Samhällsförvärvade infektioner

Vill du göra projekt om samhällsförvärvade infektioner, sociodemografi, utfall och riskfaktorer (community-acquired infections, sociodemography, outcomes and risk factors)?

För mer information kontakta Filip Jansåker, PostDoc, ST-läkare på Vårdcentralen Granen, filip.jansaker@med.lu.se

Lungpåverkan hos patienter efter infektion med Covid-19

En del patienter som haft Covid-19-infektion utvecklar i efterförloppet besvär med bland annat andfåddhet, sjunkande saturation vid aktivitet och/eller långvarig hosta. Orsaken till detta är okänd.

Syftet med projektet är att undersöka om det finns patologiska förändringar i lungfysiologin hos patienter med misstänkt post-Covid-19. Vi planerar att inkludera ca 40-50 patienter. Dessa kommer att undersökas med avancerad lungfysiologi och testning av fysisk kapacitet.

Vi söker ST-läkare med forskningsintresse som vill delta i hela processen från rekrytering av patienter till analys av data och författande av en rapport. Målet är att projektet ska leda till publikation.

Låter det intressant för dig? För mer information kontakta Henning Stenberg, PhD, distriktsläkare, stenberghenning@gmail.com.  

Utvärdering av ett systematiskt arbetssätt med levnadsvanor hos patienter med psykisk ohälsa i primärvården

På Vårdcentralen Laröd i Helsingborg pågår en studie med att kartlägga livsstilsvanor och riskfaktorer hos patienter med psykisk ohälsa och en eventuell förändring efter att ha genomgått hälsoundersökning baserad på Hälsokurvan.

Syftet med projektet är också att studera effekten av det systematiska arbetssättet med Hälsokurvan. Hösten 2021 kommer det att finnas data från ca 100 besök med uppgifter om kön, ålder, diagnoskod ICD-10, information om alkohol, tobak, mat och motionsvanor, information om självskattad hälsa samt psykosocial situation. 

Data samlas också om blodfetter, blodsocker, leverprover samt blodtryck, BMI, midjemått och höftmått.

ST-läkare som är intresserade att delta i projektet kan ta kontakt med Veronica Milos Nymberg, PhD, distriktsläkare på Vårdcentralen Laröd,  veronica.milos_nymberg@med.lu.se

Läkemedel och äldre

Omvårdnadspersonal är viktiga aktörer när det gäller att uppmärksamma eventuella läkemedelsrelaterade problem hos äldre patienter och vidareförmedla till PAL. För att kunna göra detta är grundläggande kunskap om läkemedel och om äldres kroppsliga förändringar som påverkar känsligheten för läkemedel central.

I syfte att optimera information och fortbildning vore det värdefullt att utföra en enkätundersökning bland personal på SÄBO och i hemsjukvården, gällande upplevd kunskap, informationsvägar samt tankar kring fortbildningsbehov.

Även andra vetenskapliga projektuppslag som kan bidra till förbättrad kvalitet och säkerhet i äldres läkemedelsbehandling kan diskuteras.

För mer information kontakta Sara Modig, docent allmänmedicin, distriktsläkare på Vårdcentralen Tåbelund, sara.modig@med.lu.se

Utvärdering av återhämtningsaktiviteter på vårdcentraler

Med bakgrund av den tidigare patogent inriktade arbetsmiljö- forskningen, med fokus på risk- och sjukdomsförebyggande arbete,  startade ett fem år långt forskningsprojekt som i stället ville titta närmare på salutogena, dvs. positiva, arbetsfaktorer.

Vad är det som gör att medarbetare inom primärvården väljer att stanna kvar på sina arbeten trots stressen och pressen? Vad är det som får dem att må bra på sin arbetsplats och att gå dit med en känsla av glädje?

En inledande enkätstudie med 600 primärvårdsanställda i Region Skåne visade att den absolut viktigaste faktorn för medarbetarnas självskattade hälsa var att uppleva återhämtning, samt att återhämtning under arbetsdagen påverkade deras hälsa oberoende av vilken återhämtning de fick utanför arbetet.

Eftersom forskningen om återhämtning under arbetsdagen var knapp blev nästa steg att kartlägga begreppet, vilket resulterade i tre viktiga delar för att uppleva återhämtning på sitt arbete: variation, gemenskap och hanterbarhet.

Dessa områden integrerades och testades sedan under ett år, i ordinarie verksamhet på sex vårdcentraler, genom skräddarsydda återhämtningsaktiviteter utifrån arbetsplatsernas behov, önskemål och förutsättningar.

Exempel på aktiviteter var individanpassade mikropauser vid behov (t.ex. djupandning och stretching-övningar), anslagstavlor med positiva budskap i personalrummen, gemensamma promenader, reflektionssessioner, och så vidare.

Interventionen utvärderades genom enkät och fokusgruppsintervjuer och visade en signifikant ökning av upplevde återhämtning under arbetsdagen. Att ha möjlighet till reflektion (egen och tillsammans med andra) var viktigast för att uppleva återhämtning, följt av skratt och påverkansmöjlighet.

I intervjuer med deltagarna beskrevs även ett mer öppet och positivt arbetsklimat samt ett ökat välmående. Främjande faktorer för att få en arbetsplatsintervention att lyckas tycks vara en tillåtande kultur och att aktiviteterna ska vara snabba och enkla att genomföra, men framför allt att få stöd från såväl chef som arbetskamrater genom uppmuntran, positiv feedback, avlastning och hejarop längs vägen!

Nu söker vi ST-läkare som skulle vilja pröva en eller flera återhämtningsaktiviteter på vårdcentral under hösten, och sedan utvärdera med vetenskaplig metod.

För intresseanmälan eller vidare frågor kontakta: lina.ejlertsson@med.lu.se.

Lina Ejlertsson, doktor i Folkhälsovetenskap, och Annika Brorsson, docent i Allmänmedicin, Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö och Centrum för primärvårdsforskning.

Läs mer om studierna i en sammanfattande artikel här:
Integrerad återhämtning under arbetsdagen - gör det skillnad? Lunds Universitet, eller i Linas avhandling ”Recovery at work as a health-promoting process” på samma sida.