Patientlagen

Här hittar du samlad information om patientlagen som infördes den 1 januari, 2015. Målet med patientlagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.

Patientlagen innehåller bestämmelser om:

  • tillgänglighet
  • information
  • samtycke
  • delaktighet
  • fast vårdkontakt och individuell planering
  • val av behandlingsalternativ och hjälpmedel
  • ny medicinsk bedömning
  • val av utförare
  • personuppgifter och intyg
  • synpunkter, klagomål och patientsäkerhet

  • Implementering av patientlagen i Region Skåne

    En regional arbetsgrupp har samordnat implementering av patientlagen med uppdrag att:

    • identifiera målgrupper,
    • ta fram lämpliga kommunikationskanaler,
    • ta fram utbildningsmaterial, verktyg och annat stöd som kan användas i implementeringsarbetet,  
    • ta emot och samordna svar på frågor som kommer
    • stöd i form av t ex nya tillämpningar, förtydliganden i frågor där detta krävs. 
    • Region Skåne samarbetar med SKL men även med Stockholms läns Landsting och Västra Götaland.

    Med stöd av framtaget material/verktyg ligger ansvaret för huvuddelen av implementeringsarbetet i förvaltningarna/hos privata vårdgivare i de forum och nätverk som finns inom respektive organisationer.

    Hemsidan www.skane.se/patientlagen är den samlande informationskanalen. Inkomna frågor av generell karaktär publiceras under Vanliga frågor och svar. På webbsidan finns även presentationer och utbildningsmaterial, verktyg med mera som är fria för användning.

    Pågående arbete på nationell nivå

    SKL har sammanställt och publicerat en FAQ – vanliga frågor och svar.

    Sveriges Kommuner och landsting - Patientlagen ska stärka patientens ställning

    Inera har tillsammans med 1177 Vårdguiden ett uppdrag kring information till medborgare/patienter.
    Se www.1177.se/patientlagen

    1177.se Vårdguiden har tagit fram ett material riktar sig direkt till vårdpersonal om hur 1177.se kan användas som en resurs i patientmötet. 
    Se www.1177.se/vardpersonal

  • Om de nya bestämmelserna

    Möjlighet att lista sig i annat landsting

    Patienten ska även få möjlighet att ”lista” sig inom primärvården i andra landsting. 

    Möjlighet till fast vårdkontakt och fast läkarkontakt utanför det egna landstinget

    Fritt val av vårdgivare inom offentligt finansierad öppen vård

    En viktig nyhet i lagen är att patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Patienten ska få ta del av det öppenvårdsutbud som ingår också i ett annat landstings vårderbjudande även om utbudet är ett annat än det som finns i patientens hemlandsting.
    Vårdgivarnas prioritering av patienter ska enbart baseras på medicinska behov. Detta innebär att landstingen inte kan prioritera sina egna invånare framför patienter som är bosatta i andra landsting.

    Läs mer om Vård i andra landsting / Utomlänsvård

    Ny medicinsk bedömning

    En patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet att i andra landsting få en ny medicinsk bedömning. 
    Läs mer om ny medicinsk bedömning

    Utvidgad informationsplikt

    I patientlagen förtydligas att patienten ska få information om

    • sitt hälsotillstånd,
    • de metoder för undersökning, vård och behandling som finns,
    • de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning,
    • vid vilken tidpunkt patienten kan förvänta sig att få vård,
    • det förväntade vård- och behandlingsförloppet, väsentliga risker för komplikationer och biverkningar,
    • eventuell eftervård samt
    • metoder för att förebygga sjukdom eller skada.

    Informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Mottagarens önskan att avstå från information ska respekteras. Den som ger informationen ska så långt det är möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen. Informationen ska lämnas skriftligt om mottagaren ber om det.
    Läs mer om informationsplikten

    Bestämmelser om barns inflytande över sin vård införs i lagen

    Barn ska få möjlighet att uttrycka sin inställning till den aktuella vården eller behandlingen. Barns delaktighet ska underlättas. 

  • Presentations- och informationsmaterial
  • Regional arbetsgrupp
    Visa kontaktuppgifter

    Kontakt

    • Pia Landgren Hälso- och sjukvårdsstrateg
    • Telefon 040-675 31 25
    Visa fler kontaktuppgifter
    • Peter Jerntorp Medicinsk rådgivare
    • Telefon 040-33 15 38
    Visa fler kontaktuppgifter
    • Elin Fahlström Chefsjuksköterska
    • Telefon 046-77 08 52
    Visa fler kontaktuppgifter
    • Catharina Borna Chefläkare Division Specialiserad närsjukvård
    Visa fler kontaktuppgifter
    • Jesper Stenberg Enhetschef
    • Telefon 040-675 33 20
    Visa fler kontaktuppgifter
  • Vanliga frågor och svar

    Vanliga frågor och svar om patientlagen och dess tillämpning kommer att uppdateras löpande. Skicka dina frågor till Contact

    • Allmänna frågor

      Vad menas med vårdlandstinget?

      Det har kommit en del nya begrepp i samband med implementeringen av patientlagen. Om en skåning söker vård i Stockholm är SLL vårdlandstinget. Region Skåne där patienten är folkbokförd benämns då hemlandstinget.

      1177.se Vårdguiden kommer att ställa samman en ordlista med begrepp som kan underlätta. Publicering den 2 januari 2015.

    • Ersättningsnivåer och avgifter

      Hur ska vårdcentralerna ersättas för utomlänspatienter?

      Ersättning ges enligt de nivåer som är fastslagna i gällande ackrediteringsvillkor. SKL har tagit fram ett beslutsstöd i frågan om utomlänsersättning i samband med listning utanför det egna hemlandstinget. I korthet; När en invånare är listad inom primärvården utanför sitt eget hemlandsting ersätts vårdlandstinget av patientens hemlandsting per besök/motsvarande på samma sätt som hitintills. Nivån på ersättningen är reglerad i regional prislista, mellanlänsavtal med prislista eller i kontrakt med privat vårdgivare.

      Motivet för att betala ut ersättning enligt ovan är att SKL, i nära samverkan med företrädare för landstingen, har konstaterat att det föreligger uppenbara svårigheter med att överföra kapiteringsersättning mellan landstingen i samband med utomlänsvård. SKL kommer, i nära samverkan med berörda landstingsnätverk, att följa och vid behov stödja arbetet med att utveckla ersättningsformerna för utomlänsvård inom primärvården.
      Läs mer om Riksavtalet för utomlänsvård på skl.se

      Vilka patientavgifter gäller för utomlänspatienter?

      Vårdlandstingets beslutade avgifter gäller. Exempel: Om en patient hemmahörande i Stockholm ges vård vid sjukhuset i Hässleholm betalar hen enligt Region Skånes patientavgifter.

      Gäller högkostnadsskyddet för utomlänspatienter?

      Ja, högkostnadsskydd gäller nationellt. Har patienten ett ”frikort” från det landsting där hen är folkbokförd gäller det också i Region Skåne och övriga landet.

      Hur ersätts privata vårdgivare för vård av utomlänspatient?

      Vård som ges av privat vårdgivare med kontrakt med ett landsting, som detta landsting sluter i enlighet med LOU (vårdavtal) eller LOV, ersätts av det kontraktsslutande landstinget. Det kontraktsslutande landstinget ersätts i sin tur av patientens hemlandsting enligt de i kontraktet med vårdlandstinget angivna villkoren. I detta kontrakt ska regleras bl.a. att ersättning för en vårdtjänst är densamma för både inom- och utomlänspatienter. Ett sådant kontrakt är en förutsättning för att ett hemlandsting ska vara skyldigt att ersätta det kontraktsslutande landstinget.

      1. Kontrakt om öppen vård som slutits eller förlängts före den 1 januari 2015
      För kontrakt som slutits eller förlängts före den 1 januari 2015 gäller att ersättningsbestämmelserna i föregående stycke endast kan tillämpas vid remittering till privat vårdgivare om hemlandstinget sänder en remiss via berört vårdlandsting, som i sin tur sänder remissen vidare till privat vårdgivare med vilket vårdlandstinget har ett kontrakt.

      2. Kontrakt om öppen vård som träder i kraft från. den 1 januari 2015 
      De kontrakt om öppen vård som träder i kraft från den 1 januari 2015 måste gälla även för patienter från andra landsting. Detta gäller också för sådana kontrakt som förlängs fr.o.m. den 1 januari 2015. Om det finns krav på remiss behöver den inte skickas via vårdlandstinget utan den kan skickas direkt till en privat vårdgivare.

      Kontrakt om sluten vård 

      Ett hemlandsting behöver sända remiss som avser sluten vård via berört vårdlandsting, som i sin tur sänder remissen vidare till privat vårdgivare med vilket vårdlandstinget har ett kontrakt. 

      Lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för fysioterapi 

      Vård som ges enligt lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för fysioterapi ersätts av hemlandstinget med till dessa vårdgivare av vårdlandstinget utgiven ersättning.

    • Fritt val av offentligt finansierad öppen vård

      Vilka möjligheter har en patient att välja vårdgivare i andra landsting?

      En patient har möjlighet att välja öppen vård, primärvård och öppen specialiserad vård, inklusive högspecialiserad vård, i andra landsting. Om det finns krav på remiss för den öppna specialistvården i patientens hemlandsting eller i det landsting där patienten söker vård i måste dessa remisskrav följas.

      Läs i lagen
      9 kap. patientlagen (2014:821)
      4 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

      Läs i riksavtalet
      Kap. 4.1 riksavtalet
      Redovisning av landstingens krav på remiss i öppen vård

      En patient har också möjlighet att i andra landsting välja att få sin behandling i sluten vård vid sjukhus inom länssjukvården, efter det att behovet har fastställts i hemlandstinget. Det krävs ett godkännande i förväg av hemlandstinget.

      Läs i riksavtalet
      Kap 4.2 riksavtalet

      Finns det några särskilda regler för Skåne?

      Patienter från landstingen inom Södra sjukvårdsregionen (Region Skåne, Hallands läns landsting, Landstinget i Blekinge samt Kronobergs landsting) kan redan i dag valfritt söka vård inom dessa landstings familjeläkarverksamhet/primärvård, länssjukvård, närsjukvård (där denna benämning används) och specialisttandvård i Södra sjukvårdsregionen oavsett om verksamheten sker i offentlig regi eller i privat regi med offentlig finansiering.

      Se Regionavtalet

      Var går gränsen för vad som räknas som öppen vård?

      Av 5 § hälso- och sjukvårdslagen framgår: ”För hälso- och sjukvård som kräver intagning i vårdinrättning ska det finnas sjukhus. Vård som ges under intagning benämns sluten vård. Annan hälso- och sjukvård benämns öppen vård.”

      Denna definition förändras inte i och med att patientlagen träder i kraft.

    • Hjälpmedel

      Får patienten större valmöjligheter när det gäller att välja hjälpmedel från den 1 januari 2015?

      Det blir tydligare att den enskilde har möjligheter att välja hjälpmedel när det finns olika hjälpmedel tillgängliga inom det egna landstingets och den egna kommunens hjälpmedelssortiment. En patient ska ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar, om det med hänsyn till hans eller hennes behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat.

      Vilket landsting har det finansiella ansvaret för hjälpmedel för patienter som vistas i andra landsting?

      I riksavtalet för utomlänsvård finns bestämmelser om när en patients hemlandsting ersätter andra landsting som förskriver och utlämnar hjälpmedel till personer med funktionsersättning.

      Avsikten med bestämmelsen i riksavtalet är att underlätta för personer med funktionsnedsättning att få sina behov av olika hjälpmedel tillgodosedda för att kunna leva ett normalt liv även vid besök i andra landsting.

      Läs i lagen
      7 kap. patientlagen (2014:821)

      Läs i riksavtalet för utomlänsvård
      Kap 6 riksavtalet

      Vad gäller vid förskrivning av hjälpmedel till utomlänspatienter?

      Hjälpmedel kan förskrivas till utomlänspatienter på samma sätt som för bosatta i Skåne upp till en kostnad för hjälpmedel upp till 10 000 kronor. För hjälpmedel som behövs vid vistelse i Skåne som har en kostnad över 10 000 kronor ska alltid patientens hemlandsting kontaktas. Ibland behövs kontakt tas med hemlandstinget även vid lägre belopp för att överlämna uppföljningsansvar till annan behandlande läkare eller andra skäl.

       

    • Informationsplikt

      Det blir ökade krav på skriftlig information. Finns det någon strategi så att alla verksamheter inte börjar ta fram eget material om olika tillstånd och behandlingar?

      När det gäller patientinformation om sjukdomar, tillstånd, behandlingar och undersökningar finns 1177.se med tusentals vetenskapligt granskade artiklar, tema sidor med mera. Strategin är att så långt som det är möjligt använda och hänvisa till 1177.se istället för att ta fram eget material. Ett informationsmaterial om hur vårdpersonal kan använda 1177.se i vårdmötet håller just nu på att tas fram nationellt.

      Hur informerar vi om när patienten kan förvänta sig att få vård, efter att remiss har skickats, om vården ska ges i ett annat landsting?

      Det är vårdlandstinget som informerar patienten om förväntad väntetid. Patienten kan också hänvisas till www.vantetider.se.

      Hur ska vi i praktiken göra för att patienter, som inte talar svenska, ska kunna få den skriftliga informationen som vi idag ofta lämnar ut till våra patienter och deras familjer direkt i anslutning till mottagningsbesöket?

      Patientlagen ställer krav på att information ska anpassas utifrån patientens behov. Det kan tolkas som att vårdgivarna i ökad omfattning ska använda tolk samt om behov finns, eller patienten efterfrågar det, måste tillhandahålla skriftlig information på andra språk.

      När och i vilken omfattning, skriftlig översatt information behövs, får bedömas i verksamheten samt i vårdmötet. Region Skånes rekommendation är att i första hand informera, både muntligen och skriftligen, på lätt svenska. Finns stora behov av att översätta bör detta övervägas. Ett material kan också göras mer lättförståeligt genom att använda fler bilder/illustrationer, något som används allt flitigare på bipacksedlar till läkemedel som ju ofta finns på flera språk.

      I dag har 1177.se visst översatt material. http://www.1177.se/Skane/Other-languages/

      Vad måste antecknas i journalen om information som givits till patienten?

      En patientjournal ska alltid innehålla uppgifter om den information som lämnats till patienten och om bland annat de ställningstaganden som gjorts i fråga om val av behandlingsalternativ och möjlighet till en förnyad medicinsk bedömning.

      Läs i lagen
      3 kap. patientlagen (2014:821)

      Det hade varit bra om man i PASIS kunde få skicka ut kallelser där informationstexten fanns både på svenska och familjens hemspråk. Vi upplever idag att många familjer inte förstår vad som står i texten. Är detta möjligt?

      I dag finns inte möjligheten att skicka kallelser på andra språk. En svårighet här är att informationen i kallelsen hämtas från flera system.

      Läs mer om Informationsplikten här

    • Listning, fast vårdkontakt och fast läkarkontakt

      Vi har en patient bosatt i Stockholm som vill lista sig vid vår vårdcentral i Skåne. Hur går vi tillväga rent praktiskt?

      Detta sker genom att den Vårdcentral där patienten önskar lista sig sänder blankett för omlistning till den medborgare som vill lista sig på vårdcentralen. Patienten kan också välja att själv ladda ned blanketten på 1177.se

      När underskriven blankett återkommit till vårdcentralen registrerar därefter vårdcentralen medborgaren på sedvanligt sätt.

      När en invånare är listad inom primärvården utanför sitt eget hemlandsting ersätts vårdlandstinget av patientens hemlandsting per besök/motsvarande på samma sätt som hitintills. Detta är en överenskommelse som gjorts nationellt och samordnats av SKL. 

      Kommer patientlagen att innebära att patienterna på vårdcentralen ska kunna lista sig till en specifik läkare? Eller är det som innan att man listar sig på en hälsovalsenhet?

      Patienten väljer ”listar sig” på en vårdcentral, inom eller utom det egna länet. Däremot kan patienten inte lista sig hos en specifik läkare. Sedan den 1 juli 2010 gäller att patienten ska få en fast vårdkontakt om det är nödvändigt för att tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet, eller om patienten begär det. När en fast vårdkontakt utses ska patientens önskemål om vem som ska vara den fasta vårdkontakten tillgodoses så långt det är möjligt och patienten ska vara delaktig i processen.
      Med patientlagen kommer möjligheten att kunna välja fast vårdkontakt och eller fast läkarkontakt i primärvården i annat landsting. Lagen understryker vikten av att patienten oftast få träffa samma läkare.

      Jag har en patient från Göteborg som har sommarhus på Österlen vill lista sig på vår vårdcentral. Det är ju fullt möjligt men vad händer med hans listning i hemlandstinget? Blir patienten dubbellistad?

      Får patienten företräde till vård vid den vårdcentral som han/hon väljer att ”lista” sig på?

      Den patient som är ”listad” inom primärvården ska inte ges företräde till att få primärvård utan hänsyn ska enbart tas till de medicinska behov som patienten har. Att ”lista” sig vid en vårdcentral underlättar emellertid kontinuiteten i relationen mellan primärvården och individ.

      Läs i riksavtalet för utomlänsvård
      Kap 4.1 riksavtalet

    • Läkemedel

      Vilken rekommendationslista för läkemedel i den öppna vården gäller för utomlänspatienter?

      Det är vårdlandstingets lista, till exempel Skånelistan, som gäller för både inom- och utomlänspatienter, då den öppna vården ska ges på samma villkor oavsett var patienten bor i Sverige.

      Vad händer med patientens medicinering när personen återvänder till sitt hemlandsting och vill få ett recept, som är utskrivet i ett annat landsting, förnyat om landstingens rekommendationslistor inte överensstämmer?

      Så länge receptet gäller spelar det ingen roll var i landet patienten hämtar ut sina läkemedel. När receptet är utgånget och ska förnyas är det ordinerande läkare som tar ställning till vilket läkemedel som ska förskrivas. Det ska i första hand ske utifrån en medicinsk bedömning av patientens behov. Det innebär att byte kan komma att ske till hemlandstingets rekommenderade läkemedel om så anses möjligt men det kan även bli så att patienten får fortsätta med det läkemedel som är utskrivet i ett annat landsting.

      Läs i lagen
      4 § andra stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 

    • Medicinsk service

      Vad gäller om en patient önskar medicinsk service i annat landsting?

      Medicinsk service regleras inte i patientlagen utan av det nya Riksavtal som gäller från 1 januari 2015. En patients hemlandsting ersätter medicinsk service i enlighet med följande:

      Varje landsting fastställer vilka befattningar som är förenade med rätt att hos andra landsting beställa tjänster inom medicinsk service. Sådan befattningshavare ska tillgodose en patients begäran att få medicinsk service utförd hos andra landsting.

      Tjänst som en läkare med kontrakt enligt LOU (vårdavtal) eller LOV beställt om ett sådant kontrakt medger beställning av medicinsk service inom vårdlandstinget eller i andra landsting för en utomlänspatient. I dessa fall ska en patients begäran att få medicinsk service utförd hos andra landsting tillgodoses om kontraktet medger det.

      Tjänst som en läkare som är verksam enligt lagen om läkarvårdsersättning beställt inom vårdlandstinget eller i annat landsting för en utomlänspatient. I dessa fall ska en patients begäran att få medicinsk service utförd hos andra landsting tillgodoses.

      Tjänst som en läkare vid försvarsmakten eller anstaltsläkare beställt för person som genomgår grundläggande och kompletterande militär utbildning respektive anhållen, häktad eller intagen.
      Se Riksavtalet med kommentarer

      Vår enhet, Diagnostik, är en serviceenhet och har inga ”egna ” patienter. Vad gäller?

      1. Är det patienten själv som kan kontakta oss och flytta sin remiss eller är det i dialog med remitterande läkare som man ber den läkaren skicka remissen till oss?

        Det är behandlande läkare som ska utfärda remissen till önskad diagnostisk enhet.

      2. Vad svarar vi om patienten ringer hit och vill flytta sin remiss till annat landsting, ska det gå via remitterande läkare?

        Patienten hänvisas till behandlande läkare som utfärdar ny remissen till önskad diagnostisk enhet. Observera att första remissen måste tas tillbaka när ny remiss utfärdas.

      Hur ska jag göra som remitterande läkare om jag inte har tillgång rätt remissblankett, det vill säga den som används vid den önskade diagnostiska enheten.

      Ni måste ta fram rutiner för hur ni hanterar och svarar när det inte är rätt remissblankett. Förslag att ni konventerar remissen genom att skriva in i ert system utifrån den blankett som är skickad till er. 

    • Ny medicinsk bedömning

      Om patienten vill ha en ny medicinsk bedömning i ett annat landsting, är det jag som behandlande läkare ska leta rätt på ett annat landsting eller det är patientens ansvar?

      Om det är en patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom/skada som önskar en ny medicinsk bedömning är vi skyldiga att hjälpa patienten att hitta rätt. I övriga fall rör det sig om fritt vårdsökande och då är det upp till patienten att hitta en lämplig mottagning.

      När har en patient möjlighet att söka en ny medicinsk bedömning?

      Om en patient har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska patienten få möjlighet att få en ny medicinsk bedömning av sin sjukdom eller skada.

      Vem bestämmer om en patient ska kunna få en ny bedömning?

      Den läkare som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient ska medverka till att patienten får en ny medicinsk bedömning inom eller utom det egna landstinget om patienten har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada.

      Vad gäller när en patient väljer att få en ny medicinsk bedömning i ett annat landsting?

      Om en patient på eget initiativ väljer att få en ny medicinsk bedömning i ett annat landsting ska detta landsting ge en sådan bedömning på samma villkor som dem som gäller för de egna invånarna. I de fall det finns krav på remiss i den öppna vården i hemlandstinget och/eller i vårdlandstinget ska dessa följas.

      Vem ska göra den nya bedömningen? Kan det vara samma läkare som gjorde den första?

      Det ska ges möjlighet att konsultera en ny läkare. Avsikten är således att det inte är samma läkare som ska förnya sin bedömning på egen hand eller i samråd med kollegor.

      Vem betalar resor och uppehälle för en ny medicinsk bedömning?

      När patientens hemlandsting medverkar till att patienten får en ny medicinsk bedömning i ett annat landsting betalar hemlandstinget kostnader för resor och uppehälle.

      I de fall en patient på eget initiativ väljer att få en ny medicinsk bedömning i ett annat landsting får patienten själv betala sina kostnader för resor och uppehälle.

      Läs i lagen
      8 kap. patientlagen (2014:821)

    • Patientadministration, tillgänglighet, vårdgarantin

      Ska utomlänspatienter hanteras i samma kö som inomlänspatienter?

      Alla patienter ska hanteras i en och samma kö, det är den medicinska prioriteringen som gäller.

      Om många utomläningar söker till en mottagning med tillgänglighetsproblem och prioritering sker efter medicinskt behov, ska då verksamheten då hänvisa enbart inomläningar till andra mottagningar? Kort sagt, får man hänvisa vårdsökande från andra län till mottagningar med bättre tillgänglighet?

      Alla väntande ska informeras om väntetider, vårdgarantin och övriga rättigheter.  Personer bosatta i andra landsting kan söka vård hos er genom fritt vårdsökande och för öppen vård behövs ingen remiss. Om en sökande från annat län får information om aktuell väntetid får personen därefter ta ställning om hen vill stå kvar i kön eller kontakta sitt hemlandsting. I första hand ska patienter hänvisas till sitt hemlandsting gällande vårdgarantin.

      Region Skåne ska erbjuda öppen vård åt utomlänspatienter och regionens vårdutbud gäller även bosatta i annat landsting. Medicinsk prioritering gäller, den som har störst behov ska komma till först.

      Utomlänspatienter omfattas dock inte av vårdlandstingets vårdgaranti för specialistsjukvård, såvida inget annat har avtalats. Hemlandstinget svarar för vårdkostnaderna under förutsättning att vårdlandstinget följt hemlandstingets remissregler.

      Vilka blir konsekvenserna för vårdgarantin, inom den öppna vården, när vårdgivarna i dessa fall ska prioritera patienter enbart efter det medicinska behovet och inte göra skillnad på inom- och utomlänspatienter?

      Totalt sett för hela landet torde det inte innebära någon större förändring av möjligheterna att tillgodose kraven i vårdgarantin. Snarare skulle man kunna tänka sig att väntetiderna kommer att kortas då patienten ges möjlighet att söka vård i hela landet och därmed kan ges en snabbare tillgång till vård. Samtidigt skulle man teoretiskt kunna tänka sig att väntetiderna för det egna länets befolkning i ett enskilt landsting ökar om inflödet av svårt sjuka patienter blir stort. (Svar från SKL)

      Gäller vårdgarantin om patienten själv söker öppen vård utanför sitt eget landsting?

      Nej, dessa patienter omfattas inte av vårdgarantin i det landsting i vilket patienten väljer att söka vård.

      Läs i lagen
      4 § andra stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
      Kapitel 4.1 riksavtalet

      Vi får inte gynna egna patienter framför patienter från andra län? Hur ska prioritering enligt medicinska behov hanteras?

      Verksamheten ska medicinskt prioritera och bedöma patienter från andra landsting på samma sätt som om det var en som är bosatt i Skåne. 

    • Remisshantering

      Vad innebär patientlagen för egenanmälan? Får till exempel en patient från Småland söka till allergimottagningen på SUS för en förkylningsastma?

      När det gäller egenanmälan (egenremiss), så är detta in ingen formell remiss och är därmed inte reglerat.  Egenanmälan är ingen speciell blankett, utan mer ett brev med fråga från en enskild person.

      Region Skåne kommer inte heller att reglera detta med anledning av nya Patientlagen.

      Dock ingår begreppet egenanmälan i Region Skånes ”Remisshantering” sedan tidigare.
      Se tillämpningar Vårdgivare i Skåne.

      Patienten får fritt söka öppen vård, var som i Sverige. Detta kan göras utan remiss vare sig från patienten eller vårdgivare redan nu och blir nu också tydligare efter den 1 januari. Verksamheten ska medicinskt prioritera och bedöma patienter från andra landsting på samma sätt som om det var en som är bosatt i Skåne. 

      Se tillämpningar Vårdgivare i Skåne.

      Konkret svar på frågan är att patienten fritt får söka öppen vård, var som i Sverige. Detta kan göras utan remiss vare sig från patienten eller vårdgivare redan nu och blir nu också tydligare efter den 1 januari. Verksamheten ska medicinskt prioritera och bedöma patienter från andra landsting på samma sätt som om det var en som är bosatt i Skåne.

      I de fall patientens hemlandsting eller berört vårdlandsting kräver remiss till den öppna specialiserade vården – är det nödvändigt att remissen kommer från en allmänläkare i patientens hemlandsting, eller godkänns remisser från andra landsting också?

      Om patientens hemlandsting eller vårdlandstinget kräver remiss i öppen specialiserad vård kan även andra landsting utfärda en sådan remiss. De landsting som har krav på remiss i öppen vård framgår av den sammanställning som finns här

      Läs i riksavtalet för utomlänsvård
      Kap 4.1 riksavtalet

      Om en patient sökt öppen specialistvård på annan vårdinrättning än hemlandsting och det där framkommer vid besök att patienten behöver vidare vård såsom operation, inläggning osv. Ska då remissvar eller journalutdrag skickas till hemlandstinget för övertag och fortsatt vård eller hur ska hanteringen ske och vem har ansvarstagandet för vidare uppföljning/åtgärd?

      Om patienten önskar genomföra en behandling/operation som kräver slutenvård i annat landsting är det hemlandstinget som tar ställning till att utfärda begärd remiss/betalningsförbindelse. Vill patienten få sin behandling/operation utförd i hemlandstinget ska remissvar eller journalutdrag skickas till hemlandstinget för övertag och fortsatt vård.

      Om en patient får öppen vård i ett annat landsting än hemlandstinget och det visar sig att personen behöver sluten vård som operation, inläggning osv. Hur ska hanteringen ske? Vem har ansvarstagandet för vidare uppföljning?

      Den utökade möjligheten att välja vård i annat landsting avser öppen vård. Visar det sig att patienten är i behov av slutenvård måste kontakt tas med patientens hemlandsting för ställningstagande. Ansvaret för uppföljning ligger alltid hos den vårdgivare som ger patienten vård. 

      Kan ett landsting ”skicka hem” en patient för röntgen, tester osv till hemlandstinget?

      En vårdgivare kan aldrig ”skicka hem” en patient. Däremot ges patienten i riksavtalet för utomlänsvård möjlighet att (om patienten bedömts ha behov av detta) välja medicinsk service i ett annat landsting. I riksavtalet sägs bland annat följande: ”Varje landsting fastställer vilka befattningar som är förenade med rätt att hos andra landsting beställa tjänster inom medicinsk service. Sådan befattningshavare ska tillgodose en patients begäran att få medicinsk service utförd hos andra landsting.” Se vidare riksavtalet för utomlänsvård, kapitel 5 som även reglerar vad som gäller för privata vårdgivare.

      Läs i riksavtalet
      Riksavtal för utomlänsvård

      Se även Vanliga frågor och svar – Medicinsk service

      Behövs remiss till dietist inom primärvård och öppen specialiserad vård i Region Skåne?

      Region Skåne har inte krav på remiss till någon verksamhet. Verksamheten kan ta upp detta inom Region Skåne och så måste detta upp till politisk nivå för beslut. Lämpligare är att säga beställa vård/behandling hos dietist, inom Skåne. Såvitt vi vet har inte något landsting i Sverige har krav på remiss för att besöka dietist.
      /Pia Landgren

    • Samtycke

      Var går gränserna gällande krav på samtycke? Vad gäller för beslutsoförmögna personer?

      Hälso- och sjukvård får inte ges utan patientens samtycke om det inte framgår annat i lag. Innan samtycke hämtas från patienten ska han eller hon få information om bland annat sitt hälsotillstånd och metoder för vård och behandling.

      Patienten kan lämna sitt samtycke skriftligen, muntligen eller genom att på annat sätt visa att han eller hon samtycker till den aktuella åtgärden. Patienten får också när som helst ta tillbaka sitt samtycke. Om en patient avstår från viss vård eller behandling, ska han eller hon få information om vilka konsekvenser detta kan medföra.

      Om patienten är ett barn ska barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt klarläggas. Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad.

      Undantag från kravet på samtycke finns i tvångsvårdslagstiftningen, t.ex. i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Även i patientlagen (4 kap. 4 §) finns det en bestämmelse om vård utan samtycke. Den innebär att om hälso- och sjukvårdspersonalen inte kan ta reda på patientens vilja på grund av till exempel medvetslöshet så ska patienten få den hälso- och sjukvård som behövs för att avvärja fara som akut och allvarligt hotar livet eller hälsan. Bestämmelsen gäller även för varaktigt beslutsoförmögna personer som är i behov av akut vård. Om behovet av hälso- och sjukvård inte är av akut karaktär får däremot stöd för vården av den beslutsoförmögne istället hämtas i den allmänna nödbestämmelsen i brottsbalken. Det pågår för närvarande en statlig utredning – Utredningen om beslutsoförmögna personers ställning i hälso- och sjukvården m.m. (S 2012:06) – som ser över bland annat den här frågan.

      Läs i lagen
      4 kap. patientlagen (2014:821)

      Hur ska samtycke dokumenteras?

      Patienten kan, om inte annat särskilt följer av lag, lämna sitt samtycke skriftligen, muntligen eller genom att på annat sätt visa att han eller hon samtycker till den aktuella åtgärden.

      Patienten får när som helst ta tillbaka sitt samtycke.
      Samtycke bör dokumenteras i aktuell mottagningsanteckning (öppenvård) respektive i daganteckning + hänvisning i epikris (slutenvård). Det är viktigt att det framgår att patienten har fått ingående information och att samtycke inhämtats därefter. I de fall patienten inte ger sitt samtycke ska hen få information om vilka konsekvenser det kan få om vården inte kan genomföras.  Detta också ska dokumenteras i journalen.

  • Filmer om patientlagen

    Stockholms Läns Landsting, SLL, har tagit fram två filmer riktade till medarbetare inom hälso- och sjukvården som belyser patientlagen ur olika perspektiv. Filmerna kan användas som diskussionsunderlag om den nya lagen. 

    Sveriges kommuner och Landsting (SKL) ger i filmen Patientlagen en bild av lagens bakgrund, syfte, innehåll och viktigaste nyheter.

    Patientlagen - intervju med chefläkare Anna Nergårdh, SLL

                        

    Olika perspektiv på information i patientmötet

                        

    Patientlagen - bakgrund, syfte och innehåll (SKL)

    1177 Vårdguiden - Bakgrunden till införandet av patientlagen

                        

    1177 Vårdguiden - Syftet med patientguiden (2:54 min)

                        

    1177 Vårdguiden - Delaktighet

                        

    1177 Vårdguiden - Om det inte blev bra

                        

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter