Kosttillägg

Kosttillägg används som komplement när man behöver mer näring och energi än vad den vanliga maten ger.
  • Till patienter som får kost med förändrad konsistens som komplement till måltiderna
  • Till patienter med dålig aptit eller svårigheter att orka äta tillräckligt stora portioner
  • Vid långvarig sjukdom, malnutrition och malabsorption
  • Vid sjukdomstillstånd som medför ökat behov, till exempel brännskada, cancer, KOL, infektionssjukdom, neurologisk sjukdom och efter stora kirurgiska ingrepp

Med kosttillägg avses här energi- och proteinrika drycker från nutritionsföretag. Kosttilläggen ges enligt måltidsordning för respektive kost eller dosering enligt ordination av dietist. De ska vanligen ges som mellanmål för att inte konkurrera med maten, men undantag kan finnas. De drickfärdiga kosttilläggen är vanligast förekommande. De finns i många olika smaker och delas in i icke-klara och klara kosttillägg.

Skånelistan Speciallivsmedel är en riktlinje och fungerar som stöd till förskrivare men kan också användas som ett kunskapsunderlag. Skånelistan ska följas om det inte föreligger några toleransproblem eller näringsmässiga skäl för andra produkter.

Rekommendationer

    • Innan ordination av kosttillägg är det viktigt att göra en beräkning av patientens energibehov och energiintag med hjälp av mat- och vätskeregistrering.
    • Eventuellt kan patientens energi- och näringsintag förbättras genom att ändra kosttyp och/eller konsistens.
    • Förstärk måltiderna med energirika drycker och energirika mellanmål.
    • Följ Skånelistans rekommendationer gällande kosttillägg om inte toleransproblem eller näringsmässiga skäl föranleder annan produkt.
    • För att kosttilläggen ska smaka bra, bör de serveras kalla, eventuellt med en isbit.
    • Häll upp lämplig mängd av kosttillägget i ett fint glas.
    • Kosttillägg med smak av kaffe, kakao och naturella kan serveras varma. Värm i kopp eller glas i mikrovågsugn (bör inte koka).
    • Låt ej serverat/öppnat kosttillägg stå framme i rumstemperatur, framförallt på grund av risk för bakterietillväxt.
    • För patienter med diabetes som ordinerats kosttillägg rekommenderas icke-klara kosttillägg med lågt kolhydratinnehåll (högst 13 g per 100 ml). Vid svårreglerat blodsocker bör en mindre mängd (1 dl) serveras åt gången. Viktigt att blodsockret följs regelbundet och att den medicinska behandlingen justeras vid behov.

    Kontakta vid behov för dietist för hjälp med individuell anpassning och ytterligare information.

  • Icke-klara kosttillägg finns med varierande energi- och proteininnehåll, med och utan fiber. För flertalet patienter med problem att tillgodose energi- och proteinbehovet ska de extra energi- och proteinrika sorterna övervägas som ett förstahandsalternativ.

  • Dessa kosttillägg är fettlåga och innehåller mindre protein än de icke-klara kosttilläggen. Klara kosttillägg finns med olika smaker och kan ges som mellanmål eller som måltidsdryck, då de ger något mindre mättnad än icke-klara kosttillägg. De ska dock aldrig användas som enda energi- eller näringskälla.

  • Berikningsprodukter används för att öka energi- och näringsinnehållet i mat och dryck utan att portionsstorleken ökas. Berikningsprodukter finns i både pulver och flytande form och har ett varierande innehåll av energi, fett, kolhydrater, protein, vitaminer och mineraler. Vilken berikningsprodukt som väljs beror på patientens behov och vilka livsmedel eller maträtter som ska berikas. Vanligtvis används de för att öka energi- och/eller näringsinnehållet i till exempel drycker, fil, gröt och soppor.

  • Energimoduler består vanligen av en fettemulsion eller kolhydratlösning. De är mycket energitäta lösningar som ges i små mängder flera gånger per dag. Energimoduler ger inget eller ytterst lite protein, vitaminer eller mineraler.

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.