Samverkan

AKO Skånes uppgift är att medverka till att skapa rutiner så att Region Skånes olika verksamheter var för sig används gemensamt på bästa sätt.

Målet är att det ska finnas smidiga vårdprocesser mellan primärvård och specialiserad vård i hela Skåne, särskilt inom områden med stora kontaktytor mellan specialiserad vård och primärvård.

Ansvarsfördelning och remisshantering

  • Blodtransfusion

    Vid blodtransfusion i hemmet via ASIHs punktinsats handlar uppdraget om att låna sjuksköterskekompetens, medan det medicinska ansvaret ligger kvar hos remitterande läkare på vårdcentralen. Det innebär att remitterande läkare ordinerar transfusionen, inklusive dos och provtagning, samt följer upp effekten, medan ASIH sköter det praktiska genomförandet och samordning kring provtagning. Vid behov kan rådgivning fås via ASIH:s läkarkonsultfunktion.

    Dosdispenserade läkemedel

    Ansvar för initiering av dosdispenserade läkemedel ligger i första hand hos patientansvarig läkare på den vårdcentral där patienten är listad. Initiativet kan också komma från specialiserad vård i dialog med vårdcentralen. Förberedelse av patient i pascal görs företrädesvis av sjuksköterska i kommunal sjukvård. Om patienten inte är inskriven i kommunal sjukvård kan sjuksköterska i regional primärvård bistå med förberedelserna. 
    För de patienter som endast har medicinering från specialistklinik ansvarar specialistkliniken för uppstart och ordination av läkemedel. Varje ordinerande läkare ansvarar för justeringar av doser och förlängning av recept om inte behandlingsansvaret tagits över av annan läkare. 
    Vid utskrivning från slutenvård ska läkemedelsändringar registreras korrekt så att patienten kan få läkemedel med nästa leverans. Vid utskrivning ska patienten förses med en mindre men nödvändig mängd läkemedel som räcker fram tills dess patientens dosdispenserade, respektive helförpackningar, av läkemedel kan levereras.

    DT colon – information till remittenter

    DT-colon används för att undersöka tjocktarmen och upptäcka exempelvis tumörer eller polyper. För att tarmen ska kunna bedömas ordentligt blåses den upp med koldioxid via en tunn slang i ändtarmen. För att hålla kvar gasen används vanligen en liten ballong i rektum under undersökningen.

    Före en DT-colon måste ändtarmen undersökas med rektoskopi eller palpation per rektum. Det beror dels på att ballongen kan skymma ändtarmen så att den inte kan bedömas tillförlitligt vid undersökningen, dels på att en eventuell tumör i ändtarmen kan skadas när ballongen placeras. Eftersom tumörer ofta förekommer i de nedre delarna av tarmen är denna undersökning en viktig del av utredningen.

    Observera att med en DT buk kan inte colon frias från cancer, endast massiv coloncancer kan ses vid denna undersökning.

    Uppföljning vid gallblåsepolyper

    Gallblåsepolyper upptäcks ibland vid bilddiagnostiska undersökningar och kan då aktualisera behov av uppföljning. Enligt Nationellt vårdprogram för gallblåse- och gallvägscancer finns en europeisk riktlinje samt svensk algoritm för uppföljning av gallblåsepolyper, men det saknas evidens för att snabb tillväxt är en prediktor för neoplasi. Trots det osäkra kunskapsläget kan risken för malignitetsutveckling inte uteslutas.

    Bedömningen av risken för malignitet baseras inte enbart på polypens storlek. Även faktorer såsom patientens ålder, samsjuklighet och polypens morfologiska utseende har betydelse. Eftersom handläggningen ofta kräver en samlad specialistbedömning och underlaget för beslut är komplext, anser AKO att uppföljning av gallblåsepolyper inte bör ske inom primärvården. Patienter med gallblåsepolyper bör därför handläggas och följas upp inom specialiserad vård.

    Handläggning vid misstänkt ärftlighet för genetisk sjukdom

    Om en genetisk förändring redan är identifierad i familjen kan primärvården remittera patienten direkt till klinisk genetik för genetisk vägledning och eventuell utredning. Vid misstanke om genetiskt tillstånd utan tidigare utredning kan genetisk analys beställas via klinisk genetik, men eftersom analyserna ofta är kostsamma initieras de vanligen av specialistvården. Primärvården bör därför kunna remittera till specialistvård för bedömning och ställningstagande.

    Information om relevanta expertteam finns via Centrum för sällsynta diagnoser Syd. Fördjupad vägledning finns på 1177 Vårdguiden (vårdförlopp för sällsynta sjukdomar med komplexa vårdbehov). Konsultläkare på klinisk genetik kan kontaktas vid behov.

    Egen vårdbegäran

    När ärftlig sjukdom redan är känd i familjen kan patienten i vissa fall skicka egen vårdbegäran via 1177 Vårdguiden och ta direkt kontakt med klinisk genetik, vilket kan vara mer resurseffektivt än ett inledande besök i primärvården.

    Faktaägare: Nina Larsson och Kristina Karrman, klinisk genetik Lund, datum: 2026-03-12.

    Hjälpmedel – ordination och kostnadsansvar

    Ordination av hjälpmedel ska ske enligt gällande hjälpmedelsanvisningar och förutsätter att förskrivaren har kompetens och erfarenhet inom området. Verksamheter ska inte förväntas ordinera hjälpmedel som ligger utanför deras ansvars- eller kompetensområde. Om exempelvis en privat ortopedmottagning med vårdavtal bedömer behov av en specialortos bör patienten remitteras till ortopedisk specialistvård inom Region Skåne för vidare handläggning.

    Ansvar för ordination och kostnader för hjälpmedel följer det medicinska behandlings- och uppföljningsansvaret. Den verksamhet som ansvarar för patientens sjukdom eller tillstånd ansvarar också för att ordinera nödvändiga hjälpmedel och bära de tillhörande kostnaderna. När patienten återremitteras till primärvården för fortsatt behandling och uppföljning övergår även ansvaret för att bedöma behovet av fortsatt hjälpmedelsbehandling och dess kostnader till vårdcentralen. Detta är en generell princip som även gäller för medicinsk service, nutrition och förbrukningsmaterial.

    Hjälpmedel

    Järninfusion 

    Primärvården har inte ansvar att ge järninfusion som ordinerats av en annan enhet, ansvaret ligger då hos den enhet som initierar behandlingen. Vid ordination ska Läkemedelsrådets aktuella riktlinjer och upphandlingar följas. Läkemedlet bör rekvireras direkt till vårdcentralen snarare än hämtas ut av patient via recept. Det kan finnas avtal för rekvisitionsläkemedel som gör att den totala kostnaden blir lägre än om patienten skulle hämta ut läkemedlet på recept.

    Körkortsintyg

    När Transportstyrelsen kräver att ett körkortsintyg ska utfärdas av specialist inom ett specifikt psykiatriskt område finns ingen skyldighet för vårdcentralen att skriva intyget. Om patienten inte längre följs inom specialistpsykiatrin och den samverkande psykiatrimottagningen inte kan åta sig uppdraget, behöver primärvården inte remittera patienten vidare eller ta kostnadsansvar för en sådan bedömning. Vårdcentralen kan i stället hänvisa patienten till lämplig specialist, exempelvis en privatpraktiserande specialist inom det aktuella området.

    Litiumpatienter – vem gör vad?

    Kontroller som är specifikt kopplade till litiumbehandling bör hanteras av den enhet inom specialistpsykiatrin som ansvarar för ordinationen, på samma sätt som specialistvården ansvarar för uppföljning av andra läkemedel som kräver särskild monitorering. Därför ligger ansvaret för litiumrelaterad provtagning och kontroller i första hand hos psykiatrin.

    Primärvården ansvarar däremot för "Hälsoundersökning avseende personer med psykossjukdom, bipolär sjukdom, flerfunktionshinder och/eller utvecklingsstörning, UP001." Observera att en remiss räcker för att patienten sedan ska kallas till sin primärvårdsläkare en gång per år framledes, det vill säga vårdcentralen ansvarar för bevakning och årlig kallelse av patienten trots att ny remiss från psykiatrin inte skickas.

    Metadonbehandling av smärta i primärvården

    Vår bedömning är att behandling med metadon vid långvarig smärta inte ingår i primärvårdens eller allmänmedicinens ordinarie behandlingsarsenal. När en patient har påbörjat sådan smärtbehandling inom specialiserad vård, även i avsaknad av missbruksproblematik eller känd risk för detta, rekommenderas därför inte att behandlingsansvaret överförs till vårdcentralen. Patienter med behov av metadon som smärtbehandling bedöms i regel få den mest ändamålsenliga och säkra uppföljningen inom specialiserad vård, där kompetens och erfarenhet av denna typ av behandling finns samlad. Därför bör fortsatt ansvar för behandling och uppföljning kvarstå inom den specialiserade vården.

    Preoperativ bedömning från annan enhet

    Primärvården bör inte ta över preoperativa bedömningar av barn inför tandingrepp i narkos. Ansvaret ligger i stället hos den specialiserade vården som mottar remissen, både av praktiska skäl och av patientsäkerhetsskäl.

    Preoperativa bedömningar inför vård utomlands

    Primärvården är inte skyldig att utföra preoperativa utredningar inför en operation som patienten valt att göra utomlands. Eftersom behandling inte sker inom svensk hälso- och sjukvård anses utredning inför denna, som exempelvis provtagning, inte medicinskt motiverad. Regionen ska inte heller erbjuda sådana tjänster mot privat betalning enligt kommunallagen. Patienten får i stället genomgå nödvändiga undersökningar i det aktuella landet och bekosta dem själv.

    Psykosmedicinering i primärvård

    Insättning, uppföljning och eventuell utsättning av antipsykotiska läkemedel vid psykossjukdom eller psykotiska symtom ingår i specialistpsykiatrins ansvar. Patienter som behandlas med antipsykotika på grund av exempelvis psykos, paranoida vanföreställningar eller efter psykiatrisk slutenvård bör därför fortsatt följas inom specialistpsykiatrin. Att överföra behandlingsansvaret för sådan läkemedelsbehandling till primärvården är inte förenligt med gällande handläggningsöverenskommelse mellan primärvård och specialistpsykiatri.

    Se Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård – specialistpsykiatri gällande vuxna (pdf)

    Remisshantering, PAD-svar

    Enligt den regionala riktlinjen för koloskopi ska PAD-svar bedömas av skopisten och resultatet ska meddelas remittenten. Utlåtandet ska även innehålla förslag på fortsatt handläggning utifrån riktlinjer. Därefter är det remittentens uppgift att meddela patienten den sammantagna bilden av skopi och PAD samt handlägga vidare. Undantag görs vid fynd av misstänkt cancer eller då PAD visar oväntat fynd av cancer, då det åligger skopisten att initiera fortsatt utredning enligt lokala rutiner för SVF.

    Regional medicinsk riktlinje Koloskopi 

    Samverkan gällande MR vid ortopedisk åkomma och AKO:s hållning utifrån primärvårdens uppdrag

    Det kommer ibland brev från remissmottagande ortopedisk enhet med begäran om kompletterande MR-undersökning för att kunna hantera/prioritera inkommande remiss.

    I vissa lägen, till exempel artros i höft och knä samt vid ländryggssmärta, finns riktlinjer som klargör lämplig utredningsgång, vi hänvisar alltid i första hand till aktuell AKO Skåne-riktlinje i de fall sådan finns. I andra lägen finns inga riktlinjer. Då gäller principen att undersökning som inte behövs för vidare handläggning av patienten på primärvårdsnivå ska inte beställas av inremitterande.

    I Tillämpningsanvisningar för remisshantering finns följande stycke:

    ”Huvudregeln är att respektive vårdnivå svarar för remisser inom sitt kompetensområde. Detta innebär att primärvårdsnivån har kostnadsansvar för undersökningar vars svar man kan värdera och som därmed leder till något slags ställningstagande/åtgärd – exempelvis beslut om remiss till specialistnivå eller inte.”

    Tillämpningsanvisningar för remisshantering (pdf) 

    Samverkansfråga om EKG inför operation

    Ibland får vårdcentralen remisser eller frågor från patienter om att ta EKG inför en operation. Patienter och opererande kliniker kan jämföra detta med provtagning som beställts av en annan vårdgivare och därför önska att även EKG görs på vårdcentralen.

    I Hälsovalets uppdrag ingår att vårdcentralen tar prover som beställts av en annan vårdgivare. För detta får vårdcentralen ersättning. Blodproverna skickas till laboratoriet för analys. Resultaten går direkt till den som beställt proverna, som också ansvarar för att följa upp svaren.

    Ett EKG fungerar annorlunda. Resultatet finns direkt när undersökningen är gjord. Om vårdcentralen tar ett EKG som beställts av någon annan måste verksamhetschefen säkerställa att EKG:t bedöms innan patienten lämnar mottagningen. Detta kräver läkarinsats och tar tid och resurser.

    Det finns inget uppdrag inom Hälsovalet som innebär att vårdcentraler ska utföra EKG på uppdrag av andra vårdgivare. Det uppdraget ligger hos klinisk fysiologi.

    Uppföljning efter akutbesök då avvikande fynd konstaterats vid bilddiagnostik

    Snabba uppföljningar av avvikande fynd vid röntgen som sedan ska hanteras inom specialiserad vård bör hanteras direkt av akuten/sjukhuset, inklusive att beställa undersökningar och bevaka svar. Detta kan exempelvis gälla där man önskar en koloskopi enligt SVF förlopp via primärvården efter avvikande fynd vid DT buk på akuten. För senare uppföljning av stabila tillstånd utan alarmsymtom kan primärvården ta över, men då ska akuten skriva remiss och behålla medicinskt ansvar tills den accepteras.

    I Skåne NV finns överenskommelser som avhandlar vem som ska följa upp efter sjukhusbesök:

    Samverkan AKO

    Publicerat: 2026-11-06
    Faktaägare: AKO Skåne

  • Regelverk för remisshantering i Region Skåne

    Medicinsk service

    Huvudregeln är att respektive vårdnivå svarar för remisser till medicinsk service inom sitt kompetensområde.

    Överföring av vårdansvar

    Överföring av vårdansvar från en enhet till en annan sker alltid via remiss och mottagande enhet har att bedöma om den kan ta över vårdansvaret eller inte.

    Om ansvar överförs måste också vårdcentralen ha kunskap om den patient och de behov som gäller, både kring vad och hur tidigare vård erbjudits samt patientens eventuella behov av hjälpmedel och särskilda förbrukningsvaror.

    Primärvårdsläkaren ska inte ta emot utremittering av patienter om hen inte har kompetens och erfarenhet.

    Skicka inte remisser till företagshälsovården

    Observera att det inte är möjligt att skicka remiss till företagshälsovård. All kontakt med företagshälsovården ska gå genom arbetsgivaren eftersom det är den som begär stöd och betalar för insatsen. Skickas remiss eller patient till Företagshälsovården innebär det ett fördröjt omhändertagande av vårdsökande och extra arbete för både vårdcentral och företagshälsovården. 

    Angående remisshantering vid misstanke om skelettskada

    1. Om ingen skelettskada eller annan skelettpatologi kan påvisas går svaret till inremitterande läkare.
    2. Om inremitterande läkare trots svaret ingen skelettskada eller annan skelettpatologi, ändå misstänker en akut ortopedisk problematik som kräver skyndsam handläggning, skrivs samtidigt med röntgenremissen en remiss till ortopedakuten med specifik frågeställning, exempelvis ”båtbensfraktur”, ulnar kollateralligamentskada” eller ”rotatorcuffruptur”. Remiss skickas med patienten.
    3. Vid skelettskada hänvisar röntgenavdelningen till akutmottagningen.
    4. Kontakta gärna ortopedkonsult i krångliga fall.
    5. Misstänker allmänläkaren ett ortopediskt tillstånd som inte kräver omedelbart behandling kan hen ta kontakt med ortopedkonsult och diskutera om en tid inom 1-2 veckor eller annan instans som till exempel knämottagning, idrottskadeenhet.

    Information avseende remisser för koloskopi

    Endoskopienheten Sus har förtydligat var koloskopiremisser ska skickas, vid vilka tillstånd remiss skickas till endoskopimottagningen eller privata enheter med vårdavtal.

    Information avseende remisser för koloskopi (pdf)

  • Information kring sjukskrivningar finns på sidan Försäkringsmedicin.

    Försäkringsmedicin

  • Kontaktväg till Cancerrehabiliteringsmottagning Sus

    Om frågor dyker upp i samband med rehabilitering av patienter som erhåller/erhållit onkologisk behandling, kan Cancerrehabiliteringsmottagningen kontaktas direkt via e-postadressen adm.cancerrehab.sus@skane.se.

    E-postmeddelandet bör innehålla frågeställning, med vilken profession kontakt önskas, telefonnummer och förslag på tid när frågeställaren kan nås. Om frågan gäller en specifik patient måste personuppgifter skickas via säker e-post.

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Hjälp oss förbättra sidan

Berätta gärna vilken information som är fel eller saknas genom att skicka en synpunkt till webbredaktionen.

Tänk på att informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

 

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.

  • När du skickar in formuläret kommer vi endast att använda dina personuppgifter för det som formuläret är till för. Tänk på att informationen som du skickar in kan bli en allmän handling, vilket betyder att alla kan begära ut och läsa det.

    Skicka därför inte in känsliga uppgifter om dig själv eller någon annan. Det kan till exempel röra patientuppgifter om en sjukdom, diagnos eller medicinering.

    Så behandlar vi dina personuppgifter (nytt fönster)