• Arbetsuppgifter

  Rehabiliteringskoordinatorns arbetsuppgifter

  • organisera och skapa rutiner och struktur
  • skapa förutsättningar för samordning
  • hantera sjukskrivningsstatistik
  • vara stöd till läkare och andra medarbetare i försäkringsmedicinska
    frågor tillsammans med försäkringsmedicinskt sakkunnig läkare
    samordna patientens rehabilitering
  • vara kunskapsförmedlare och rådgivare
  • vara kontaktperson och för patienter, delta i bedömningar och ge
    förslag på rehabiliteringsplan
  • vara kontaktperson och samarbetspartner till externa aktörer som
    till exempel Försäkringskassa, Arbetsförmedling, arbetsgivare och
    socialtjänst
  • säkerställa att det finns uppdaterade och lokala riktlinjer för
    sjukskrivningsprocessen på aktuell enhet
  • koordinera teammöten
• Förväntade effekter

  Exempel på förväntade effekter

  • Nästa steg är känt för individen.
  • Individen har tydlig plan som är framtagen tillsammans med individen.
  • Koordinatorn erbjuder individen sina kontaktuppgifter om stöd behövs.
  • Koordinatorn har kontakt med myndigheter och arbetsgivare. Medgivande från patient krävs.
  • Verksamhetschefen och läkaren har uppdaterad statistik.
  • Enheten är uppdaterad om försäkringssystemet.
  • Det finns medvetna kontaktvägar.
• Ekonomisk ersättning vid utbildning

  Enheten får (genom fakturering) 20 000 kronor som stilleståndsersättning för de dagar personen utbildas till rehabiliteringskoordinator.

  Observera att man måste delta samtliga dagar för att bli rehabiliteringskoordinator och för att kunna få ekonomisk ersättning. Deltar man endast någon/några av dagarna blir man inte rehabiliteringskoordinator och ingen ekonomisk ersättning utgår.

• Användbart stöd och utbildningsmaterial från SKR

  Användbart stöd och utbildningsmaterial från SKL till dig som rehabkoordinator. På sidan finns filmer som kan användas i olika sammanhang. Exempelvis i dialog med chef och sakkunnig läkare för att tydliggöra uppdraget eller varför inte på en arbetsplatsträff. Allt material som SKL tagit fram får användas fritt av alla landsting och regioner.

  Utbildningsmaterial från SKR (skr.se)

• Formulär till patient som har svårt att klara av sitt arbete på grund av sjukdom eller skada

  Formulär till patient som har svårt att klara av sitt arbete på grund av sjukdom eller skada. 

  Ett frågeformulär till patienten för att kunna göra en bra bedömning och på bästa sätt ge stöd så att hen kan vara kvar i arbete, eller komma tillbaka till arbete efter sjukskrivning. Informera också om att prover kan komma att tas i samband med patientbesöket.

  Frågor att besvara inför en eventuell sjukskrivning (pdf)

  Stöd till person som blivit sjukskriven (pdf)

Viktiga begrepp

• Insatser inom Arbetsförmedlingen

  Arbetsmarknadspolitiska program som inskrivna arbetssökande kan vara inskrivna i under tiden man söker arbete. Nedan beskrivs målgruppen för respektive insats.

  JOB

  Jobb och utvecklingsgarantin, hel ersättning i form av aktivitetsstöd utbetalas av Försäkringskassan. Syftet är att delta i arbetsnära aktiviteter eller utbildning.

  Målgrupp: Efter 300 dagar med arbetslöshetsersättning, eller långtidsarbetslös, minst 14 månader.

  UGA

  Jobbgarantin för ungdomar. Hel ersättning i form av aktivitetsstöd utbetalas av Försäkringskassan. Syftet är att delta i arbetsnära aktiviteter eller utbildning.

  Målgrupp: Ålder mellan 18–24 år. Kan delta efter 90 dagars inskrivning som arbetssökande.

  ETA

  Etableringsprogrammet för nyanlända ersättning under max 24 månader. Etableringsersättning 231kronor per dag utbetalas av Försäkringskassan. Syftet är att underlätta och påskynda deltagarnas etablering i arbets- och samhällslivet.

  Målgrupp: Nyanlända

  FUB (förberedande utbildning) och AUB (arbetsmarknadsutbildning)

  Ersättning utbetalas av Försäkringskassan. Syftet är dels att underlätta för den enskilde att efter utbildning få eller behålla ett arbete, dels till att motverka att brist på arbetskraft uppstår på arbetsmarknaden.

  Omfattning: Utbildning bedrivs alltid som en heltidsaktivt, det vill säga 8 timmar per dag.

  Intyg till arbetsförmedlingen

  Ibland kan arbetsförmedlingen efterfråga olika intyg. 

  Mer information om läkarintyg och medicinska utlåtanden (arbetsformedlingen.se)

• Vanligaste begreppen inom sjukförsäkringen

  Sammanställning av de vanligaste begreppen inom sjukförsäkringen

  • Aktivitetsersättning
    Ersättning vid sjukdom som sätter ner arbetsförmågan i alla arbeten på arbetsmarknaden under minst 1 år (Unga 19–29 år), se beskrivning nedan
  • Angiven yrkesgrupp
    Vid beslut om att man inte beviljas sjukpenning utifrån ett normalt förekommande arbete ska FK ange inom vilka yrkesgrupper förmågan bedöms kunna tas tillvara. Arbetsförmedlingen har  Kunskapsmaterialet som ligger till grund för detta, se länk nedan.
  • Arbetshjälpmedel
    Bidrag till anställda i behov av hjälpmedel utöver arbetsgivarens ansvar.
  • Arbetsskada
    Ekonomisk försäkring vid skada/sjukdom/smitta orsakad av arbete eller vid resa till och från arbete. Kompenserar nedsatt inkomstförmåga, ej arbetsoförmåga.
  • Arbetsträning
    Arbetsträning enligt utarbetad plan för återgång i arbete med rehabiliteringsersättning beviljad av Försäkringskassan.
  • Avstämningsmöte
    Försäkringskassan i möte med den sjukskrivne, arbetsgivare, vården med flera för planering av återgång i arbete. Läkares tid kan ersättas av Försäkringskassan.
  • FMR
    Försäkringsmedicinsk rådgivare, specialistläkare och tjänsteman på Försäkrings-kassan med rådgivande funktion. Har ingen beslutsfattande roll.  
  • FU
    Försäkringsutredare, handläggaren på Försäkringskassan som hanterar ärendet. Inget krav på medicinsk utbildning, gör försäkringsjuridiska bedömningar.
  • Förebyggande sjukpenning
    Ersättning vid inkomstbortfall i samband med aktivitet som avser förebygga alt.  förkorta sjukdom/sjukfrånvaro, se beskrivning nedan
  • Förstärkta samarbetet AF/FK
    Gemensam insats för sjukskrivna i behov av extra stöd vid arbetslivsinriktad rehabilitering på grund av nedsatt arbetsförmåga vid sjukdom. Målet är arbete eller utbildning.
  • Kontaktmöte
    Vid risk att rätt till fortsatt ersättning mot ett normalt förekommande arbete inte föreligger erbjuds detta möte för orienterande information om Arbetsförmedlingens möjligheter.
  • Livränta
    Ersättning som kompenserar för inkomstförlust på grund av godkänd arbetsskada.
  • Normalt förekommande
    Bedömningen av arbetsförmåga ska från den 1 september 2022 göras mot förvärvsarbete i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, se länk nedan. 
  • Omställningsmöte
    När rätten till ersättning från sjukförsäkringen upphör erbjuds gemensamt möte med Arbetsförmedlingen för en smidig övergång mellan myndigheterna.
  • Plan för återgång i arbete
    Arbetsgivaren ska senast efter 30 dagar och i samråd med medarbetaren upprätta en plan för återgång i arbete. Ska revideras fortlöpande.
  • Rehabiliteringsersättning
    Ersättning vid aktiv arbetslivsinriktad insats. Omfattar rehabiliteringspenning (SGI) och särskilt bidrag för merkostnader, t ex resor.
  • Rehabiliteringskedjan
    Fasta tidpunkter när nedsättningen på grund av sjukdom ska värderas gentemot ordinarie- respektive normalt förekommande arbete vid dag 90, 180 samt 365.
  • Resor istället för sjukpenning
    Vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom där resor kan undanröja hinder byter man ut sjukpenningen mot merkostnad för resor.
  • Samordning
    Försäkringskassan håller ihop och följer upp samtliga aktörers arbetslivsinriktade insatser för återgång i arbete.
  • SGI
    Sjukpenninggrundande inkomst, den inkomst man går miste om vid arbetsoförmåga/frånvaro på grund av egen- eller barns sjukdom samt föräldraledighet.
  • Sjukersättning
    Ersättning vid sjukdom som stadigvarande nedsätter arbetsförmågan i alla arbeten på arbetsmarknaden, även anpassade arbeten, se beskrivning nedan
  • Sjukpenning
    Tillfällig kompensation av inkomstbortfallet (SGI). Ersättning vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan med minst en fjärdedel.

  Kunskapsmaterialet (Arbetsförmedlingen)

  Kunskapsmaterial som Försäkringskassan använder som stöd i bedömningen av arbetsförmåga i normalt förekommande arbete.

  Aktivitetsersättning (19–29 år)

  • Nedsatt i minst 1 år på grund av sjukdom
  • Beviljas för max 3 år i taget
  • Planering av insatser under tid med ersättningen
    Förberedande insatser som tex:
    -Daglig verksamhet på en arbetsplats (utflyttad och med LSS beslut)
    -Projektverksamhet (FINSAM, ESF osv.)
    -Praktikverksamhet ute på företag, planering via Försäkringskassan
    
    Arbetslivsinriktad rehabilitering:
    -Förstärkta samarbetet mellan AF och FK
    
    Aktiviteter:
    -Sysselsättning med möjlighet att få ersättning för kostnader
    -Har en positiv inverkan på sjukdomstillståndet
    -Ökar förutsättningarna för en förbättrad arbetsförmåga
    -Ansökan ska göras före utlägget (Blankett 5030)
    
    Förlängd skolgång

  Sjukersättning (30–66 år)

  1. Sjukdom som stadigvarande nedsätter arbetsförmågan i alla arbeten på arbetsmarknaden
  2. Medicinska insatser uttömda
  3. Arbetslivsinriktade insatser uttömda
     -Tidpunkten för försäkringsfallet behöver fastställas för att kunna avgöra om en person uppfyller försäkringsvillkoren och har rätt till sjukersättning.
     -Försäkrad genom bosättning eller arbete
     -Hel sjukersättning kan beviljas redan från 19 år

  Förebyggande sjukpenning
  Intyg FK 7265

  • Förebygga sjukdom/sjukfrånvaro. Kan även användas för att förkorta ett sjukfall. En återgång i arbete fullt ut efter en sjukskrivning kan kombineras med förebyggande sjukpenning för att kunna gå ifrån jobbet och fullfölja sin behandling.
  • Det ska föreligga en förhöjd sjukdomsrisk
  • Ordinerad av läkare (ej att förväxla med fysisk träning på recept
  • Vetenskapligt stöd för behandlingen
  • Utföras under överinseende av medicinskt utbildad personal och kan inte användas vid egen träning, ex skogspromenader eller Friskis och svettis
  • Behandlingsplanen godkänd av Försäkringskassan
  • Patienten måste avstå från förvärvsarbete/arbetssökande på grund av behandlingen (helt, halvt, ¼ eller ¾ av den aktuella dagen) En fjärdedel av arbetsdagen är det minsta Försäkringskassan kan ersätta. Tiden räknas från det man lämnar arbetsplatsen till att man är tillbaka i arbete igen. Resa och insats samt ev tid för dusch efteråt ingår.
  • Läkaren ordinerar och följer upp insatsen men dialogen kring hur patienten avstår från förvärvsarbete och ersättningsnivå sker mellan patienten och Försäkringskassan