Kost för barn och ungdom

Kost för barn och ungdom är en grundkost för inneliggande barn, oavsett vilken avdelning barnet är inskriven på.

Mat till sjuka barn bör individanpassas så mycket som möjligt, med anledning av att barns energibehov varierar stort med vikt och ålder, men också eftersom att barns aptit i större grad än hos vuxna påverkas vid sjukdom.

Rekommendationer

  • För barn under 1 år

    Amning eller modersmjölksersättning är barnets kost under de första 6 månaderna. För barn som vistas på sjukhus behövs ibland anpassade modersmjölksersättningar eller tillägg till bröstmjölken beroende på barnets tillstånd och medicinska behov.

    Från 4-6 månader rekommenderas att amning/tilläggsersättning kompletteras i successivt ökande omfattning med vanlig mat, som till barn under 1 år ska ha ett lågt innehåll av salt och nitratrika livsmedel, samt fri från honung enligt Livsmedelsverkets rekommendationer för spädbarn.

    Maten ska anpassas i konsistens utifrån det individuella barnets ätförmåga. Tillgång till barnmat från industrin ska finnas på vårdavdelning där barn vårdas, som ett komplement. Berikad gröt och välling är viktiga livsmedel som kan hjälpa till att säkra barnets nutrition under övergången från bröstmjölk/ersättning till vanlig mat. 

    Kost för barn från 1 år

    Kost för barn och ungdom är en grundkost för inneliggande barn, oavsett vilken avdelning barnet är inskriven på. Mat till sjuka barn bör individanpassas så mycket som möjligt, med anledning av att barns energibehov varierar stort med vikt och ålder, men också eftersom att barns aptit i större grad än hos vuxna påverkas vid sjukdom.

    Välkända maträtter är lättare för barn att acceptera då de är sjuka och har nedsatt aptit. Vidare serveras varje komponent av måltiden, inklusive grönsaker, var för sig så att måltiden kan anpassas utifrån barnets preferenser och önskemål. Det är också viktigt ur ett pedagogiskt perspektiv att barnet får möjlighet att påverka vad som ligger på tallriken, särskilt för vissa patientgrupper, till exempel barn med typ 1 diabetes. Ibland har det också ett stort pedagogiskt värde att en förälder eller annan anhörig äter tillsammans med barnet, och då samma mat som barnet äter. Hos ett barn med låg aptit och svårigheter att täcka sitt energi- och näringsintag, så är mellanmålen extra viktiga. 

    Ungefärliga energibehov i olika åldrar

    Ålder

    Referensvikt

    Energibehov normalt (NNR 2023)

    6-12 månader    80 kcal/kg kroppsvikt
    1-3 år 13,6 kg 1100 kcal
    4-6 år 20,7 kg 1500 kcal
    7-10 år 30,8 kg 1900 kcal
    11-14 år 48,2 kg (pojkar)
    46,5 kg (flickor)
    2500 kcal (pojkar)
    2200 kcal (flickor)
    15-17 år 65,6 kg (pojkar)
    57,8 kg (flickor)
    3000 kcal (pojkar)
    2400 kcal (flickor)

    Fördelning energiintag mellan måltider (% av energiintaget)

    • Frukost: ca 20 %
    • Lunch: ca 25 %
    • Middag: ca 25 %
    • Mellanmål 2-3 st: 30 %

    Referens: NNR 2012, Folkhälsoguiden Matguiden för barn

    Ordination av lämplig energinivå utgår från

    • barnets viktutveckling
    • längd
    • ålder
    • sjukdom med mera
  • Måltidsordning för barn under 1 år

    För friska barn som ammas eller får modersmjölksersättning rekommenderas generellt fri amning/ersättning utifrån barnets signaler. För det sjuka barnet behöver ofta måltiderna hållas till fasta tidsintervall.

    För barn som börjat äta vanlig mat som ett komplement till amning/ersättning, är det en fördel att tidpunkten för när den vanliga maten ges är i samband med då måltider serveras på avdelning. Maten ska då anpassas i mängd och konsistens till barnets individuella förmåga och behov.

    Måltidsordning för ban över 1 år

    Frukost

    Frukostbuffé är att föredra, där barnen själva väljer vad de vill ha av exempelvis:

    • Barngröt, välling, tilläggsersättning
    • Gröt, naturell yoghurt, filmjölk, flingor och müsli
    • Smörgås, knäckebröd, smörgåsmargarin, ost/köttpålägg, grönsak
    • Mjölk, vatten, juice
    • Varm choklad/te

    Mellanmål

    • Frukt/fruktpuré eller smörgås
    • Mjölk, vatten eller annan måltidsdryck

    Lunch

    • Varmrätt inklusive kokta och råa grönsaker som serveras var för sig. För barnet under ett år kan barnmatspuré vara en fullvärdig måltid.
    • Mjölk, vatten eller annan måltidsdryck
    • Efterrätt som tillval baserat på behov

    Mellanmål

    Alternativ som finns tillgängliga och anpassas efter barnets behov och önskemål som till exempel:

    • Smörgås, knäckebröd med ost/köttpålägg och grönsak
    • Yoghurt, fil eller mjölk med flingor eller müsli
    • Pannkaka/plättar med fruktkompott/mos och grädde
    • Fruktsallad med grädde
    • Fetare yoghurt med fruktkompott
    • Mjölk, vatten, juice, saft

    Middag

    • Varmrätt inklusive kokta och råa grönsaker som serveras var för sig. För barnet under ett år kan barnmatspuré vara en fullvärdig måltid.
    • Mjölk, vatten, eller annan måltidsdryck

    Kvällsmål

    Alternativ som finns tillgängliga och anpassas efter barnets behov och önskemål som till exempel:

    • Gröt, barngröt, välling, tilläggsersättning
    • Fil, yoghurt eller mjölk med flingor eller müsli
    • Smörgås med ost/köttpålägg, grönsak
    • Mjölk, vatten, varm choklad eller te

    Måltidsordningen ska anpassas till barnets behov och aptit. På avdelningen ska det finnas tillgång till extra mellanmål som är barnanpassade, såsom smörgås, pannkakor, yoghurt, risgrynsgröt och frukt.

    Nyckelhålsmärkta produkter ska alltid finnas i bassortimentet så som av bröd och flingor. Avdelningspersonalen ansvarar för att måltiderna blir kompletta enligt måltidsordningen och matsedeln.

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.