kontaktas primärjour i kirurgi för besked om vidare handläggning.

  • Det initiala omhändertagandet ska identifiera och åtgärda störningar av de vitala funktionerna på ett standardiserat sätt. Omhändertagandet bygger på ett teamarbete mellan ett bestämt antal personer med i förväg definierade arbetsuppgifter.

    • Använd alltid skyddskläder.
    • Undvik onödigt prat.
    • Rapportera fynd och åtgärder högt och tydligt till hela teamet.

    Primär genomgång och handläggning

    A – E är en handlingsplan där vitala funktioner bedöms och problem åtgärdas enligt ovan beskrivna prioritering där det mest allvarliga livshotet handläggs först. Bedömningar och åtgärder sker ofta simultant.

    • A (airway): Luftväg och halsrygg
    • B (breathing): Ventilation
    • C (circulation): Cirkulation och blödningskontroll
    • D (disability): Neurologi
    • E (exposure): Avklädning med temperaturkontroll
    • Halsryggen ska hållas i ett neutralt läge och stabiliseras manuellt. Patienter som varit utsatta för stort trauma ska förmodas ha en instabil kotpelarskada tills motsatsen är bevisad.

      Luftvägarna undersöks efter förekomst av främmande kroppar (lösa tänder, sekret eller blod) och tilltagande svullnad. Lösa föremål plockas bort. Slem och blod sugs bort.

      Heshet kan bero på larynxskada som kan ge hematom eller ödem av larynx. Detta kan progrediera till ett svårhanterligt luftvägshinder.
      Hos en medvetandesänkt patient hålls luftvägen fri genom att lyfta upp underkäken samt vid behov med svalgtub eller nästub.

      Endotracheal intubation ger en säker luftväg och möjlighet till kontrollerad manuell ventilation. Indikationer för intubation är apné, luftvägshinder, hypoxemi, behov av sedering och/eller medvetandesänkning.

      Vid misstanke om ventilpneumothorax ska denna avlastas innan intubation. Pneumothorax utan hypoxemi  behöver inte avlastas innan intubation.

      Om intubation inte går att utföra kan koniotomi behöva utföras. Utrustning för detta finns på akutrummet.

      • Höjer och sänker sig bröstkorgen adekvat. Asymmetri?
      • Används accessoriska andningsmuskler?
      • Föreligger cyanos?
      • Notera andningsdjup och frekvens.
      • Lyssna på andningsljuden.
      • Palpera thorax. Revbensfrakturer? Subkutant emfysem?
      • Tracheas läge? Halsvenstas?

      Ge O2 10 – 15 liter på mask med reservoar eller motsvarande. Intubera frikostigt om det är tveksamt att patienten andas adekvat. Verifiera tubläget omedelbart med endtidal CO2-mätare.

      Misstänk övertryckspneumothorax vid:

      • Avsaknad av andningsljud över en thoraxhalva.
      • Hypersonor perkussionston.
      • Cirkulationssvikt
      • Sidoförskjutning av trachea
      • Stasade halsvener

      Utför omedelbart thorakostomi eller punktera med en grov nål i 5:e interstitiet i främre axillarlinjen. Thoraxdränage ska därefter inläggas (se thoraxdrän).

      • Värdera hudfärg och temperatur. Kapillär återfyllnad (återfyllnad av hudfärg efter tryck på sternum i 2 sek ska vara < 2 sek).
      • Värdera pulsfrekvens och kvalitet. Centralt och perifert.
      • Värdera medvetandegrad.
      • Mät andningsfrekvens.
      • Mät blodtryck.

      Blodtrycksfall är ett sent tecken vid hypovolemi.

      Svårigheter att värdera cirkulation/blödning kan föreligga hos:

      • barn
      • vältränade personer
      • gamla personer
      • medicinerade personer.

      Chock i samband med trauma beror som regel på hypovolemi på grund av blödning. Behandlingen inriktas på att stoppa pågående blödning och att återställa patientens cirkulerande volym. Normal blodvolym för en vuxen person beräknas vara cirka 70 ml/kg kroppsvikt.

      Synlig blödning åtgärdas med direkt tryck och tryckförband. Vid utebliven effekt, använd tourniquet. Värdera var blödningen kan finnas:

      1. Thorax
      2. Buk
      3. Bäcken
      4. Retroperitoneum
      5. Långa rörben

      Diagnostiska hjälpmedel:

      • Anamnes
      • Klinisk undersökning
      • Röntgen pulm
      • Ultraljud/eFAST
      • CT

      Observera att instabil patient inte ska transporteras till röntgen för diagnostik utan ska som regel direkt till operation.

      Fatta beslut tidigt.

      Överväg tidigt att ge blodtransfusion, eventuellt 0 Rh-negativt blod. På akutmottagningen finns alltid 0 Rh-negativt blod för omedelbart bruk (se transfusion).

      Eftersträva balanserad resuscitering (se transfusion).

      Om man inte lyckas sätta PVK på två försök eller inom 90 sekunder bör man överväga intraosseös infart, framförallt hos barn. Infarten sätts företrädesvis i humerus. I vissa fall kan högflödes-CVK vara aktuell.

      Hypovolemi är den vanligaste orsaken till chock i samband med trauma. Andra orsaker kan dock föreligga.

      • Hjärttamponad: Eventuell halsvenstas. Ses vid ultraljudsundersökning (eFAST). Ska åtgärdas omedelbart genom torakotomi.
      • Övertryckspneumothorax.
      • Neurogen chock: Utslagning av det sympatiska nervsystemet på grund av ryggmärgsskada, ger hypotension, bradykardi och perifer vasodilatation.

      LUCAS ska inte användas på traumapatient. Om HLR är indicerat utförs denna med manuella kompressioner.

    • Initial neurologisk bedömning innefattar kontroll av vakenhet, om patienten rör alla fyra extremiteter och värdering av pupillerna (storlek, reaktionsförmåga).

      Medvetandegraden skattas enligt Glasgow Coma Scale och detta dokumenteras för traumaregistret (SweTrau). Ange de tre parametrarna separat, samt totalsumman.

    • Klä av patienten för att kunna göra en noggrann undersökning. Klipp av kläderna vid behov. Tänk på att bevara bevismaterial om brottsmisstanke finns, klipp då inte i kläderna vid skadat område. Lägg på varma filtar för att undvika hypotermi.

      Stockvänd patienten för att:

      • undersöka ryggen
      • vid behov göra rektalundersökning där sfinktertonus samt förekomst av blödning ska bedömas

      Sekundär genomgång

      När de vitala funktionerna är säkerställda genomförs en noggrann undersökning av hela kroppen från huvud till tå. Den initiala bedömningen av A-B-C-D upprepas vid behov under hela den fortsatta handläggningen. Aktuella specialister konsulteras.

      Försök att få så noggrann anamnes som möjligt av patienten, ambulansteamet och övriga inblandade.

      • A (allergies) Allergier
      • M (medications) Mediciner (betablockerande medel, Waran)
      • P (past illness) Tidigare sjukdomar (diabetes, hjärtsjukdom, EP)
      • L (last meal) När åt/drack patienten senast?
      • E (environment) Yttre omständigheter

      Om patientens tillstånd inte medger att sekundär genomgång fullföljs på akutrummet så ska denna genomföras i ett senare skede (inom 24 timmar) på IVA eller på den avdelning där patienten befinner sig. Detta måste då tydligt dokumenteras och rapporteras till mottagande enhet.

      Innan patienten lämnar traumarummet ska en utrednings- och behandlingsplan för patienten vara formulerad. Teamleader medföljer patienten till röntgen, operation eller IVA.

  • Teamleader ska finnas vid samtliga traumalarm. Kan vara samma som undersökande läkare vid nivå 2-larm.

    Funktion

    • Helhetssyn: Inhämta information, förutse förändringar, driva omhändertagandet framåt och hålla koll på tiden.
    • Beslutsfattande: Fundera på/ta hänsyn till olika behandlingsalternativ och kommunicera dessa. Implementera och re-evaluera fattade beslut.
    • Ledarskap: Har, i möjligaste mån, en ”hands off”-funktion med helikopterseende som tar hänsyn till helheten, står för struktur samt  beslutsfattande.
    • Kommunikation och teamarbete: Upprätthålla en god kommunikation, etablera ett öppet klimat, främja/koordinera teamarbete. 

    Kriterier

  • Teamleader inleder med sign-in enligt nedan. Patienten handläggs sedan enligt ATLS genom bedömning av A-E. Då patienten bedöms vara stabil nog att lämna akutrummet görs sign-out enligt nedan.

    SIGN IN

    Situation

    • Varför larm?
    • Teamintroduktion (förnamn och roll).
    • Patientens ålder och problem.

    Bakgrund

    • Patientbakgrund.
    • Aktuellt (ambulansrapport).

    Analys

    • Potentiella diagnoser?
    • Potentiella åtgärder?

    Rekommendation

    • Rollfördelning: Teamleader? Extra personal?
    • Åsikter från teamet?

    SIGN OUT

    Sammanfattning

    • Huvudproblem?
    • Misstänkta diagnoser?

    Vårdplan

    • Är akuta utredningar aktuella, (t ex CT)?
    • Är akuta behandlingar aktuella (t ex Op)?

    Vårdnivå

    • Vilken grad av monitorering är lämplig?
    • Vilken avdelning är lämplig?

    Övertag

    • Vem följer med?
    • Åsikter från teamet?
    • Risker och eventuell hotbild?
  • Öppen skada (sårskador, öppna skelettskador)

    • Injektion Cloxacillin 2 gram x 3 intravenöst.
    • Vid penicillin-allergi typ 1: Infusion Clindamycin 600 milligram x 3 intravenöst.

    Öppen skada inkluderande buktrauma

    • Injektion Cefotaxim 1 gram x 3 intravenöst.
    • Infusion Metronidazol 1,5 gram x 1 intravenöst.

    Skallfraktur

    Öppen eller med misstänkt/säkerställt likvorläckage eller förbindelse till sinuskavitet.

    • Injektion Cefotaxim 1 gram x 3 intravenöst
    • Antibiotikaprofylax vid trauma ska normalt vara kortvarig, det vill säga avslutas 1 dygn efter sårrevision/slutning av skada. Ställningstagande görs i varje enskilt fall baserat på grad av kontamination vid skadan, skadetyp, åtgärdbarhet, allmäntillstånd och eventuell immundefekt. Vid frågor/oklarheter kontakta infektionsjour.
    • Vid skallfraktur enligt ovan ges profylax i 1 - 7 dygn. Injektion Cefotaxim 1 gram x 3
  • Enbart personal som ingår i larmteamet får vara patientnära på traumalarm. Detta gäller samtliga personalkategorier och kliniker. För att märka ut personal som arbetar patientnära ska dessa bära funktionsdekaler samt skyddsklädsel enligt rutin. Möjlighet att observera pågående traumalarmsarbete finns på anvisad plats i akutrummet. 

    Klädsel vid alla traumalarm:

    • Handskar och skyddsrock ska användas.
    • Skyddsglasögon och munskydd ska finnas tillgängligt.
    • Kom ihåg funktionsmärkning.

    Observera att under rådande Coronapandemi kan andra riktlinjer angående klädsel vid traumalarm gälla, följ lokala riktlinjer.

    Byte av patientansvarig personal

    Överväxling ska inte ske innan sign out om inte mycket starka skäl föreligger. Det måsta vara tydligt för alla personer i larmteamet om detta sker. 

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.