Skånes universitetssjukhus

Här hittar du information som är specifik för Skånes universitetssjukhus (Sus). Det är information om rutiner, överenskommelser, kontaktuppgifter med mera. Bedömningsmallar och majoriteten av all information som rör ST på Sus finns på sidan Specialiseringstjänstgöring (ST) och är gemensam för hela Region Skåne.

Specialiseringstjänstgöring (ST) – gemensam information för hela Region Skåne

Ett nyckeldokument för ST på Sus är styrdokumentet ”Bättre ST på Sus”. Här definieras processen för att förbättra ST på ett konkret sätt med tydliga mål.

Beslut – Bättre ST på Sus (pdf)

Sus-specifik information om ST

  • Samordnare

    Åsa Andersson, utvecklare ST utbildning
    E-post: asa.andersson@skane.se

    Övergripande studierektorer

    Sara Halldén, övergripande studierektor

    E-post: Sara.Hallden@skane.se
    Sara Halldén är medicine doktor och överläkare i Internmedicin. Hon arbetar inom VO Akutsjukvård och Internmedicin på SUS och har 50% tjänst som övergripande studierektor för ST.

    Jonas Ahl, övergripande studierektor 

    Jonas Ahl är docent och överläkare i infektionssjukdomar och arbetar inom VO Infektionssjukdomar, Sus. Han har 50% tjänst som övergripande studierektor för ST.
    E-post: Jonas.Ahl@skane.se

    Pernilla Sahlstrand Johnson, övergripande studierektor

    Pernilla Sahlstrand Johnson medicine doktor och överläkare i öron-, näsa- och halssjukdomar och  arbetar inom VO Rekonstruktion kirurgi, Sus. Hon har 50% tjänst som övergripande studierektor för ST.
    E-post: pernilla.sahlstrandjohnson@skane.se

    Uppdragsbeskrivning för övergripande ST-studierektorer på Sus (pdf)

    Studierektorer

    Alla kliniker på SUS har en studierektor för ST-frågor. Några kliniker med verksamhet i både Lund och Malmö har en huvudstudierektor på det ena sjukhuset och en biträdande studierektor på det andra.

    Lista över ST-studierektorer på Sus (pdf)

  • Målet är att alla nya ST-läkare på Sus ska gå ett uppstartsseminarium tillsammans med sin handledare och att det skall ske relativt tidigt under ST. Handledaren och ST-läkaren deltar tillsammans i det första seminariet av två.

    Uppstartsseminariet tar upp följande ämnen:

    • ST-föreskriften, som både ST-läkaren och handledaren måste förhålla sig till
    • användbara webbplatser och tips om var ni hittar bra information om ST
    • genomgång av hur det är tänkt att ni ska arbeta med bedömningar
    • feedback

    Det primära målet för det första seminariet är alla ska vara insatta i målen för ST, hur vägen framåt ser ut i grova drag, bedömningsmetoder samt hur man förväntas arbeta med utbildningsprogram. Utbildningsprogrammet tar en del av första träffen. Fram till det andra seminariet förväntas ST-läkaren har färdigställt sitt utbildningsprogram tillsammans med sin handledare. Studierektorn är ett stöd i denna process.

    På det andra seminariet bjuds bara ST-läkaren in. På seminariet presenterar och diskutera de bland annat sitt utbildningsprogram och hur man har kommit igång med handledning och bedömningar. Seminariet är ofta 3-4 månader efter det första.

    Datum för uppstartsseminarierna får du av din studierektor. Hen har i uppgift att anmäla sina nya ST-läkare tillsammans med sin handledare.

  • Det individuella utbildningsprogrammet, IUP, är ett mycket viktigt dokument. Enligt Socialstyrelsen ska handledningen utgå ifrån detta och vara målstyrd och individuellt utformat. Enligt SPUR riktlinjer ska det tas upp och diskuteras på handledarsamtal (=revision), helst minst 4 gånger/år, absolut minimum 2 gånger per år. På detta sätt blir utbildnings-programmet levande och förändras allteftersom ST-läkarens ST och kompetens progredierar. 

    Instruktioner för hur du skapar ett utbildningsprogram (pdf)

    Exakt hur det skrivs är upp till varje ST-läkare, handledare och studierektor och det varierar mellan olika specialiteter. Men det måste vara skapat på ett sätt som bjuder in till interaktivitet. Det vill säga att en wordfil där endast alla kurser och tjänstgöringstid för olika placeringar är inte tillräckligt. Förtydligande av övergripande mål till specifika delmål samt hur kompetensen ska bedömas för varje tjänstgöring ska framgå i IUP.

    Många specialistföreningar har förslag och riktlinjer för hur Socialstyrelsens övergripande mål bör formuleras som ger vägledning i formulering av delmål. På Skånes Universitetssjukhus har vi tagit fram en mall som vi tycker fungerar bra. Det är viktigt att det framkommer en klar koppling mellan delmål, läraktivitet (oftast tjänstgöring) och hur kompetensen sen skall bedömas. IUP Utbildningsprogram ST – mall. Vi hoppas att inom en inte alltför lång tid kunna erbjuda en digital kompetensportfölj som kommer att underlätta detta ytterligare. 

    IUP Utbildningsprogram ST ­­­– mall (xslx)

    På uppstartsseminariet finns möjlighet att börja skapa sitt individuella utbildningsprogram tillsammans handledaren, men vi rekommenderar alla ST-läkare att ha lastat hem filen och börjat kika på detta innan. 

    Uppstartsseminarium

    Uppstartsseminarium är till för att svetsa ihop ST-läkaren med sin handledare och komma i gång med en tydlig struktur för IUP tidigt under ST. Uppstartsseminariet består av en gemensam utbildningsdag och ett uppföljande halvdagsseminarium för ST-läkaren cirka 3 månader senare.

  • I Utbildningskalendern för ST-läkare finns ett samlat kursutbud som enbart vänder sig till dig som är ST-läkare. 

    Utbildningskalendern för ST-läkare

    Vill du söka kurser som vänder sig till en bredare målgrupp finns även kurser i Utbildningskalendern. Den riktar sig till olika yrkesroller i vården. 

    Utbildningskalendern

    Kurser som ordnas i Sus regi

    Styrkelyftet

    Ett tvåårigt utbildningsprogram där sju a- och b-mål samt ett c-mål uppfylls.

    STyrkelyftet (pdf)

    STegen

    Enstaka kurser där 6 av de allmänna målen ges. Återkommande vecka 5 och vecka 45 varje år.

    STegen (pdf)

    Datum

    Utbildning, länk/information för anmälan

    Plats, lokal

    24 april 2024

    Uppstartsseminarium 16:2
    Klockan 13.00-16.00
    Endast ST läkare

    Tidskriften 
    (MFC)
    Jan Waldenströmsgata 1
    Malmö
    6 maj 2024

    Handledarkurs
    Klockan 08.30-16.00 

    Anmäl dig via
    Utbildningskalendern 

    Tidskriften 
    (MFC)
    Jan Waldenströmsgata 1
    Malmö

    22 maj  2024

    Uppstartsseminarium 17:2
    Klockan 13.00-16.00
    Endast ST läkare

    Tidskriften 
    (MFC)
    Jan Waldenströmsgata 1
    Malmö
    3 juni 2024

     

    Studierektorsmöte
    Klockan 08.30-16.00

    Anmälan görs senast 19 maj  till:
    Gunilla.Forsberg@skane.se
    Ange i anmälan eventuella kostavvikelser

    High Court
    Malmö 

    4 september 2024
     

    Uppstartsseminarium 18:1 ST+handledare
    klockan 08.30-16.00 

    Anmälan görs av studierektor till:
    Gunilla.Forsberg@skane.se

    Onkologens lokal:
    Torsten Landberg
    Klinikgatan 5, plan 3
    Lund

    10 september 2024

    Introduktion för studierektorer
    klockan 13.00-16.00

    Anmäl dig till 
    gunilla.forsberg@skane.se

     

    Lokal meddelas senare
    12 september 2024

    Handledarkurs
    Klockan 08.30-16.00 

    Anmäl dig via
    Utbildningskalendern 

    Tidskriften 
    (MFC)
    Jan Waldenströmsgata 1
    Malmö
    13 september 2024

    Studierektorsmöte
    Klockan 08.00-13.00

    Föreläsningssal 4, 
    Kioskgatan 21, Lund
    6 november 2024

    Uppstartsseminarium 19:1 ST+handledare
    klockan 08.30-16.00 

    Anmälan görs av studierektor till:
    Gunilla.Forsberg@skane.se

    MFC, Lilla aulan, 
    Jan Waldenströms gata 1,
    Malmö
    21 november 2024

    Handledarkurs
    Klockan 08.30-16.00 

    Anmäl dig via
    Utbildningskalendern 

    Tidskriften 
    (MFC)
    Jan Waldenströmsgata 1
    Malmö
    5 december 2024

    Uppstartsseminarium 18:2

    Klockan 13.00-15.00
    Endast ST läkare

    Onkologens lokal:
    Kurt Lidén/Bertil Persson
    Klinikgatan 5, plan 3
    Lund
    6 december 2024

    Studierektorsmöte
    Klockan 08.00-13.00

    Tidskriften B, MFC
    Jan Waldenströms gata 1, Malmö 
    13 februari 2025

    Uppstartsseminarium 19:2

    Klockan 13.00-15.00
    Endast ST läkare

    Tidskriften A, MFC
    Jan Waldenströms gata 1, Malmö 
  • Som handledare har du ett stort ansvar. Du måste vara specialist och ha en handledarutbildning för att handleda en ST-läkare. Det är klokt att arbeta strukturerat och ha målet att träffas varje månad då ST-läkaren är i klinisk tjänst. Tänk på att använda ST-läkarens individuella utbildningsprogram (IUP) regelbundet så att ni diskuterar vilka lärmål som väntar och vilka kunskaper de redan lärt sig. Justera i IUP så att det framkommer hur kunskapen skall hämtas in (kurser, seminarium men oftast är det endast tjänstgöring)

    Enligt styrdokumentet ”bättre ST på Sus” strävar vi att ha minst 9 handledarträffar under en period med 12 månaders tjänstgöring. Det är klokt att ha kontakt med ST-läkaren även under avbrott i den kliniska tjänstgöringen. Det kan vara vid till exempel föräldraledighet eller om ST-läkaren forskar på heltid.

    Du bör gå någon form av fortbildning som handledare. Helst ska det göras regelbundet inom enheten i samband med att studierektorn har möten med alla handledare. Din studierektor finns alltid till hands om du behöver råd eller stöd.

    Du är skyldig att dokumentera ST-läkarens kompetensutveckling tillsammans med chefen. Detta enligt Socialstyrelsen föreskrift 2015.
    Vi rekommenderar att ni samlar den basala dokumentationen i IUP(just nu en excelfil). Dels genom en flik för årlig rapport där ST-läkaren skriver vad som gjorts under året och sammanfattar kort vad de har lärt sig under året som har gått och vad de har för lärmål för kommande år. Dels måste du samla in de skriftliga bedömningar med återkoppling som ST-läkaren har gjorts under året.

    Ditt ansvar att följa och dokumentera blir betydligt större om ST-läkaren har svårt att nå förväntad kompetens.

    Det finns en enkel instruktion för handledare på sidan Specialiseringstjänstgöring (ST). Den fungerar som en verktygslåda för en bättre struktur kring handledningen. Glöm inte att diskutera och återkoppla kring de mer mjuka kompetenserna som ryms inom a och b-målen.

    Inläsningsmaterial till handledarkursen

  • I ST förordningen från 2015 har chefen har tillsammans med handledaren det formella ansvaret för att dokumentera ST-läkarnas kompetensutveckling. De intygar också tillsammans att adekvat kompetensnivå är uppnådd inför ansökan om specialistbevis. Detta skall naturligtvis delegeras till framförallt ST-läkaren, men även handledaren och studierektorn har ett stort ansvar och måste se till att det görs.

    I ST 2021 är det handledaren som bär ansvaret att dokumentera kompetensutvecklingen och inför specialistbevis skall handledaren tillsammans med en annan specialist intyga att kompetensnivån för att bli specialist är uppnådd. I praktiken kommer denna specialist oftast utgöras av studierektorn som skall ha en kontinuerlig överblick över alla ST-läkares progress. Många gånger axlar studierektorn stor del av det ansvaret som rapporterar till chefen som förblir huvudansvarig.

    Problem vid handledning

    Chefen och studierektorn måste vara engagerade om det uppstår problem med ST-läkarens kompetensutveckling, beteende eller om relationen ST-läkare och handledare inte fungerar. Noggrann dokumentation och tidig och tydlig kommunikation är nyckeln vid dessa situationer.

    Det måste finnas en studierektor

    Socialstyrelsen kräver att det ska finnas tillgång till en studierektor. Hen ska vara specialistkompetent och ha gått handledarutbildning.

    Verksamhetschefen delegerar ansvaret att sköta vidareutbildningstjänster (ST) inom verksamheten till studierektorn. Till uppdraget kan knytas en varierande grad av befogenheter och ansvar beroende på lokala förhållanden.

    Arbetsfördelningen gentemot verksamhetschefen måste vara tydligt. ST-studierektorn måste ha ett genuint intresse för utbildnings- och utvecklingsfrågor, men även en viss tyngd i gruppen. Detta för att kunna påverka och utforma lokala utbildningsplaner och schemaläggningen för att skapa förutsättningar tillsammans med verksamhetschefen för en lärande miljö och organisationsutveckling.

    Det finns ett beslut på förvaltningsnivå om hur uppdraget för studierektorn ska ersättas och hur mycket tid som ska sättas av för uppdraget.

    Beslut – ST-studierektorers ersättning relaterat till antal ST-läkare (pdf)

    Studierektorskontrakt

    Alla studierektorer på Sus ska ha ett kontrakt. I kontraktet ska uppdraget som studierektor definieras. Det ska även innehålla de villkor som har avtalats. Använd mallen för studierektorskontrakt.

    Mall för studierektorskontrakt (docx)

    Studierektorsutbildningar

    AT-ST-enheten erbjuder en introduktionsdag för nya studierektorer en gång per termin. Information om denna utbildning och andra relevanta studierektorsutbildningar sprids på vårt studierektorsmöte samt via e-post till studierektorer på Sus.

    Ramöverenskommelse för ST-utbildningen inom verksamheten eller mall för ST-kontrakt

    Inom varje verksamhet bör vissa detaljer som rör ST-utbildningen regleras på ett tydligt sätt. Det görs enklast och mest rättvist genom en ramöverenskommelse eller i form av en mall för ST-kontrakt. En ramöverenskommelse rekommenderas då det blir mest rättvist och mer flexibelt om någon förutsättning skulle ändras.

    Punkter för ramöverenskommelse eller mall för ST-kontrakt (pdf)

  • Sidotjänstgöring

    Förslaget på avtal är helt frivilligt att använda, men punkterna i överenskommelsen kan ses som en påminnelse om sådant som bör klargöras vid sidotjänstgöring. Detta för att undvika onödiga diskussioner.

    Överenskommelse om sidotjänstgöring

    Omvandling av "gråblock" till ST-tjänster på Sus

    Sedan 2014 finns beslut om att omvandla visstidsanställningar till ST-tjänster för de legitimerade läkare där verksamhetschefen och läkaren kommer överens om att anställningen ska leda till specialistutbildning efter 6 månader. Detta är angeläget för att alla ST-läkare ska ha samma villkor. En ST-tjänst ger en större trygghet och möjlighet för ST-läkaren att till exempel planera sin ST och gå kurser.

    Ansökningsblanketten ska vara påskriven av verksamhetschef och skickas tillsammans med utbildningsprogrammet till asa.andersson@skane.se.

  • I maj 2015 trädde de nya specialitetsindelningarna i kraft. Detta innebär att den sammanhållna internmedicinska specialiteten delas i åtta separata basspecialiteter:

    • internmedicin
    • hematologi
    • gastroenterologi
    • njurmedicin
    • lungmedicin
    • kardiologi
    • endokrinologi
    • geriatrik

    Socialstyrelsen har uppmärksammat behovet av en bred internmedicinsk kompetens i alla nya basspecialiteterna och har därför avdelat fem delmål (c1-c5) för att omgärda dessa kompetenser.

    Denna del har kommit att kallas den gemensamma kunskapsbasen. Information om det ska planeras, genomföras och följas upp definieras i ett i ett förvaltningsbeslut på Sus Gemensam del InternMedicin (GIM).

    Gemensam del InternMedicin (GIM) (pdf)

    Har du frågor om GIM, kontakta:

  • På Sus arbetar vi strukturerat med att följa upp kvaliteten på ST-utbildningen. Detta med hjälp av årliga webenkäter till alla studierektorer, utan att skapa för mycket administration.

    ST-läkarna ska dokumentera sin utveckling. Det görs bland annat genom att samla ihop genomförda skriftliga återkopplingar samt att fylla i den årliga rapporten som skickas in till handledare och studierektor i slutet av varje kalenderår.

    Den årliga rapporten

    Studierektorn sammanställer rapporterna i webenkäten. Det ger en enkel verksamhetsberättelse för ST-utbildningen inom verksamheten och i nästa led även på sjukhusnivå. Det gör att vi kan jämföra oss med oss själva och andra år från år, på individ, vårdenhet och sjukhusnivå då vi har arbetat med detta sedan 2016.

    Verksamhetsberättelsen ska diskuteras och följas upp inom kollegiet och ledningsgruppen inom varje verksamhet samt på övergripande nivå på Sus. På så sätt kommer ST-frågorna upp till regelbunden diskussion även på ledningsnivå.

    2023 års verksamhetsberättelse för ST-utbildningen (pdf)

    Förfarandet ger andra fördelar, ST-läkaren tvingas en gång per år att höja blicken, reflektera över sin utveckling, uppdatera sitt utbildningsprogram och samla ihop sina skriftliga återkopplingar och dokumentera.

    Interngranskning inför SPUR

    Sus genomförde en omfattande webenkät hösten 2022. Enkäter med frågor som utgick från SPURs modell skickades ut till alla ST-läkare, huvudhandledare, chefer och studierektorer. I rapporten framgår styrkor och svagheter för ST-utbildningen på Sus. Varje studierektor har också gjort en analys och förbättringsplan av sin verksamhet inför SPUR 2024. Detta med syfte att förbättra de lokala förutsättningarna för ST-utbildningen.

    Interngranskning inför SPUR (pdf)

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.