Spinal rörelsebegränsning

Information kring hantering och användning av hjälpmedel vid rörelsebegränsning av traumapatient. Se respektive ort för lokala variationer.

Denna riktlinje är baserad på de nationella riktlinjerna beträffande rörelsebegränsning.

Spinal rörelsebegränsning vid trauma (pdf)

Bakgrund

En nationell arbetsgrupp har tagit fram riktlinjer för spinal rörelsebegränsning (SRB) såväl prehospitalt som intrahospitalt. Indikationerna för rörelsebegränsning är oförändrade. Man ska fortsatt rörelsebegränsa nacke och halsrygg på traumapatienter intill kotpelarskador uteslutits eller behandlats. För detta har stel halskrage och spineboard ersatts med andra metoder. Rekommendationer för prehospitalt omhändertagande ses i filmen ’Spinal rörelsebegränsning.

Handläggning på akutmottagning

Vid ankomst på akutmottagningen läggs SRB-patienter på halvfast madrass av typen Traumatransfer. Vid kritisk ABC-skada / GCS <15 / neurologisk påverkan transporteras patienten vidare på densamma. Vid misstänkt isolerad halsryggskada enligt Candian C-spine Rules [CCR] / NEXUS eller misstänkt isolerad thoracolumbal skada får patienten rörelsebegränsas i självvalt bekvämt läge på akutbrits/säng. Patienter utan ABC-skada och utan misstanke på kotpelarskada behöver inte rörelsebegränsas och kan flyttas över till vanlig brits/säng.

Handläggning intrahospitalt

Generellt gäller skonsam förflyttning av spinalt rörelsebegränsade patienter, helst med scoopbår, när patienten behöver flyttas mellan olika underlag. Vid brådskande situationer används alternativa metoder såsom lakanlyft eller glidbrädor under särskild aktsamhet.

Teamleader övertar patientansvar efter ambulansrapporten och bestämmer vilken förflyttningsmetod som ska användas.

Traumatransfer, vissa madrasser och KED-väst kan användas i DT då de är genomsläppliga för röntgenstrålar och ger acceptabla artefakter (störningar i röntgenbilden). Det gäller även vissa scoopbårar. All utrustning som används för stabilisering av halsrygg och huvud ger artefakter, som dock oftast är acceptabla.

Scoopbår är utmärkt vid förflyttning mellan olika typer av undersökningsbord, men är ej tänkt att användas för långvarig rörelsebegränsning.

Avsaknad av halskrage i det akuta skedet innebär INTE att patientens nacke och ryggrad är fri från skador. Överrapportering och noggrann dokumentation är viktig för att undvika rörelseutlösta sekundära skador på kotpelaren.

Halsryggen kan stabiliseras på ett flertal sätt. Används någon utrustning, som till exempel Traumatransfer, scoopbår eller KED-väst, används de remmar och tillbehör som tillverkaren avser för stabiliseringen. Ligger patienten enbart på till exempel akutbrits får annan utrustning användas, till exempel sandsäckar, hoprullade handdukar, geldynor etcetera.

Stockvändning göres för att identifiera livshotande skador på kroppens baksida. Dock skall minimal manipulation eftersträvas.

Nexus och CCR används som triageverktyg och även för beslut beträffande röntgen. Använd med försiktighet vid oförmåga att kommunicera, till exempel försämrat tal eller nedsatt hörsel, patient som talar främmande språk eller små barn.

Maximal tid för spinal rörelsebegränsning på traumatransfer eller motsvarande är 4h, vilket inkluderar tiden på scoopbår. Rörelsebegränsning på scoopbår får ej överstiga 2h. 

Traumatransfer är ett hjälpmedel för intrahospital förflyttning och är INTE avsedd för att användas under ambulanstransport. Det rekommenderas förflyttning i vacuummadrass i så fall.

Lokala anvisningar

  • Se PM Intrahospital spinal och cervikal rörelsebegränsning.

  • Barn (under 15 år) som till följd av trauma rörelsebegränsats prehospitalt men där kriterier för trauma nivå 1 eller 2 barn inte uppfylls ska omhändertas på vuxenakuten.

    Barnet tas ut på akutrummet och larmas ut som ett kirurglarm barn. Akutläkare gör den initiala bedömningen enligt A-E. Om akutläkaren friar barnet kirurgiskt kan PAL-skapet lämnas över till ortopeden för vidare handläggning. 

    Om rörelsebegränsning kvarstår på grund av misstänkt skada på kotpelaren ska detta anges i röntgenremiss.

  • Barn (under 15 år) som till följd av trauma rörelsebegränsats prehospitalt men där kriterier för trauma nivå 1 eller 2 barn inte uppfylls ska omhändertas på vuxenakuten.

    Barnet tas ut på akutrummet och larmas ut som ett kirurglarm barn. Akutläkare gör den initiala bedömningen enligt A-E. Om akutläkaren friar barnet kirurgiskt kan PAL-skapet lämnas över till ortopeden för vidare handläggning. 

    Om rörelsebegränsning kvarstår på grund av misstänkt skada på kotpelaren ska detta anges i röntgenremiss.

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.