Sammanhållen journalföring

  • Vad är sammanhållen journalföring?

    Sammanhållen journalföring är en möjlighet för vårdgivare att vid behov ta del av en patients journal hos andra vårdgivare via ett elektroniskt system. Syftet är att kunna få en mer heltäckande möjlighet av patientens vårdhistorik och vårdbehov, vilket i sin tur gör att vårdpersonal kan ge snabb, god och säker vård.

    Sammanhållen journalföring ger:

    • Ökad vårdkvalitet - en helhetsbild av patientens tidigare diagnoser, provresultat och medicinering gör det lättare att ställa rätt diagnos och ge rätt behandling i tid.
    • Ökad patientsäkerhet - rätt beslutsunderlag minskar risken för felbehandlingar eller felmedicinering. 
    • Ökad effektivitet - delad information minskar kostsamt dubbeljobb. 
    • Ökat inflytande - patientens samtycke och rätt att spärra uppgifter.

    I vilka system används sammanhållen journalföring?

    Det finns olika tänkbar tekniska modeller för att åstadkomma en sammanhållen journalföring. Ett sätt är genom att flera vårdgivare använder ett och samma journalsystem, t ex så som redan sker med journalsystemet PMO.  Ett annat sätt är att olika journalsystem kopplas samman genom en teknisk infrastruktur så som i Nationell Patientöversikt (NPÖ).

    Region Skånes patientuppgifter i Pasis, Melior och PMO tillgängliggörs idag för andra vårdgivare genom NPÖ. Genom NPÖ kan hälso- och sjukvårdspersonal i Region Skåne på motsvarande sätt få åtkomst till andra vårdgivares uppgifter om patienten.

    Även de privata vårdgivare i vars vårdavtal med Region Skåne ingår en överenskommelse om sammanhållen journalföring ansluts till NPÖ. Anslutningen kommer att innebära:

    •  att vårdgivarens uppgifter i Pasis, Melior och PMO publiceras till NPÖ
    • att vårdgivarens personal får åtkomst till andra vårdgivares uppgifter genom NPÖ (blir konsumenter).

    Nationell patientöversikt (NPÖ) - IT-stöd och tjänster

  • Vad krävs för att ta del av en annan vårdgivares journal?

    För att få ta del av patientens journal hos andra vårdgivare krävs följande tre förutsättningar. Alla tre förutsättningar måste alltid vara uppfyllda:

    • att personalen har en aktuell patientrelation (vårdrelation) till patienten
    • att uppgifterna kan antas ha betydelse för vården
    • att patienten samtycker till åtkomsten

    Så uppfyller du informationskravet om sammanhållen journalföring 

    Som nämnts ovan ska patient samtycka när sammanhållen journalföring används i det enskilda fallet för att ta del av patientens uppgifter. Men för att överhuvudtaget få göra patienters uppgifter tillgängliga via sammanhållen journalföring krävs att patienterna är informerade om detta. Det innebär alltså att alla patienter måste informeras om att vårdgivaren deltar i sammanhållen journalföring innan patientuppgifterna tillgängliggörs i den sammanhållna journalföringen. 

    Patienten ska informeras om att vårdgivaren kommer att ta del av andra vårdgivares journaluppgifter via elektronisk kommunikation, så kallad direktåtkomst, samt informeras om sina möjligheter att spärra information från den sammanhållna journalföringen. Förutsättningarna för sammanhållen journalföring och tillgång till patientuppgifter regleras i Patientdatalagen (PdL).

    Sammanhållen journalföring mellan Region Skåne och andra vårdgivare - anvisningar (pdf)

    För att leva upp till informationskravet i 6 kap. 2 § 3 st. patientdatalagen, ska patienten informeras om:

    • Ändamålet med den sammanhållna journalföringen

    • Patientens rätt att spärra sina uppgifter från sammanhållen journalföring. Enligt patientdatalagen 6 kap. 2 § 4 kan patient motsätta sig att dennes uppgifter hos en vårdgivare tillgängliggörs för andra vårdgivare och ska då kunna spärra uppgifterna. Mer information om spärrhantering samt informationsblad och blankett om spärr att ge till patienten finns under rubriken Om patient vill spärra uppgifter.
    • Vilka förutsättningar som gäller för andra vårdgivares åtkomst till uppgifterna, t ex att patientens samtycke krävs

    Informationsmaterial om sammanhållen journalföring

    Region Skåne har tagit fram informationsmaterial som kan användas för information till patienten, dels en patientbroschyr för att informera patienten vad sammanhållen journalföring innebär och dels en affisch att t ex sätta upp i väntrummet.

    Sammanhållen journalföring - affisch och informationsblad

    Patienter kan också hänvisas till följande sida för att läsa mer om sammanhållen journalföring.

    1177.se/patientjournalen

  • När kan vårdpersonal begära nödöppning av journal?

    Om patienten inte kan ge sitt samtycke, till exempel om patienten är medvetslös, så kan vårdpersonalen begära nödöppning av den sammanhållna journalen och ta del av journaluppgifterna. Nödöppning kräver dock att det bedöms finnas en risk för patientens liv och hälsa.

    Om uppgifterna skulle visa sig vara spärrade så kan vårdpersonalen endast se vilken vårdgivare som satt spärren. Spärrade uppgifter kan alltså inte öppnas direkt genom nödöppning. Vårdpersonalen kan däremot om det bedöms nödvändigt (vid allvarlig risk för patientens liv eller hälsa) begära att den vårdgivare som satt spärren tillfälligt häver den. Kontaktuppgift till ”spärrvakt” hos respektive vårdgivare finns i NPÖ bredvid namnet på landstinget som utfört spärren. Utförda nödöppningar ska följas upp regelbundet av vårdgivaren.

    Nationell patientöversikt (NPÖ)

  • Frågor och svar om sammanhållen journalföring

    Nedan kan du läsa några frågor och svar kring sammanhållen journalföring som kan vara bra att känna till, både på en mer övergripande nivå och i den dagliga patientkontakten.

    Tanken är att materialet ska kunna användas som ett stöd i den vardagliga kontakten med målgrupperna för att på bästa sätt kunna berätta mer om vad sammanhållen journalföring innebär i praktiken.

    • Generella frågor om sammanhållen journalföring

      Vad är sammanhållen journalföring?

      Sammanhållen journalföring är en möjlighet för vårdgivare att vid behov ta del av en patients journal hos andra vårdgivare via ett elektroniskt system. Syftet är att kunna få en mer heltäckande bild av patientens vårdhistorik och vårdbehov, vilket i sin tur gör att vårdpersonal kan ge snabb, god och säker vård. För att ta del av en journal krävs patientens samtycke. Förutsättningarna för sammanhållen journalföring och tillgång till patientuppgifter regleras i Patientdatalagen (PdL).

      Ett exempel på när sammanhållen journalföring kan vara av stort värde är när en patient är bortrest eller av någon annan anledning behöver uppsöka vård hos en annan vårdgivare än vanligt. Vid sammanhållen journalföring kan även den nya vårdgivaren ta del av väsentliga uppgifter om patientens hälsa. 

      Läs mer under rubriken: Vad är sammanhållen journalföring?

      Vem får tillgång till informationen i patientjournalerna?

      Endast säkert identifierad personal (som har ett medarbetaruppdrag) med behov av journalen kan läsa uppgifterna. För att få ta del av patientens journal i den sammanhållna journalföringen krävs det att personalen har en aktuell patientrelation (vårdrelation) till patienten, att uppgifterna kan antas ha betydelse för vården och att patienten samtycker till åtkomsten. Samtliga tre förutsättningar måste alltid vara uppfyllda.

      Kan en patient spärra eller begränsa vilken information som ska ingå?

      Patienter har möjlighet att spärra uppgifter i den sammanhållna journalföringen. En spärr innebär att andra vårdgivare inte får tillgång till uppgifterna. En spärr omfattar alltid samtliga uppgifter på en vårdenhet, det går alltså inte att spärra delar av uppgifterna. Däremot finns det tre olika övergripande val för hur patienten kan spärra sina uppgifter.

      Det är bara den vårdgivare som har satt spärren som kan häva den. Detta innebär att uppgifterna inte kan göras tillgängliga genom sammanhållen journalföring även om patienten samtycker till det i det enskilda fallet, inte ens genom så kallad nödöppning. 

      Läs mer under rubriken "Om patient vill spärra uppgifter", som ligger under "Rutiner för journalhantering".
      Om patient vill spärra uppgifter

      Det är viktigt att tänka på vad spärr innebär. Syftet med nationell sammanhållen journalföring är att vården ska bli bättre och säkrare. Eftersom patienten alltid i varje enskilt fall (utom vid nödöppning) ändå måste tillfrågas så är mycket av kontrollen redan i patientens hand. En spärr innebär att ingen annan vårdgivare kan se informationen och innebär då också ett potentiellt hinder för den vårdgivaren att ge en god och säker vård. Har man som patient aktiverat en spärr är det nödvändigt att man själv kan redogöra för information som är viktig för vårdpersonal att få reda på.

      Observera att spärr endast gäller för elektroniska uppgifter i vården och inte för pappersburna uppgifter som kan utlämnas på sedvanligt sätt.

      Hur skyddas information i patientjournalen från att missbrukas?

      Alla journaluppgifter skyddas enligt lag mot obehörig insyn och spridning. Det är förbjudet och i vissa fall direkt brottsligt att läsa patientjournaler man inte har tillgång till. Varje gång vårdpersonal eller någon annan läser i en journal registreras det och loggas. Det innebär att det alltid ska gå att se exakt vilka personer som haft tillgång till en journal och vad de har gjort med den. Sådana så kallade loggar analyseras regelbundet av vårdgivaren för att kontrollera att ingen onormal behandling av patientjournaler sker inom vårdgivarens organisation. Patienten har också själv rätt att få veta vem som läst i dennes journaler genom att göra en begäran om loggutdrag. 

      Läs mer under rubriken "Loggkontroll och begäran om loggutdrag", som ligger under "Rutiner för journalhantering". 
      Loggkontroll och begäran om loggutdrag

    • Vanliga frågor från patienter om sammanhållen journalföring

      1. Vem kan se patientens uppgifter?

      Identifierad vårdpersonal med behov av journaluppgifter kan ta del av den sammanhållna journalen. Det måste finnas en patientrelation och patienten måste ge sitt samtycke innan.

      2. Hur kontrolleras att patientens integritet skyddas?

      All vårdpersonal som läser journaluppgifter identifieras automatiskt. Det måste finnas en aktuell patientrelation och patienten ska ha gett sitt samtycke innan vårdpersonalen får öppna journalen. I efterhand går det att kontrollera via loggar vem som tagit del av informationen och vid vilken tidpunkt. Varje vårdgivare gör systematisk uppföljning av loggarna internt samtidigt som också patienter har rätt att få tillgång till och kontrollera dessa loggar på egen hand.

      3. Kan patienten spärra uppgifter?

      Ja, patienten avgör själv om dennes journaluppgifter ska spärras för sammanhållen journalföring. Patienten avgör också om och när en spärr ska tas bort.

      4. Vad händer om patienten spärrar uppgifter?

      Det framgår i sammanhållen journalföring att spärrade uppgifter finns, men det finns ingen möjlighet för vårdpersonal att se själva uppgifterna förrän spärren hävts. Patienten avgör också om och när en spärr ska tas bort, men endast den vårdgivare som införde spärren kan häva den.

      5. Vad händer om patienten blir medvetslös?

      Då kan vårdpersonalen istället för samtycke begära nödöppning av den sammanhållna journalen och ta del av journaluppgifter. Spärrade uppgifter kan dock inte öppnas genom nödöppning. Utförda nödöppningar följs upp regelbundet av vårdgivaren.

      6. Patienten vill inte vara med i sammanhållen journalföring – vad gäller då?

      Patienten har rätt att stå utanför sammanhållen journalföring. När patienten meddelar sin vårdgivare detta kan inte andra vårdgivare ta del av journaluppgifterna, precis som vid en spärr.

      7. Finns patientens journal på nätet?

      Nej, alla journaluppgifter lagras i vårdgivarnas egna lokala journalsystem. Den är inte åtkomlig via Internet.

      8. En patient – en journal, är det samma sak som sammanhållen journalföring?

      Nej. Sammanhållen journalföring innebär att flera vårdgivare kan få tillgång till varandras uppgifter vid de tillfällen patienten ger sitt samtycke. Det är alltså ingen sammanslagning av journaler.

      9. Hur är det med IT-säkerheten?

      I Patientdatalagen (PdL) och tillhörande föreskrifter finns särskilda bestämmelser om behörighetstilldelning och åtkomstkontroll. Datainspektionen är tillsynsmyndighet.

      10. Kan en vårdnadshavare spärra sitt barns uppgifter?

      Nej, vårdnadshavare kan inte spärra uppgifter om sina barn. I takt med barnets stigande ålder och mognad får barnet själv spärra uppgifter.

      11. Kan någon annan ge samtycke i stället för patienten?

      Nej, bara patienten själv kan ge sitt samtycke.

      12. Kan man se patientens journal om denne är utomlands?

      Nej, sammanhållen journalföring gäller bara inom Sverige.

      13. Finns uppgifter om patientens läkemedel registrerade?

      Ja, läkemedelsinformation ingår i den sammanhållna journalföringen.

      14. Varför införs sammanhållen journalföring?

      Lagstiftaren vill stärka patientens integritet, säkerhet och trygghet. Vårdpersonalen får enklare, säkrare och snabbare en heltäckande bild av patientens vårdhistorik – och kan på så vis snabbare ge god och säker vård. 

  • Ordlista sammanhållen journalföring

    Här hittar du definitioner på några vanligt förekommande ord inom sammanhållen journalföring och NPÖ. Ordlistan är publicerad i bokstavsordning.

    Direktåtkomst

    Vid sammanhållen journalföring har behörig vårdpersonal, efter patients samtycke, möjlighet att utan sekretessprövning eller särskild begäran ta del av journaluppgifter från annan vårdgivare.

    Logg

    När vårdpersonal läser en patients journal registreras det i en logg och kan kontrolleras i efterhand. Patienten har rätt att ta del av vilka som har läst patientens egna journaluppgifter.

    Läs mer under rubriken "Loggkontroll och begäran om loggutdrag", som ligger under "Rutiner för journalhantering".

    Nationell Patientöversikt (NPÖ)

    Ett nationellt IT-stöd för sammanhållen journalföring som gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med en patients samtycke ta del av journaluppgifter som dokumenterats hos andra anslutna vårdgivare.

    Nationell patientöversikt (NPÖ)

    Nödöppning

    Vårdpersonalens möjlighet att ta del av patientens journaluppgifter då denne inte kan ge sitt samtycke. Nödöppning följs regelbundet upp av vårdgivaren.

    Läs mer under rubriken "När kan vårdpersonal begära nödöppning av journal?", som ligger under "Sammanhållen journalföring" .

    Patientdatalagen (PdL)

    Lag från 1 juli 2008 med samlade regler för hur personuppgifter inom hälso- och sjukvården ska behandlas. Lagen reglerar bland annat sekretess, sammanhållen journalföring, vem som har rätt att ta del av patientuppgifter och patientens rätt att spärra uppgifter.

    Patientrelation

    När vårdpersonal har en kontakt med en patient för vård och behandling.

    Sammanhållen journalföring

    Ett elektroniskt system som gör det möjligt för en vårdgivare att ge eller få direktåtkomst till patientuppgifter hos en annan vårdgivare. Via NPÖ, kan även vårdgivare utanför Region Skåne ta del av patientens journal.

    Samtycke

    När patient ger sitt medgivande till behandling av dennes patientuppgifter, exempelvis att vårdpersonal får ta del av patientens sammanhållna journal.

    Spärr

    Möjlighet att spärra patientuppgifter som patienten inte vill ska finnas tillgängliga elektroniskt för andra vårdenheter inom vårdgivaren Region Skåne eller för andra vårdgivare utanför organisationen.

    Läs mer under rubriken "Om patient vill spärra uppgifter", som ligger under "Rutiner för journalhantering".

    Vårdenhet

    Organisatorisk enhet inom en vårdgivare som har en verksamhetschef. Till exempel vårdcentral, klinik eller specialistmottagning.

    Vårdgivare

    Region, landsting och kommun samt annan juridisk person eller privat vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvård.

    Vårdpersonal

    Person anställd av vårdgivaren för att utföra vård och behandling.

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter