Nutritionsbedömning

Ett gott nutritionsstatus är en förutsättning för god livskvalitet och för att medicinsk behandling ska få optimal effekt. I samband med sjukdom kan behovet av näringsämnen öka, samtidigt som förmågan att äta eller tillgodogöra sig näring kan minska.

Otillräckligt eller felaktigt näringsintag kan leda till undernäring, vilket är förenat med en ökad komplikationsrisk i samband med vård och behandling. Hos barn med undernäring ökar också risken för påverkan på längdtillväxt och kognitiv utveckling.

Rekommendationer

  • För att på ett tidigt stadium upptäcka de patienter som är, eller riskerar att bli, undernärda behövs rutiner för riskbedömning och vem som skall utföra denna.

    Riskbedömningen för vuxna

    I riskbedömningen ingår att bedöma ofrivillig viktförlust, ätsvårigheter samt BMI. 

    Ofrivillig viktförlust

    Ofrivillig viktnedgång är en riskfaktor för undernäring oavsett tidsförlopp, omfattning eller ursprungsvikt.

    Ätsvårigheter

    Till exempel nedsatt aptit, tugg- och sväljsvårigheter, kognitiva svårigheter och illamående.

    BMI (Body Mass Index)

    Med hjälp av BMI kan man klassificera unga, vuxna och medelålders personer utifrån längd och vikt. De individuella variationerna är dock stora. Kombinationen av lågt BMI och ofrivillig viktnedgång medför ökad komplikationsrisk i samband med vård och behandling.

    BMI beräknas enligt följande:
    Kroppsvikt (kg) dividerat med kroppslängd (m) i kvadrat.
    BMI = vikt / (längd x längd)

    • Svår undervikt - BMI under 16
    • Undervikt - BMI under 20 (under 22 om patienten är 70 år eller äldre)
    • Normalvikt - BMI mellan 20-25 (mellan 22-29 om patienten är 70 år eller äldre)
    • Övervikt - BMI över 25
    • Fetma - BMI över 30

    Observera att även en person med övervikt kan vara undernärd eller ha en risk för att bli undernärd. För barn ska riskbedömningen göras inom det första vårddygnet, i enlighet med de regionala riktlinjerna. 

  • Vid risk för undernäring behöver följande insatser alltid genomföras

    1. Nutritionsvårdplan öppnas

    2. Viktuppföljning

    3. Bedömning av energi- och proteinbehov 

    4. Mat- och vätskeregistrering

    För att få en bild av patientens intag kan mat och dryck registreras. Registreringen ska sedan beräknas och bedömas för att se om patienten tillgodoser sitt behov av energi, protein och vätska. Om intaget inte täcker något av patientens behov, ska åtgärder vidtas.

    5. Kostordination, efter patientens behov och förutsättningar

    Om patient kan äta per os, individanpassas sjukhusmåltiderna som innehåller:

    • Minst 400 kcal
    • Minst 20 gram protein, undantag i soppor, vegankost och konsistensanpassad kost som innehåller minst 18 gram protein
    • Dessert minst 150 kcal
    • Mellanmål minst 150 kcal

    Utifrån patientens behov och förutsättningar kan måltiden komponeras med olika tillbehör och extra portioner. På de sjukhus där alternativa tillbehör kan beställas kan måltiden komponeras med:

    • Kolhydrattillbehör: potatis, potatismos, potatismos (protein- och fettrik), potatisgratäng (protein- och fettrik), långkornigt ris och pasta
    • Extra portion varma grönsaker
    • Extra portion kolhydrattillbehör
    • Råkost
    • Extra sås för alla rätter där sås ingår
    • Dessert

    6. Övriga nutritionsåtgärder

    Dålig aptit får aldrig vara en orsak till lågt energiintag utan ska vara ett observandum för insättande av nutritionsbehandling. En patient som har ett undernäringstillstånd eller löper risk att utveckla ett sådant, ska utredas för att fastställa bakomliggande orsaker, hur allvarligt nutritionsproblemet är och hur eventuell sjukdom och behandling kan förväntas påverka situationen framöver. Utredningen ger underlag för att planera och besluta om nutritionsbehandling.

    Exempel på möjliga bakomliggande orsaker till undernäring

    • Behandling, till exempel strålning och cytostatika
    • Medicinering
    • Nedsatt aptit
    • Nedsatt mun- eller tandstatus
    • Tugg- eller sväljsvårigheter
    • Allergi
    • Illamående
    • Mag-tarmproblem
    • Smakförändringar
    • Nedsatt ork att genomföra en måltid
    • Motoriska problem
    • Kognitiva problem
    • Psykosociala problem

    När de bakomliggande orsakerna har fastställts kan nutritionsbehandling sättas in för att motverka undernäring. Behandlingen kan till exempel innebära förändrad konsistens på maten, stöttning med kosttillägg eller berikningsprodukter, eller insättning av enteral eller parenteral nutrition. Det kan också vara råd till patienten kring matvanor och livsmedelsval eller ätstödjande åtgärder som underlättar måltidssituationen för patienten.

    Bedömning, utredning och åtgärder

    Exempel på bedömning, utredning och åtgärder.

    1. Riskbedömning/Nutritionsscreening

    • Ofrivillig viktförlust
    • Ätsvårigheter
    • Undervikt enligt BMI

    2. Förekommer en eller flera riskfaktorer?

    • Om inte, ordinera kost och följ sedan upp och utvärdera. 
    • Om risk föreligger, fortsätt till punkt 3. 

    3. Utredning

    • Ätsvårigheter
    • Medicinsk problematik med måltidssituation
    • Bedömning av energi- och vätskebehov

    4. Individuell vårdplan för nutrition

    • Mål 
    • Uppföljningsintervall

    5. Ordination av behandling

    • Kost, artificiell nutrition
    • Ätstödjande åtgärder
    • Individuella råd

    6. Uppföljning och utvärdering

  • Alla barn från 1 månad och 18 års ålder inom slutenvård ska, oavsett verksamhet, riskbedömas med STRONGkids inom det första vårddygnet. Undantag får göras för patienter med en förväntad vårdtid under 24 timmar eller med diagnos och/eller allmäntillstånd som gör riskbedömningen irrelevant. Alla barn ska vägas vid inläggning. Vikt och aktuell längd förs in i tillväxtkurvan. Sjuksköterska ansvarar för att screeningen genomförs. Resultat av screening samt tillväxtkurva bedöms av läkare vid första rondtillfället.

    Screening med STRONGkids

    Screening av risk för undernäring enligt STRONGkids

    1. Har patienten ett dåligt nutritionsstatus utifrån en subjektiv klinisk bedömning (minskat subkutant fett och/eller minskad muskelmassa och/eller hålögdhet)? (1 poäng  vid Ja-svar)
    2. Har det skett en viktminskning (barn över 1 år) eller utebliven viktökning (för spädbarn under 1 år) under de senaste veckorna/månaderna? (1 poäng  vid Ja-svar)
    3. Föreligger något av följande? (1 poäng  vid Ja-svar)
      - Omfattande diarré (fler än 5 gånger per dag) och/eller kräkningar (fler än 3 gånger/dag)
      - Minskat matintag under de senaste dagarna
      - Pågående nutritionsåtgärd
      - Otillräckligt näringsintag på grund av smärta
    4. Finns det underliggande sjukdom/tillstånd med risk för undernäring (se lista)? (2 poäng vid Ja-svar)

    Sjukdomar/tillstånd med risk för undernäring

    • Anorexia nervosa
    • Bronkopulmonell dysplasi (max 2 års ålder)
    • Brännskada
    • Bukspottkörtelinflammation
    • Cancer
    • Celiaki
    • Cystisk fibros
    • Dysmaturitet (SG A)
    • Funktionsnedsättning
    • Hjärtsjukdom, kronisk
    • Infektionssjukdom
    • Inflammatorisk tarmsjukdom
    • Korttarmssyndrom
    • Leversjukdom, kronisk
    • Metabol sjukdom
    • Muskelsjukdom
    • Njursjukdom, kronisk
    • Prematuritet (gäller upp till 6 månader, ålder korrigerad)
    • Trauma
    • Större planerad operation
    • Annan sjukdom (klassificerad av läkare)

    Åtgärder

    0 poäng – Låg risk för undernäring

    • Kontrollera vikt regelbundet, frekvens utifrån ålder
    • Upprepa screeningen en gång per vecka

    1-3 poäng – Medel risk för undernäring

    • Överväg nutritionsåtgärder. Kontakta dietist vid behov
    • Upprätta ”Nutrition, vårdplan barn” om nutritionsåtgärder sätts in
    • Kontrollera vikt regelbundet, frekvens utifrån ålder
    • Planera när eventuella åtgärder ska utvärderas
    • Upprepa screeningen en gång per vecka.

    4-5 poäng - Hög risk för undernäring

    • Konsultera läkare och dietist för utredning, bedömning, individuell nutritionsbehandling och uppföljning
    • Upprätta ”Nutrition, vårdplan barn”
    • Kontrollera vikten två gånger per vecka eller enl ordination
    • Utvärdera nutritionsbehandlingen kontinuerligt
    • Upprepa screening en gång per vecka.

    Dokumentation

    Dokumentera screening med STRONGkids i anteckning ”Riskbedömning undernäring, barn” i Melior. Även undantag från screeningen ska dokumenteras i denna anteckning.

    Dokumentera åtgärder, resultat och planerad uppföljning i anteckning ”Nutrition, vårdplan barn” i Melior.

    Registrera intag av mat och dryck i mat- och vätskeregistreringsblankett. För in vikt och längd i tillväxtkurva.

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.