Kost för äldre

Maten är en mycket viktig del av den totala behandlingen och omvårdnaden av den äldre patienten. Äldre uppskattar ofta sådan mat som de känner igen och ingen specialkost behövs.

För friska äldre personer gäller i stort samma näringsrekommendationer som för friska medelålders med undantag för protein och vitamin D som äldre behöver mer av.

Energibehovet minskar dock med stigande ålder hos de flesta. Till en mindre del beror detta på en minskad basalmetabolism och till en större del på minskad fysisk aktivitet. Behovet av näringsämnen är dock allmänt sett minst lika stort som tidigare i livet. Därför är kravet på matens näringstäthet extra viktig för äldre personer. Det är speciellt viktigt att tillgodose äldres behov av protein, kalcium, järn, vitamin C och D.

Rekommendationer

  • Enligt NNR är proteinbehovet hos äldre ökat från 0,8 till 1,2 g/kg kroppsvikt/dag. Personer från 75 år och däröver har 100 % högre vitamin D-behov än yngre, 20 ug kontra 10 ug per dag. Därför är kravet på matens näringstäthet extra viktig för äldre personer. Det är också viktigt att tillgodose äldres behov av kalcium och vitamin C.

    Många äldre har svårt att äta tillräcklig mängd mat och behöver energi- och proteintät kost. Detta på grund av sjukdom eller ätproblem. Många behöver också konsistensanpassad mat.

  • Undernäring hos äldre är ett allvarligt tillstånd. Studier visar att BMI under 23 hos äldre är kopplat till ökad dödlighet. BMI mellan 25 och 30, som motsvarar övervikt hos yngre och medelålders personer, är det optimala intervallet förenat med långt liv hos äldre.

    Det är därför viktigt att tidigt identifiera vilka patienter som är i riskzon för undernäring eller som är undernärda. Förutom att beräkna patientens BMI måste du fråga patienten om ofrivillig viktförlust och ätproblem. För personer 70 år och äldre räknas BMI 22 och lägre som undervikt. Förslag till normalviktsområde för äldre är BMI 23–29.

      • Dålig aptit i samband med sjukdom och ett minskat matintag
      • Ökat behov och nedbrytning av kroppsvävnader på grund av sjukdom, infektion, inflammation med mera.
      • Funktionsnedsättningar som försvårar ätandet.
      • Hjärt- och lungsjukdomar
      • Cancer
      • Demens
      • Depression
      • Stroke
      • Neurologiska sjukdomar, till exempel Parkinsons sjukdom och ALS
      • Infektioner
      • Njursvikt
      • Nedsatt ork
      • Försämrad smak- och luktupplevelse
      • Nedsatt syn
      • Dåligt mun- och tandstatus
      • Tugg- och sväljningssvårigheter
      • Tidig mättnadskänsla
      • Motoriska svårigheter
      • Läkemedelsbiverkningar (äldre har ofta många olika läkemedel)
      • Förstoppning
      • Dålig sittställning
      • Psykosociala problem

    Det är viktigt att registrera aktuell vikt och följa viktutvecklingen för att kunna kontrollera om insatta nutritionsåtgärder får önskad effekt. Mellanmål är speciellt viktiga för den som äter lite. Vanlig mat, individanpassad utifrån nordiska näringsrekommendationer, utgör grunden men kan vid behov kompletteras med kosttillägg.

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.