Allergisjukdomar

Skånelistans rekommenderade läkemedel och Bakgrundsmaterial

Rekommenderade läkemedel

Behandling/tillstånd Substans Preparat/generika
Generell behandling
Antihistaminer desloratadin desloratadin
Glukokortikoider betametason betametason
prednisolon prednisolon
Adrenalin adrenalin Emerade
Organspecifik behandling
Allergisk konjunktivit levokabastin Livostin
natriumkromoglikat Lecrolyn sine
Allergisk rinit mometason mometason
Urtikaria/Angioödem Se generell behandling  
Atopiska eksem Se Atopisk dermatit  

De allergiska sjukdomarna omfattar astma, allergisk rinit och konjunktivit, atopiskt eksem, kontakteksem, födoämnesallergi, urtikaria och angioödem, samt allergiska reaktioner orsakade av insektsstick och läkemedel.

Det finns ett tydligt samband mellan sjukdomstillstånd i de övre och nedre luftvägarna. Många patienter med allergisk rinit har även mer eller mindre väl diagnostiserad astma, och vice versa. Det är viktigt att behandla både de övre och nedre luftvägarna för att få optimal effekt. Läkemedelsbehandlingen vid astma beskrivs separat.

Terapiråd

Patientinformation och instruktion, miljöåtgärder samt kontroll och uppföljning är mycket viktiga delar vid behandlingen av allergisjukdomarna, utöver läkemedelsbehandlingen.

Läkemedelsbehandlingen vid allergisk rinokonjunktivit bygger på lokalbehandling till näsa och ögon och/eller peroral behandling med antihistamin allt efter grad av besvär och patientpreferens. Alla rekommenderade preparaten finns att köpa receptfritt och kan användas för egenvård vid tillfälliga eller lindriga besvär. Om optimal farmakologisk behandling har prövats med otillräcklig effekt kan allergen immunterapi (AIT) övervägas.

Vid urtikaria och angioödem är antihistamin förstahandsmedel. Födoämnesallergiutlösta symtom behandlas med antihistamin. Vid systemreaktioner kan ytterligare behandling behövas med adrenalin och kortison.

Behandling för vuxna och barn

Basbehandling vid allergisk rinokonjunktivit

  • Svårighetsgraden och behandlingsbehovet varierar.
  • Bäst effekt uppnås vid daglig förebyggande behandling.
  • Peroral behandling med antihistamintabletter utgör oftast basbehandling
  • Vid lindriga och kortvariga besvär kan perorala antihistaminer eller nasala steroider användas.
  • Lokal steroidbehandling för näsan rekommenderas till alla patienter med långdragna besvär
  • Lokalbehandling med ögondroppar är mer effektiv än behandling med antihistamintablett.
  • Vid otillräcklig effekt bör behandlingssätten kombineras.

Perorala glukokortikoider

Vid uttalade symtom hos ungdomar och vuxna kan en kort peroral steroidkur ges, till exempel:

  • Prednisolon 5 mg alternativt Betametason 0,5 mg, 5 tabletter per dag i 3–5 dagar.
  • 1–3 tabletter de dagar under en pollensäsong då besvären är extra svåra.

Allergen immunterapi (AIT)

Vid bristfällig symtomkontroll trots optimal behandling och kontrollerad följsamhet bör patienten remitteras för ställningstagande till allergen immunterapi (AIT). Allergen immunterapi (hyposensibilisering) kan vara indicerad vid IgE­förmedlad luftburen allergi, det vill säga allergisk rinokonjunktivit eventuellt i kombination med astma orsakad av pollen, pälsdjur eller dammkvalster. Optimal farmakologisk behandling ska ha prövats med otillräcklig effekt. En annan indikation är bi -­ och getingallergi med allvarliga systemreaktioner.

Behandlingen ges på specialistmottagning genom subkutan allergeninjektion (SCIT) var sjätte vecka i underhållsfas. Behandlingen i fulldos bör pågå i 3 år för luftvägsallergen och 5 år för bi-­ och getingallergen.

Mot björk­, gräs­ och kvalsterallergi kan AIT även ges sublingualt (SLIT) i form av tabletter.

  • Itulazax (björk) – godkänd från 18 år
  • Grazax (gräs) – godkänd från 5 år
  • Acarizax (kvalster) – godkänd från 12 år.

Tabletterna läggs under tungan en gång dagligen. Rekommenderad behandlingstid är 3 år. Indikationen är samma som för subkutan behandling, det vill säga säkerställd IgE-­förmedlad allergi med betydande besvär och otillräcklig effekt av bästa möjliga symtomatiska terapi.

Allergisk systemreaktion och anafylaxi

  • Vid tecken till systemreaktion används adrenalin autoinjektor/adrenalinpenna intramuskulärt samt bronkvidgare vid astma.
  • Injektionen ska kompletteras med peroralt antihistamin, som har full effekt efter cirka 30–60 minuter samt perorala steroider som har full effekt först efter ett par timmar.
  • Samma behandling gäller vid allergiska reaktioner utlösta av bi- och getingallergi.
  • Patienter med risk för svåra allergiska systemreaktioner/anafylaxi, ska utrustas med akutläkemedel (adrenalinpenna, antihistamin och kortisontabletter) samt en tydlig handlingsplan.

Topikala läkemedel

Ögondroppar natriumkromoglikat

Som förebyggande lokal behandling rekommenderas mastcellstabiliserarande natriumkromoglikat Lecrolyn sine i flaska utan konserveringsmedel som är billigare än samma i endospipetter. Öppnad flaska är hållbar i 8 veckor.

Ögondroppar antihistamin

Vid tillfälliga och kortvariga besvär rekommenderas antihistaminögondroppar med levokabastin (Livostin), som dock endast finns i flaska med konserveringsmedel. Emedastin (Emadine) antihistaminögondroppar, som även finns i endospipetter, är betydligt dyrare.

Vid regelbunden och längre tids behandling bör ögondroppar utan konserveringsmedel användas.

Ögondroppar antihistamin med mastcellsstabiliserande egenskap

Olopatadin (Opatanol) samt ketotifen (Zaditen), som även finns i endospipetter, bör övervägas som ett alternativ när effekten av annan behandling är otillräcklig. Båda innehåller antihistamin med mastcellsstabiliserande egenskaper. Det högre priset gör dock att de inte rekommenderas i första hand.

Ögondroppar steroider

Lokal steroidbehandling (droppar) är effektiv men bör endast förskrivas av eller i samråd med ögonläkare på grund av biverkningsrisken.

Nässpray steroider

Det finns flera nasala steroider på marknaden men det finns ingen kliniskt relevant skillnad i effekt mellan de olika.

Mometason har indikation för behandling av säsongsbunden allergisk och perenn rinit samt näspolypos. De godkända indikationerna, det låga systemupptaget samt prisbilden är anledningarna till att mometason rekommenderas. Mometason är godkänt från 3 års ålder.

För att förebygga lokala biverkningar, som till exempel krustor och näsblödning, är rätt sprayteknik viktig liksom användning av lägsta möjliga effektiva dos.

Nödvändig terapi med lokal steroid ska även ges till gravida. Samma behandling kan fortsätta som före graviditeten och under amning. Mometasons lägre systemupptag borde vara till fördel vid behandling av gravida liksom under amning och behandlingen bedöms inte kunna påverka barnet.

Nässpray antihistamin

Lokalt antihistamin i form av nässpray levokabastin (Livostin) har sämre effekt på nästäppa än nasala steroider. Effekten är jämförbar med perorala antihistaminer, men är dyrare än både nasala steroider och perorala antihistaminer.

Nässpray kombinationsbehandling

Dymista är en kombinationsspray av antihistaminet azelastin och steroiden flutikason och är mer effektiv än azelastin eller flutikason var och en för sig. Vid otillräcklig effekt med behandling med nasal steroid bör Dymista prövas. Det är dock en betydligt dyrare behandling.

Perorala läkemedel

Antihistamin

Desloratadin är en icke-sederande, långtidsverkande antihistamin som har samma tillslagstid samt biotillgänglighet för alla beredningsformer.

  • Oral lösning finns för barn från 1 års ålder.
  • Munsönderfallande tablett (2,5 mg) finns för barn 6–12 år.
  • Tablett (5 mg) kan ges från 12 års ålder.
  • Munsönderfallande tablett (5 mg) är endast ett alternativ för patienter som inte kan svälja tabletter.

Om otillräcklig effekt trots tillägg av lokal behandling rekommenderas dosering morgon och kväll, men vetenskapligt underlag för det är svagt. Vid urtikaria är ökad dos väl underbyggd. Desloratadin är säkert att ta under graviditet och vid amning (2).

Övriga icke sederande antihistaminer har inga fördelar jämfört med desloratadin, men har olika nackdelar såsom ofullständigt sortiment, högre åldersgräns eller är prodrug.

Glukokortikoider

Prednisolon (Prednisolon) och betametason (Betapred, Betametason) har likvärdig effekt. Perorala steroider kan ges vid terapisvikt trots optimal grundmedicinering av allergisk rinokonjunktivit eller vid systemreaktioner.

Allergen immunterapi (AIT)

Itulazax, Grazax och Acarizax ska endast förskrivas av specialist med kunskap och utbildning om SLIT. Första tabletten ska intas på mottagning under övervakning. Behandling med mer än ett preparat kan ges samtidigt.

Kostnaden för tabletterna är hög. Fördelen med denna form av behandling jämfört med SCIT är framför allt att antalet mottagningsbesök minskar (kostnader + patienttid) men med fler än två SLIT-behandlingar minskar de ekonomiska fördelarna.

Injektionsläkemedel

Adrenalin

Emerade autoinjektor, i form av en förfylld adrenalinpenna, finns

  • i tre olika styrkor: 150, 300 samt 500 µg.
  • med två olika nållängder; 16 mm för den lägsta styrkan respektive 25 mm för de högre styrkorna.

Handhavandet av denna adrenalinpenna är säkert och enkelt med en tydlig nålände med skyddslock. Om det föreligger leveransproblem av Emerade ska en annan adrenalinpenna, Jext eller Epipen, förskrivas.

Vid förskrivning av adrenalinpennor krävs en detaljerad användarinstruktion. Kan detta inte ombesörjas på den egna vårdinrättningen bör patienten remitteras till allergimottagning. Observera att patienten alltid ska utrustas med två pennor då injektionen kan behövas upprepas.

För ytterligare information se Medicininstruktioner.se och Anafylaxidokumentet från Svenska Föreningen För Allergologi.

Att beakta vid behandling

Intramuskulär steroidbehandling med metylprednisolon rekommenderas inte för behandling av rinokonjunktivit bland annat på grund av risk för biverkningar och bristfällig dokumentation av effekten. Intramuskulär steroidinjektion ska inte heller ges på indikationen förebyggande behandling.

Allergisjukdomarna, framför allt luftvägsallergi och astma, hör till våra folksjukdomar och en stor del av patienterna måste med nödvändighet skötas i primärvården. Det är därför viktigt med samverkan mellan primärvård och specialistmottagningar såväl kring den enskilde patienten som kring olika former av service med utredning och utbildning.

Allergi vid bi- eller getingstick, AKO Skåne-riktlinje för primärvården

Allergisk rinokonjunktivit, AKO Skåne-riktlinje för primärvården

Anafylaxi, AKO Skåne-riktlinje för primärvården

  1. Allergic Rhinitis and its Impact on Asthma (ARIA) guidelines-2016 revision, J Allergy Clin Immunol, 2017 Oct;140(4):950-958.
  2. Behandla pollenallergi vid graviditet och amning - Frågeforum - Läkemedelsverket (lakemedelsverket.se)
  3. Anafylaxidokumentet 2015, Svenska Föreningen För Allergologi, välj ”Anafylaxidokumentet 2015”

Publicerat: 2023-01-02
Faktaägare: Läkemedelsrådet i Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.