Spinal rörelsebegränsning

Information kring hantering och användning av hjälpmedel vid rörelsebegränsning av traumapatient.

Denna riktlinje baserar sig på de nationella riktlinjerna beträffande prehospital rörelsebegränsning och de regionala riktlinjerna för intrahospital handläggning.

Bakgrund

Med anledning av ett förändrat arbetssätt prehospitalt behöver även det intrahospitala arbetssättet förändras och anpassas till de prehospitala riktlinjerna. Spinal immobilisering byter namn till spinal rörelsebegränsning. Samma indikationer som förut gäller fortfarande. Man skall fortsätta att skydda nacke och rygg på traumapatienter. Mer information finns i filmen Spinal rörelsebegränsning.

Handläggning intrahospitalt

Dokumentet Intrahospitala riktlinjer för spinal rörelsebegränsning används som vägledning vid spinal rörelsebegränsning på sjukhus. På den översta horisontella raden letar man vad patienten ligger på just nu och hittar sedan den ruta nedanför som motsvarar det som man vill att patienten skall flyttas till. I rutan läser man sedan det rekommenderade sättet att flytta patienten på.

Spinal rörelsebegränsning på sjukhus sker företrädesvis med hjälp av Traumatransfer på sjukhus där denna utrustning finns. Överstiger antalet patienter antalet tillgängliga Traumatransfer eller om sjukhuset saknar Traumatransfer, användes någon av de alternativa metoder som beskrivs i riktlinjerna, som är vägledande.

Teamleder övertar patientansvar efter ambulansrapporten och kan vid behov frångå ovanstående rekommendation när situationen så kräver och använda till exempel lakanslyft för att flytta patienten. Detta gäller framförallt tidskritiska patienter.

Traumatransfer, vissa madrasser och KED-väst kan användas i DT då de är genomsläppliga för röntgenstrålar och ger acceptabla artefakter (störningar i röntgenbilden). Det gäller även vissa scoopbårar. All utrustning som används för stabilisering av halsrygg och huvud ger artefakter, som dock oftast är acceptabla.

Scoopbår är utmärkt vid förflyttning mellan olika typer av undersökningsbord, men är ej tänkt att användas för långvarig rörelsebegränsning.

Avsaknad av halskrage innebär INTE att patientens nacke och ryggrad är fri från skador. Överrapportering och noggrann dokumentation är viktig för att undvika rörelseutlösta sekundära skador på kotpelaren.

Halsryggen kan stabiliseras på ett flertal sätt. Används någon utrustning, som till exempel Traumatransfer, scoopbår eller KED-väst, används de remmar och tillbehör som tillverkaren avser för stabiliseringen. Ligger patienten enbart på t ex akutbår får annan utrustning användas.

Det är viktigt att principen att huvudet aldrig får fixeras enbart mot underlaget följs. Huvudblock som antingen ligger löst på båren eller som är fixerade till huvud och/eller kropp kan användas, liksom sandsäckar, hoprullade handdukar, geldynor etc.

Logg-roll göres vid behov för att identifiera livshotande skador på kroppens baksida.

Patient bör så fort det är praktiskt möjligt befrias från rörelsebegränsande utrustning och placeras på rygg i till exempel säng.

Nexus används som triageverktyg och även för beslut beträffande röntgen. Använd med försiktighet vid oförmåga att kommunicera till exempel försämrat tal eller nedsatt hörsel, patient som talar främmande språk eller små barn.

Maximal tid för spinal rörelsebegränsning på traumatransfer eller motsvarande är 4h, vilket inkluderar tiden på scoopbår. Rörelsebegränsning på scoopbår får ej överstiga 2h. 

Lokala anvisningar

  • Barn (under 15 år) som till följd av trauma rörelsebegränsats prehospitalt men där kriterier för trauma nivå 1 eller 2 barn inte uppfylls ska omhändertas på vuxenakuten.

    Barnet tas ut på akutrummet och larmas ut som ett kirurglarm barn. Akutläkare gör den initiala bedömningen enligt A-E. Om akutläkaren friar barnet kirurgiskt kan PAL-skapet lämnas över till ortopeden för vidare handläggning. 

    Om rörelsebegränsning kvarstår på grund av misstänkt skada på kotpelaren ska detta anges i röntgenremiss.

  • Barn (under 15 år) som till följd av trauma rörelsebegränsats prehospitalt men där kriterier för trauma nivå 1 eller 2 barn inte uppfylls ska omhändertas på vuxenakuten.

    Barnet tas ut på akutrummet och larmas ut som ett kirurglarm barn. Akutläkare gör den initiala bedömningen enligt A-E. Om akutläkaren friar barnet kirurgiskt kan PAL-skapet lämnas över till ortopeden för vidare handläggning. 

    Om rörelsebegränsning kvarstår på grund av misstänkt skada på kotpelaren ska detta anges i röntgenremiss.

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.