Mag- och tarmkoster

Vid vissa tillstånd i mag- och tarmkanalen kan specialkost behövas. En specialkost vid mag- och tarmsjukdomar ska ordineras av dietist eller läkare.

Rekommendationer

  • Motorikstörning, eller neurogen tarmrubbing, betecknar olika svårighetsgrader av ett relativt stort antal sjukdomar, vars gemensamma drag är att mag- och tarmkanalen helt eller delvis förlorat sin förmåga till samordnat muskelarbete. Följden blir att passage genom mag- och tarmkanalen försvåras eller stoppas. På grund av de minskade tarmrörelserna försämras också matsmältningen och förmågan att tillgodogöra sig näringen ur födan minskar.

    Symtomen kan variera beroende på var i mag- och tarmkanalen sjukdomen påverkar mest. Det dominerande symtomet är oftast smärta, men även illamående, obehag i samband med måltid, förstoppning, diarré, avsaknad av hunger och ofrivillig viktnedgång är inte ovanligt.

    Vid diabetes kan tillståndet, som då kallas gastropares, ge ett svängande blodsocker. Höga blodsockervärden hämmar magsäckens tömning och kan leda till svårigheter med blodsockerregleringen, trots noggrann följsamhet avseende medicinering och kost.

    Andra diagnoser där motoriken i mag- och tarmkanalen kan vara påverkad är neurogen tarmrubbing, neurologisk skada, läkemedel som opiater, psykisk sjukdom som anorexi, kollagen sjukdom, metabola/endokrina tillstånd, ventrikelkirurgi och mekaniska hinder som ventrikelcancer. Vid dessa diagnoser kan även gastropareskost beställas.

    Kontakta dietist vid behov av gastropareskost.

    Livsmedelsval och måltidsordning

    Gastropareskostens konsistensen är mjuk och har liten partikelstorlek för att lättare passera från magsäcken till tarmen. Mellanmålen är extra viktiga eftersom huvudmåltiderna är mindre än normalt och extra mellanmål kan behövas. Mellanmålen är nödvändiga för att täcka energi- och näringsbehov. Kosttillägg kan behövas.

    • I gastroparskosten ingår köttfärsrätter, korv utan skinn, fiskfärs och kokt fisk, kokt, pressad eller stuvad potatis, potatismos, rotmos, utvalda kokta grönsaker och rotfrukter samt kokt eller konserverad frukt.

      Övriga livsmedelsval

      Livsmedel Ingår Undvik
      Bröd och gryn Knäckebröd, skorpor, flingor havregryn, cornflakes, havrekuddar, välling. Dagsfärskt bröd, bröd med hela korn, fröer, nötter och frukt. Müsli, flingor med hela nötter, fröer och torkad frukt. 
      Pålägg Mjukost, kokt medvurst, kaviar, leverpastej, ägg, fiskpålägg som makrill i tomatsås eller tomatsill.  Hårdost och helt köttpålägg
      Grönsaker och rotfrukter Kokta grönsaker och rotfrukter som morot, hackad spenat och hackad grönkål, broccoli- och blomkålsbuketter, mixade gröna ärtor. Skalad gurka och tomat samt riven lök. Råa grönsaker och rotfrukter, råkost och salladsblad, tomat med skal och paprika.
      Frukt och bär Kokta och konserverade frukter, mogen banan, äpple och päron, kiwi, melon, mango, jordgubbar och släta frukt- och bärpuréer. Alla frukter ska vara skalade. 

      Övriga färska frukter och bär och citrusfrukter.

       

      Drycker Saft, juice, vatten, mjölk, kaffe, te, och buljong. Vid diabetes, välj sockerfria alternativ.   
    • Frukost

      • Havregrynsgröt med mjölk
        eller
      • Filmjölk och cornflakes/havrekuddar
        eller
      • Välling (vid diabetes, välj fullkorn)
      • Knäckebröd med margarin och lämpligt pålägg
      • Ägg
      • Äpplemos - vid diabetes, välj lågkalori
      • Kaffe, te eller annan lämplig dryck enligt önskemål

      Mellanmål

      • Knäckebröd eller skorpa med margarin och lämpligt pålägg
      • Frukt
      • Eventuellt kosttillägg

      Lunch

      • Varmrätt
      • Dessert
      • Vatten eller annan måltidsdryck

      Mellanmål

      • Knäckebröd eller skorpa med margarin och lämpligt pålägg
      • Frukt
      • Glass
      • Eventuellt kosttillägg
      • Kaffe, te eller annan dryck

      Middag 

      • Varmrätt
      • 2 dl lättmjölk

      Kvällsmål

      • Knäckebröd eller skorpa med margarin och lämpligt pålägg
      • Frukt
      • Eventuellt kosttillägg
      • Kaffe eller te eller annan dryck
      • Fil eller yoghurt samt havrekuddar
  • Kost efter skov, ES-kosten, är avsedd för patienter med inflammatorisk tarmsjukdom som insjuknat i akut skov. Innan ES-kosten påbörjas har vissa patienter enbart parenteral nutrition, ibland i kombination med kosttillägg. Total tarmvila med enbart parenteral nutrition är enbart rekommenderat vid stopp i tarmen eller grav tarmsvikt för att minska risken för atrofi i tarmen.

    Läkarordinationen och lokala anvisningar skiljer sig och behandlingen är individuell, varför tiden innan kosten inleds varierar. Övergång från ES-kosten till vanlig mat ska ske successivt och beror på patientens tolerans. När ES-kostens alla steg genomförts, kan Mag-tarmkost (MT) introduceras. ES-kosten kan även användas vid akut gastroenterit. Födo- och vätskeintaget måste då anpassas efter symptombild och graden av allmänpåverkan. Introduktion av lättsmält mat rekommenderas så tidigt som möjligt.

    ES-kosten är laktosreducerad, fett- och fiberlåg. Låglaktos/laktosreducerande produkter kan användas.  

    Kosttilläggen ska vara laktos- och fettlåga, fiberfria och med ett högt proteininnehåll. För patienter med Crohns sjukdom och fettmalabsorption måste kosttilläggen individualiseras då toleransen för fett varierar. I de flesta fall fungerar de färdiga fettlåga kosttilläggen. Byte av kosttillägg eller ändrad volym ska ordineras av behandlande läkare eller dietist.

    ES-kosten är inte energi- eller näringsmässigt fullvärdig

    En bedömning av varje enskild patients energi- och vätskebehov ska göras och behoven tillgodoses. Beroende på mängd kosttillägg som tolereras, behövs i första hand kompletterande mängd enteral nutrition och i andra hand kompletterande mängd parenteral nutrition. De patienter som under sin behandling med parenteral nutrition druckit kosttillägg, kan börja på steg 3 direkt.

    Energiinnehåll i ES-kosten

    Steg

    Från köket (se måltidsordning nedan)

    Energi från kosttillägg

    Totalt

    Steg 1   Individuellt  
    Steg 2 cirka 400 kcal + 4 kosttillägg à 300 kcal 1600 kcal
    Steg 3 cirka 700 kcal + 4 kosttillägg à 300 kcal 1900 kcal
    Steg 4 cirka 1500 kcal + 2 kosttillägg à 300 kcal 2100 kcal

    Måltidsordning för ES-kost

    • Steg 1 

      Anpassas individuellt med kosttillägg och kompletterande mängd parenteral nutrition.

      Steg 2 

      • Frukost - kosttillägg*
      • Mellanmål - kosttillägg*
      • Lunch - 1,5 dl morots- och potatissoppa samt 1,5 dl saftsoppa
      • Mellanmål - kosttillägg*
      • Middag - 1,5 dl tomatsoppa samt 1,5 dl saftsoppa
      • Kvällsmål - kosttillägg*

      Steg 3

      • Frukost - kosttillägg*
      • Mellanmål - kosttillägg*
      • Lunch - 2,5 dl sommargrönsakssoppa samt 2 dl saftsoppa
      • Mellanmål - kosttillägg*
      • Middag - 2½ dl spenatsoppa** med frikadeller samt 2 dl saftsoppa
      • Kvällsmål - kosttillägg* samt en skiva mjukt ljust fiberrikt bröd**** eller knäckebröd med margarin, skrapat

      Steg 4

      • Havregrynsgröt med äppelmos eller nyponsoppa samt 1-2 skivor mjukt, ljust fiberrikt bröd**** eller knäckebröd med margarin, skrapat och kokt skinka/ost/smältost
      • Mellanmål - kosttillägg*
      • Lunch - Kalvfrikadeller***, morotspuré, potatismos eller pressad potatis samt saftsoppa och måltidsdryck/vatten
      • Mellanmål - Mjukt, ljust fiberrikt bröd**** eller knäckebröd med margarin, skrapat och kokt skinka/ost/smältost samt te
      • Middag - Kokt fisk, mager sås, bönpuré samt potatismos eller pressad potatis samt måltidsdryck/vatten
      • Kvällsmål - Kosttillägg*, mjukt, ljust fiberrikt bröd**** med margarin, skrapat

      *2 dl kosttillägg à 300 kcal
      **alternativt kan grön ärtpuré eller grön sparrissoppa beställas
      ***alternativt kan tofu, seitan eller Quorn beställas
      ****bröd på finmalet mjöl utan hela korn

    Att tänka på

    • Kontakta dietist för individuellt anpassade kostråd.
    • När ES-kostens alla steg genomförts, eller tidigare om symptombilden tillåter, kan MT-kost beställas.
    • Patienter som äter vegetarisk kost bör undvika torkade baljväxter, och istället välja till exempel tofu, seitan eller qourn.
    • Patienter med Crohns sjukdom och fettmalabsorption kan behöva fettreducerad kost 40 g, FR 40, denna kost ska dock inte sättas in utan ordination från dietist eller gastroenterolog.
    • Till de patienter som behöver fortsätta med kosttillägg efter utskrivning, kan dietisten skriva beslut på kosttillägg.
  • Mag- och tarmkost är avsedd för patienter med störningar i mag- och tarmkanalen och kan användas vid:

    • Inflammatorisk tarmsjukdom
    • Efter operation i mag- och tarmkanalen
    • Efter operation med stomi
    • Vid förträngningar och motorikrubbningar i mag- och tarmkanalen

    Mag- och tarmkosten är en mjuk och lättsmält kost utan trådiga livsmedel, fruktskal, större kärnor eller hinnor. Den är även fiber- och laktosreducerad och har en fettmängd som motsvarar ordinarie sjukhuskost. Energifördelningen fett är 25-35 E%.

    Livsmedelsval och måltidsordning

    • Livsmedel

      Ingår

      Undviks

      Grönsaker och rotfrukter

      Grönsaker och rotfrukter ska vara väl tillagade.
      Hackad spenat, broccoli- och blomkålsbuketter, skalad squash, skalad aubergine, avokado, skalad tomat. Morot, palsternacka, rotselleri, kålrot, majrova, kålrabbi, rödbeta. De flesta övriga grönsaker, oliver och svamp fungerar bra i mixad form. Majs och sparris ska både mixas och passeras.
      Övergång till råa grönsaker kan ske efter hand, om möjligt för det specifika tillståndet.

      Jordärtskocka, paprika, all lök, övrig kål.
      Frukt och bär

      Banan, kiwi, kärnfri melon, fileade citrusfrukter, hela hallon och jordgubbar.
      Följande skalade frukter: äpple, päron, aprikos, persika. Finfördelad mango. Dessertsoppor, krämer och alla frukt- och bärpuréer.

      Frukt och bär med sega skal och hinnor, t ex vindruvor, krusbär, björnbär, hjortron, rabarber, ananas. 
      Passionsfrukt, granatäpple, plommon, stjärnfrukt, physalis. Torkad frukt.
      Bröd, mjöl och gryn Mjukt bröd (<6 g fiber/100 g) och knäckebröd (<8 g fiber/100 g), utan hela korn. Risgrynsgröt, mannagrynsgröt, havregrynsgröt och rågflingegröt gjord på laktosfria mejeriprodukter. Bröd med hela korn, och hög fiberhalt.
      Mjölk och mejeriprodukter
      Laktosfria mejeriprodukter.
      Hård- och smältost.  
      Laktosinnehållande mejeriprodukter.
      Potatis, ris och pasta Kokt potatis, potatismos ris och pasta. Hårda stekytor, stekt potatis, potatiskroketter, pommes frites. Fullkornsris och fullkornspasta. Matgryn, bulgur och quinoa.
      Kött, fisk och ägg Kött, kyckling, fisk, skaldjur och ägg. Panerade rätter och hårda stekytor.
      Vegetabiliska proteinkällor Tofu, quorn (ej vegansk), seitan Torkade baljväxter
      Drycker   Söta drycker i större mängd,  kaffe och andra koffeininnehållande drycker.
      Övrigt Senap, rökarom, lökpulver, paprikapulver, currypulver, peppar, inläggningar, ättiksinläggningar, kokosmjölk. Socker till gröt, fil och te serveras till de patienter som så önskar och tolerera det.  Kokosflingor, popcorn, hela nötter och mandel. 
      Starkt kryddad mat, t.ex. pepparrot, chili.
      Sötsaker och godis i stora mängder.

      Vid vegan/vegetarisk kost använd tofu, quorn (ej vegan innehåller ägg) och seitan som proteinrikt alternativ.

    • Frukost

      • Havregrynsgröt eller laktosfri fil eller yoghurt
      • Smörgåsar med ost eller bredbart pålägg
      • Juice, nyponsoppa eller laktosfri mjölk

      Mellanmål

      • 1 smörgås och/eller kosttillägg

      Lunch

      • Varmrätt
      • Dessert
      • Måltidsdryck

      Mellanmål

      • Smörgås och/eller skorpor med pålägg alternativt vetebröd.
      • Te eller annan varm eller kall dryck

      Middag

      • Varmrätt
      • Måltidsdryck

      Kvällsmål

      • Smörgåsar med ost eller annat pålägg
      • Te eller annan varm eller kall dryck

      Vid ökat energibehov kan ett extra mellanmål behövas, som ett extra kosttillägg. Ta gärna kontakt med dietist för råd om lämpliga mellanmål.

  • Kosten är avsedd för patienter med celiaki/glutenintolerans eller med dermatitis herpetiformis.

    Gluten finns naturligt i sädesslagen vete, råg och korn. Gluten är ett komplex som består av proteingrupperna gluteniner och gliadiner. Gliadiner är den del av gluten som ger upphov till besvär för glutenintoleranta personer. Gliadinerna åstadkommer en skada på slemhinnan i tunntarmen, vilket leder till ett försämrat upptag av näringsämnen.

    Havre innehåller naturligt inte gluten, men kan tillföras gluten genom kontamination under behandlingsprocessen. Det finns specialframställd havre, som är garanterat fri från inblandning av annat spannmål.

    Alla livsmedel som innehåller gluten måste uteslutas ur kosten. Strikt glutenfri mat läker tarmslemhinnan. Kostbehandlingen är livslång.

    Livsmedel som innehåller gluten

    • Vete: mjöl / kross / kli / /groddar
    • Råg- mjöl / flingor / kross / kli / sikt / malt
    • Korn- gryn / mjöl / malt
      • Bulgur
      • Couscous
      • Dinkelvete
      • Durumvete
      • Fullkornsmjöl
      • Grahamsmjöl 
      • Helkornsmjöl
      • Idealmjöl
      • Kamutvete 
      • Kruskakli
      • Lantbrödsmjöl
      • Malt
      • Manitoba Vete
      • Mannagryn
      • Matvete
      • Nudlar (av vete)
      • Pasta
      • Semolina
      • Skrädmjöl
      • Ströbröd
      • Skorpsmulor
      • Skorpmjöl
      • Speltvete
      • Triticale
      • Veteprotein
      • Vetesirap
      • Vört

      Andra livsmedel som kan innehålla gluten är: buljong, cornflakes, godis, HP-sås, kryddblandningar, pommes frites, rostad lök, snacks, öl och svagdricka. Innehåll av gluten måste alltid deklareras. Läs alltid ingrediensförteckningen. Alternativ som kan användas i den glutenfria kosten är till exempel bovete, durra, ren havre, hirs, majs, potatis, quinoa, ris och teff.

    Många patienter med celiaki har initialt en sekundär laktasbrist. Intaget av mjölk och laktoshaltiga livsmedel kan därför behöva reduceras i början av behandlingen.

    Märkning av gluten

    EU-kommissionen antog 2009 en ny förordning om sammansättning och märkning av livsmedel som är lämpliga för personer med celiaki. Två typer av märkning får förekomma: Glutenfri och Mycket låg glutenhalt. 
    Symbolen med det överkorsade axet talar om att produkten garanterat är glutenfri eller har mycket låg glutenhalt

    Symbolen med det överkorsade axet talar om att produkten garanterat är ”glutenfri” eller har ”mycket låg glutenhalt” och båda benämningarna innebär att livsmedlet kan ingå i den glutenfria kosten.

    Glutenfritt (max 20 mg per kg)

    • Majs, hirs, ris och likande
    • Spannmål som reducerats på gluten, till exempel specialframställd vetestärkelse
    • Specialframställd havre

    Mycket låg glutenhalt (max 100 mg per kg)

    • Spannmål som reducerats på gluten, till exempel specialframställd vetestärkelse
    • Specialframställd havre

    Energi- och näringsinnehåll

    Matsedeln följer ordinarie sjukhusmåltider med utbyte av aktuella livsmedel så att maten blir glutenfri. Kosten har samma energi- och näringsinnehåll och måltidsordning som ordinarie sjukhusmåltider om inte annat ordinerats.

    Observera att patienter med nydiagnostiserad glutenintolerans ska alltid remitteras till dietist!

  • Kosten är avsedd för patienter med steatorré (fettdiarré), vid pancreasinsufficiens, efter resektion av tunntarmen, vid skada på tarmen som vid Crohns sjukdom och efter strålbehandling samt vid vissa leversjukdomar.

    Vid steatorré minskar upptaget av fettlösliga vitaminer och vissa mineraler, främst magnesium, kalcium och zink. En kost som innehåller 40 g fett per dag kan minska steatorrén och det förbättrar även upptaget av fettlösliga vitaminer och mineraler. För att säkerställa vitamin- och mineralintaget bör ett kosttillskott i tablettform ordineras av läkare. Efter resektion av nedersta delen av tunntarmen krävs alltid extra tillskott av vitamin B12.

    Kostens näringsinnehåll stämmer i stort överens med ordinarie sjukhusmåltider med undantag av energifördelning och de fettlösliga vitaminerna. Fett är ett energigivande näringsämne och när fettintaget minskar behövs större mängd av de övriga energigivarna, protein och kolhydrater, vilket medför att maten får en större volym. Berikning med energipulver kan användas för att minska volymen. För patienter med nedsatt aptit eller ett lågt energiintag, kan ett fettlågt kosttillägg behövas. Rådgör med dietist om val av lämplig berikning och/eller lämpligt kosttillägg.

    Det är viktigt att patienten äter en så allsidigt sammansatt kost som möjligt. Den lilla mängd fett som ingår, ska till så stor del som möjligt utgöras av omättat fett. 1 msk rapsolja, 1,25 msk flytande margarin eller 2,5 msk lättmargarin bidrar med de essentiella fettsyrorna. Lämplig fördelning av fettintaget är 25 g fett från den lagade maten och de övriga 15 g fördelas på frukost och mellanmål.

     I kosten ingår

    • Magert kött
    • Fisk, med mindre än 15% fett: torsk, kolja, spätta, lax, makrill i tomatsås, tonfisk, fiskbullar, ansjovis, gravad lax, rökt, lax, inlagd sill
    • Fettsnåla matlagningsmetoder (se avsnittet om fettkvalitet)
    • Magra mejeriprodukter: lättmjölk, lättfil, lättyoghurt, mager kesella, keso
    • Magra pålägg; skinka, saltkött, kyckling- och kalkonkött, mjukost, marmelad och honung
    • Fettfria eller magra desserter och bakverk som kräm, sorbet och maränger
    • Potatis, rotfrukter, pasta, ris
    • Grönsaker
    • Bröd utan fröer och nötter, max 3% fett
    • Frukt och bär
    • Övrigt: fettsnålt godis och snack som marshmallows, gelégodis, salta pinnar

    Vissa patienter med diagnoser enligt ovan, kan tolerera en större  mängd fett än 40 g/dag utan att få symtom. Kosten ska alltid individanpassas och beställs endast efter ordination av läkare eller dietist.

    Måltidsordning

    • Frukost

      • Vattenkokt gröt eller flingor
      • Lättmjölk/lättfil/lättyoghurt
      • Bröd 
      • 1 skiva ost 17%
      • 2 skivor (20 g) magert köttpålägg
      • Apelsinjuice
      • Kaffe eller te (utan grädde, eventuellt med lättmjölk)

      Mellanmål

      • Bröd, eventuellt med margarin och med magert pålägg
      • Frukt
      • Eventuellt fettlågt kosttillägg

      Lunch

      • Varmrätt inklusive kokt grönsak och/eller sallad
      • Dessert
      • Måltidsdryck: lättöl, bordsvatten eller måltidsdricka

      Mellanmål

      • Bröd, eventuellt med margarin och med magert pålägg
      • Frukt
      • Eventuellt fettlågt kosttillägg

      Middag

      • Varmrätt inklusive kokt grönsak och/eller sallad
      • Måltidsdryck: lättmjölk, lättöl, bordsvatten eller måltidsdricka

      Kvällsmål

      • Bröd
      • Mjukost eller annat magert pålägg
      • Grönsak
      • Kaffe eller te (utan grädde, eventuellt med lättmjölk)
      • Eventuellt fettlågt kosttillägg

      Socker (till gröt eller fil samt i kaffe eller te) serveras till de patienter som så önskar.

      Patienter som ordineras denna kost skall alltid få information av dietist.

  • Följ läkarordination och/eller lokala anvisningar. MT-kost rekommenderas som upptrappningskost.

    Patienten bör informeras om att tugga maten väl samt att dricka små mängder till maten och resten mellan måltiderna. Oftast fungerar det bäst med små portioner och det är då viktigt att måltiderna fördelas med tätare intervall för att säkerställa energi- och näringsbehov. Fler måltider än rekommenderad måltidsordning vid MT-kost kan behövas.

    Efter operation i nedre mag- och tarmkanalen kan upptrappning från MT-kost till annan kost, anpassad sjukhusmåltid, oftast ske relativt snabbt. Fortsatt försiktighet med trådiga livsmedel, fruktskal och hinnor rekommenderas.

    Efter operation med gastrektomi och esofagektomi får patienterna vanligtvis nutritionsstöd med 1000 ml sondmat via kateterjejunostomi. För patienter som har svårt att komma igång att äta eller patienter som har ett högt energibehov, behövs större mängd och/eller kosttillägg ordineras samt dietist kontaktas.

    Inför hemgång behöver alla patienter dietistkontakt för individuellt utformad nutritionsbehandling.

  • Laktos är mjölksocker och finns naturligt i mjölk och mejeriprodukter från ko, buffel, får och get.

    Laktosfri kost beställs till de patienter som är mycket känsliga för laktos. Till patienter som klarar en viss mängd laktos finns information om laktosreducerad kost längre ner på sidan.

    Vid laktosfri kost ska all laktos uteslutas från kosten.

    Mejeriprodukter som kan användas i den laktosfria kosten

    • Laktosfri mjölk
    • Laktosfria mjölkprodukter
    • Hårdost
    • Mjukost
    • Mjölkfritt margarin
    • Laktosfritt smörgåsmargarin och matfett

    I den laktosfria kosten får endast produkter med ett laktosinnehåll under 0,01 gram per 100 g användas.

    Vid laktosintolerans är känsligheten för laktos olika och toleransnivån varierar. För kännedom följer nedan information över laktosinnehåll i olika produkter.

    Livsmedel grupperade efter laktosinnehåll (gram per 100 gram)

      • Laktosfria produkter
      • Hårdost
      • Mjukost
      • Mjölkfritt margarin/ matfett
      • Ströbröd*
      • Crème fraiche
      • Cottage cheese
      • Pannkaksmix*
      • Majonnäs (även lättmajonäs)
      • Färskost
      • Korv*
      • Yoghurt
      • Maränger (tillverkad av skummjölk)
      • Mjukost med mjölkpulver
      • Halloumi
      • Chips Sourcream

      * som innehåller mjölk. Om mjölk ingår i ett livsmedel ska det anges i ingrediensförteckningen.

      • Knäckebröd*
      • Vitmögelost
      • Grönmögelost
      • Gräddersättning
      • Majonnäs*
      • Dressingar*
      • Opastöriserad mjölk
      • Getmjölk
      • Filprodukter
      • Kaffegrädde
      • Gräddfil
      • Kvarg

      * som innehåller mjölk. Om mjölk ingår i ett livsmedel ska det anges i ingrediensförteckningen.

      • Låglaktosprodukter
      • Kaffebröd*
      • Smör
      • Margarin/matfett
      • Mozzarella
      • Grahamsbröd och franskbröd*
      • Leverpastej*
      • Fetaost
      • Salladsost
      • Potatis- och majschips*
      • Pulver till vissa vällingar och grötar*
      • Mjölkchoklad
      • Nougat*
      • Vissa Müsli*
      • Potatismospulver*
      • Kryddblandningar*
      • Torra såsmixer*
      • Yoghurtgodis

      * som innehåller mjölk. Om mjölk ingår i ett livsmedel ska det anges i ingrediensförteckningen.

    • 1-3 gram

      • Konfektyrer*
      • Vispgrädde

      Mer än 3 gram

      • Glass
      • Mjölk

      Mer än 6 gram

      • Mesost
      • Messmör

      * som innehåller mjölk. Om mjölk ingår i ett livsmedel ska det anges i ingrediensförteckningen.

    Det är viktigt att alltid läsa innehållsförteckningen!

    Laktosreducerad kost

    Det går inte att beställa laktosreducerad kost från köket. Vid laktosintolerans är det vanligt att man klarar en viss mängd laktos i maten utan besvär och specialkost behövs därför inte. 

    Hur mycket laktos som tolereras är individuellt och varierar från person till person. För de flesta med laktosintolerans fungerar grundkosten med viss justering, beställ alternativ rätt om den tänkta rätten innehåller större mängd laktos, se tabell ovan för laktosinnehåll.

    Mjölk behöver i de flesta fall uteslutas som måltidsdryck. Laktosfria ersättningsprodukter finns att beställa från köket. Sortimentet kan variera från sjukhus till sjukhus.

    Laktosreducerade och laktoslåga livsmedel innebär att laktoshalten reducerats till en nivå som inte överstiger 1 gram per 100 gram konsumtionsfärdig vara.

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.