Skånes universitetssjukvård

Under denna flik hittar du information som är specifik för Sus, såsom som information om rutiner, överenskommelser, kontaktuppgifter med mera. Bedömningsmallar och majoriteten av all information som rör ST på Sus finns under Specialiseringstjänstgöring (ST) och är gemensam för hela Region Skåne.

Till Regional ST-information

Ett nyckeldokument för ST på Sus är styrdokumentet ”Bättre ST på Sus” som nu har förstärkts från och med 2020-01-31 enligt beslut av förvaltningsledningen. Här definieras processen för att förbättra ST på ett konkret sätt med tydliga mål.

Sus-specifik information om ST

  • Samordnare

    Åsa Andersson, utvecklare ST utbildning
    E-post: asa.andersson@skane.se

    Övergripande studierektorer

    Kristine Hagelsten, övergripande studierektor

    E-post: Kristine.Hagelsteen@skane.se
    Kristine Hagelsteen är specialist i kirurgi samt barn-& ungdomskirurgi. Hon är överläkare inom barn- och ungdomskirurgi vid VO Barnkirurgi och Neonatalvård, SUS. Hon har 40% tjänst som övergripande studierektor för ST.

    Jonas Ahl, övergripande studierektor 

    Jonas Ahl är specialist i infektionssjukdomar och är överläkare inom VO Infektionssjukdomar, SUS. Han har 50% tjänst som övergripande studierektor för ST.
    E-post: Jonas.Ahl@skane.se

    Pernilla Sahlstrand Johnson, övergripande studierektor

    Pernilla Sahlstrand Johnson är specialist i öron-, näsa- och halssjukdomar och är överläkare inom VO Rekonstruktion kirurgi, SUS. Hon har 50% tjänst som övergripande studierektor för ST.
    E-post: pernilla.sahlstrandjohnson@skane.se

    Studierektorer

    Alla kliniker på SUS har en studierektor för ST-frågor. Några kliniker med verksamhet i både Lund och Malmö har en huvudstudierektor på det ena sjukhuset och en biträdande studierektor på det andra.

    I följande dokument hittar du aktuell lista med ST-studierektorer.

  • Målet är att alla nya ST-läkare på Sus skall gå ett uppstartsseminarium tillsammans med sin handledare relativt tidigt under sin ST. Handledare och ST-läkaren deltar tillsammans i det första seminariet av två.

    Det primära målet för det första seminariet är alla skall vara insatta i målen för ST, hur vägen framåt ser ut i grova drag, bedömningsmetoder samt hur man förväntas arbeta med utbildningsprogram.

    På det andra seminariet som ofta är 3-4 månader efter det första seminariet bjuds bara ST-läkaren in för att bl.a. presentera och diskutera sitt utbildningsprogram.

    Uppstartsseminariet tar upp följande ämnen:

    • ST-föreskriften, som både ST-läkaren och handledaren måste förhålla sig till.
    • Förevisar hemsidor och ger tips om var ni hittar bra information om ST
    • Genomgång av hur det är tänkt att ni skall arbeta med bedömningar
    • Feedback
    • Utbildningsprogrammet upptar en del av första träffen som är för både ST-läkare och handledare. I mellantiden fram till det andra seminariet förväntas ST-läkaren har färdigställt sitt utbildningsprogram tillsammans med sin handledare. Studierektorn skall fungera som ett stöd i denna process. På andra träffen, då ST-läkaren deltar utan sin handledaren diskuteras utbildningsprogrammet ånyo.

    Information om när uppstartsseminarium går av stapeln får du av din studierektor som har i uppgift att anmäla sina nya ST-läkare tillsammans med sin handledare.

  • Utbildningsprogrammet är ett mycket viktigt dokument och enligt Socialstyrelsen skall handledningen utgå ifrån detta. Efter SPUR 2018 har vi formulerat följande instruktioner om hur man skapar ett utbildningsprogram.
    Exakt hur det skrivs är upp till varje ST-läkare, handledare och studierektor och det varierar mellan olika specialiteter. Men det måste vara skapat på ett sätt som inbjuder till interaktivitet. Dvs. en wordfil där alla kurser och tjänstgöring framgår är inte tillräckligt. Mål och hur kompetens skall bedömas för varje tjänstgöring skall framgå.
    Många specialistföreningar har förslag på hur de tycker att det bör formuleras. Här kan ni finna länkar som kan fungera som inspiration, en från ögonkliniken ögonkliniken  och ett förslag från Område AT ST förslag på hur ett utbildningsprogram kan utformas  .  Vi hoppas att vi snart, via regional upphandling har ett digitalt verktyg som kan ersätta detta förslag i excel

    Målet är att alla nya ST-läkare på Sus skall gå ett uppstartsseminarium tillsammans med sin handledare. Där ges ST-läkaren bl.a. möjlighet att påbörja skapandet av sitt individuella utbildningsprogram. Information om när uppstartsseminarium går av stapeln får du av din studierektor som har i uppgift att anmäla sina ST-läkare tillsammans med sin handledare.

  • I Utbildningskalendern för ST-läkare finns ett samlat kursutbud som enbart vänder sig till dig som är ST-läkare. 

    Vill du söka kurser som vänder sig till en bredare målgrupp finns även kurser i Utbildningskalendern. Den riktar sig till olika yrkesroller i vården. 

    Kurser som ordnas i Sus regi

    Datum

    Utbildning, länk/info för anmälan

    Plats, lokal

     

    STyrkelyftet -Klicka på länken för mer info
    Ett tvåårigt utbildningsprogram där sju a- och b-mål samt ett c-mål uppfylls och ligger som en strimma genom programmet för ett mer bestående lärande

    STegen - Klicka på länken för mer info 
    Enstaka kurser där sex av de allmänna målen ges återkommande v 5 och 45 varje år

     

     

     

     

     

    2023

     

     

    1 juni

    Uppstartsseminarium 12:2
    Kl 13.00-16.00
    Endast ST läkare

    Föreläsningssal 4
    Kioskgatan 21
    Lund 
    7 sept

    Uppstartsseminarium 13 ST+handledare
    kl 08.00-16.00 

    Fullbokad 

    Väntelista finns, kontakta 
    Gunilla.Forsberg@skane.se

    Tidskriften A
    (MFC)
    Jan Waldenströmsgata 1
    Malmö
    29 sept

    Studierektorsmöte
    Kl 09.00-12.00

    Anmälan till 
    gunilla.forsberg@skane.se 

    Tidskriften A
    (MFC)
    Jan Waldenströmsgata 1
    Malmö
    29 sept

    Förlängt lunchmöte om SPUR för studierektorer.
    Kl. 12.00-14.00

    Workshop och frågestund.

    Lunch serveras.
    Anmälan till Gunilla.Forsberg@skane.se 
    senast den 22 september
    Ange ev. matavvikelser

    Tidskriften A
    (MFC)
    Jan Waldenströmsgata 1
    Malmö
    25 okt

    Introduktion för studierektorer
    kl 13-16

    Anmälan görs till 
    gunilla.forsberg@skane.se

    Lokal meddelas senare
    26 okt

    Handledarkurs
    Kl 08.00-16.00 

    Fulltecknad 

    Hänvisar nya sökande till Handledarkurs
    den 9 november.

    Tidskriften 
    (MFC)
    Jan Waldenströmsgata 1, Malmö

    8 nov

    Rasism i vården
    Kl 13.00-16.00

    Anmälan görs via utbildningskalendern

    Lilla Aulan 
    (MFC)
    Jan Waldenströmsgata 1
    Malmö
    9 nov 

    Handledarkurs
    Kl 08.00-16.00 

    Anmälan görs via
    Utbildningskalendern
       

    Medicon Village, Lund
    22 nov

    Uppstartsseminarium 13:2
    Kl 13.00-16.00
    Endast ST läkare

    Tidskriften 
    (MFC)
    Jan Waldenströms gata 1
    Malmö

    23 nov

    Uppstartsseminarium 14:1 ST+handledare
    kl 08.00-16.00 

    Studierektor anmäler handledar- och ST-läkarparet till; gunilla.forsberg@skane.se

    Lokal meddelas senare

     

    24 nov

    Studierektorsmöte
    Kl 09.00-12.00

    Anmälan till 
    gunilla.forsberg@skane.se 

    Föreläsningssal 4
    Kioskgatan 21
    Lund 
    24 nov

    Förlängt lunchmöte om SPUR för studierektorer.
    Kl 12.00-14.00

    Workshop och frågestund. Lunch serveras.
    Anmälan till Gunilla.Forsberg@skane.se 
    senast den 17 november
    Ange ev. matavvikelser

    Föreläsningssal 4
    Kioskgatan 21
    Lund 
    2024

     

     
    8 feb

    Uppstartsseminarium 14:2
    Kl 13.00-16.00
    Endast ST läkare

    Konferensrum 4, 

    Kioskgatan 21, Lund 

    På grund av covid-19 pandemin har efterfrågan på webbkurser ökat. Vi listar här ett antal kurser i a och b-mål som kommit till vår kännedom för de som har akuta kursbehov. 

  • Som handledare har du ett stort ansvar. Du måste vara specialist och ha en handledarutbildning för att handleda en ST-läkare. Det är klokt att arbeta strukturerat och ha målet att träffas varje månad då ST-läkaren är i klinisk tjänst.

    Enligt styrdokumentet ”bättre ST på Sus” strävar vi att nå minst nio handledarträffar under en period med 12 månaders tjänstgöring. Det är klokt att även under avbrott i den kliniska tjänstgöringen ha kontakt med ST-läkaren, såväl vid föräldraledighet samt då ST-läkaren forskar på heltid.

    Du bör genomgå någon form av fortbildning som handledare, helst skall detta ske regelbundet inom kliniken i samband med att studierektorn har möten med alla handledare. Din studierektor finns alltid till hands om du behöver råd eller stöd.

    Som handledare är du enligt Socialstyrelsen skyldig att dokumentera ST-läkarens kompetensutveckling tillsammans med chefen.

    Den basala dokumentationen bör läggas på ST-läkaren genom att denne fyller i den årliga rapporten och att ni i samband med det uppdaterar utbildningsprogrammet och samlar in de skriftliga bedömningar med återkoppling som genomförts under året.

    Är det svårigheter att uppnå förväntad kompetens blir ditt ansvar att följa och dokumentera som handledare betydligt större. Se "Stöddokument problem vid handledning" samt ett dokument från HR "Rutin-utredning av riskbeteende hos legitimerad personal".

    Det finns en enkel instruktion för handledare på den regionala fliken, den fungerar som en verktygslåda(pdf) ger en bättre struktur kring handledningen.  Glöm inte att diskutera och återkoppla kring de mer mjuka kompetenserna som ryms inom a och b-målen.

    Här finner du inläsningsmaterial till handledarkursen.

    Dels information om ST-föreskriften, dels information om våra bedömningsmetoder

     

  • Chefen har tillsammans med handledaren det formella ansvaret för att dokumentera ST-läkarnas kompetensutveckling. Detta skall naturligtvis delegeras till fr.a. ST-läkaren men även handledaren och studierektorn har ett stort ansvar. Många gånger axlar studierektorn stor del av det ansvaret som rapporterar till chefen som förblir huvudansvarig.

    Problem vid handledning

    Chefen och studierektorn måste vara engagerade då det uppstår problem med ST-läkarens kompetensutveckling, beteende eller om relationen ST-läkare och handledare inte fungerar.

    Det har efterfrågats ett stöddokument hur vi skall agera vid problem vid handledning, då ST-läkaren har stora kunskapsbrister eller till och med anses vara olämplig för vald specialitet. Noggrann dokumentation och tidig och tydlig kommunikation är nyckeln vid dessa situationer.

    Socialstyrelsen kräver att det skall finnas tillgång till en studierektor, som ska vara specialistkompetent och ha genomgått handledarutbildning.

    Studierektorn inom ST-utbildningen är en från verksamhetschefen delegerad uppgift med ledningsansvar att sköta vidareutbildningstjänster (ST) inom verksamheten. Till uppdraget kan knytas en varierande grad av befogenheter och ansvar beroende på lokala förhållanden.

    Sambandet med verksamhetschefen måste vara tydligt och ST-studierektorn måste ha ett genuint intresse för utbildnings- och utvecklingsfrågor, men även ha en viss tyngd i gruppen för att kunna påverka och utforma lokala utbildningsplaner och schemaläggning för att tillsammans med verksamhetschef skapa förutsättningar för en lärande miljö och organisationsutveckling.

    Hur studierektorsuppdraget skall ersättas och hur mycket tid som skall sättas av för uppdraget finns beslutat på förvaltningsnivå.

    Studierektorskontrakt

    Alla studierektorer på Sus skall ha ett kontrakt, som definierar uppdraget som studierektor och som innehåller de villkor som har avtalats. På Sus har vi en mall för studierektorskontrakt som kan användas vid kontraktsskrivning.

    Studierektorsutbildningar

    AT-ST-enheten erbjuder en introduktionsdag för nya studierektorer en gång per termin. Information om denna utbildning och andra relevanta studierektorsutbildningar sprids på vårt studierektorsmöte samt via mail till studierektorer på Sus.

    Ramöverenskommelse för ST-utbildningen inom verksamheten eller mall för ST-kontrakt

    Inom varje verksamhet bör vissa detaljer som rör ST-utbildningen regleras på ett tydligt sätt. Det görs enklast och mest rättvist genom en ramöverenskommelse eller i form av en mall för ST-kontrakt. Sus rekommenderar ramöverenskommelse, vi anser att det blir mest rättvist och mer flexibelt om någon förutsättning skulle ändras.

    Vi har ett dokument med vilka punkter som kan vara aktuella att reglera i ramöverenskommelse alternativt mall för ST-kontrakt och som måste vara specifik för varje verksamhet.

  • Anvisningar för akutläkarnas hemvändarveckor vid sidotjänstgöring

    Sidotjänstgöring

    Dokumentets överenskommelse om sidotjänstgöring arbetades fram av studierektorsgruppen efter SPUR 2018. Detta förslag på avtal är helt frivilligt att använda sig av men punkterna i överenskommelsen kan ses som en påminnelse om sådant som bör klargöras vid sidotjänstgöring för att undvika onödiga diskussioner.

    Omvandling av "gråblock" till ST-tjänster på Sus

    Sedan 2014 finns beslut om att omvandla visstidsanställningar till ST-tjänster för de legitimerade läkare där verksamhetschef och läkare efter 6 månader kommer överens om att anställningen skall leda till specialistutbildning.

    Detta är angeläget för att alla ST-läkare skall ha samma villkor. En ST-tjänst ger en större trygghet och möjlighet för ST-läkaren att till exempel planera sin ST och komma iväg på kurser.

    Ansökningsblanketten, påskriven av verksamhetschef, skickas tillsammans med utbildningsprogrammet till asa.andersson@skane.se på AT/ST-enheten. 

  • Gemensam Internmedicin (GIM)

    I maj 2015 trädde de nya specialitetsindelningarna i kraft. Detta innebär att den sammanhållna internmedicinska specialiteten delas i åtta separata basspecialiteter:

    • internmedicin
    • hematologi
    • gastroenterologi
    • njurmedicin
    • lungmedicin
    • kardiologi
    • endokrinologi
    • geriatrik

    Socialstyrelsen har uppmärksammat behovet av en bred internmedicinsk kompetens i alla nya basspecialiteterna och har därför avdelat fem delmål (c1-c5) för att omgärda dessa kompetenser.

    Denna del har kommit att kallas den gemensamma kunskapsbasen, och information om det ska planeras, genomföras och följas upp definieras i ett i ett förvaltningsbeslut på Sus Gemensam del InternMedicin (GIM).

    Har du frågor om GIM, kontakta:

  • På Sus arbetar vi strukturerat med att följa upp kvaliteten på ST-utbildningen med hjälp av årliga webenkäter till alla studierektorer, utan att skapa för mycket administration.

    ST-läkarna skall dokumentera sin utveckling, det görs bland annat genom att samla ihop genomförda skriftliga återkopplingar samt att fylla i den årliga rapporten som skickas in till handledare och studierektor i slutet av varje kalenderår.

    Studierektorn sammanställer rapporterna i webenkäten vilket ger en enkel verksamhetsberättelse för ST-utbildningen inom verksamheten och i nästa led även på sjukhusnivå. Det gör att vi kan jämföra oss med oss själva och andra år från år, på individ, klinik och sjukhusnivå då vi har arbetat med detta sedan kalenderåret 2016.

    Verksamhetsberättelsen skall diskuteras och följas upp inom kollegiet och ledningsgruppen inom varje verksamhet samt på övergripande nivå på Sus. På så sätt kommer ST-frågorna upp till regelbunden diskussion även på ledningsnivå.

    Förfarandet ger andra fördelar, ST-läkaren tvingas en gång per år att höja blicken, reflektera över sin utveckling, uppdatera sitt utbildningsprogram och samla ihop sina skriftliga återkopplingar och dokumentera.

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.