Mat, kultur och religion

Många människor i Sverige har sina rötter i andra kulturer. Etnisk bakgrund, språk, religion och personliga önskemål, spelar stor roll för vad och hur den enskilde patienten vill äta.

Matvanor hos individer från samma land kan variera mycket. Kostvanor följer snarare geografiska områden än nationella gränser. Det finns olika uppfattningar och regler för vad man får och inte får äta inom alla religioner och kulturer. De regler som finns går oftast ut på att man ska avhålla sig från vissa livsmedel. Hur väl man följer de religiösa föreskrifterna varierar och det är därför viktigt att man frågar efter de personliga önskemålen.

Bra att tänka på

  • Fråga patienten i vilken grad de religiösa och kulturella matreglerna följs.
  • Svensk mat accepteras bättre om potatisen byts ut mot ex ris eller bröd.
  • Surmjölksprodukter accepteras generellt bättre än vanlig mjölk.
  • Undvik att servera kombinationer av sött o salt, som bruna bönor, inlagd sill och sötat matbröd.
  • Vitt bröd föredras oftast av flera än grovt fullkornsbröd. Vid behov kan tillägg av baljväxter vara ett sätt att öka fiberintaget.

Mat och religion

Många religioner har särskilda regler för vad man får och inte får äta. Synen på renlighet, hygien och matens betydelse varierar mellan olika kulturer. Här presenteras några viktiga regler för de största religionerna.

Religioner

  • Inom hinduismen är det tillåtet att äta alla vegetabiliska livsmedel och även mjölk, mjölkprodukter och ägg. Eftersom kon är ett heligt djur inom hinduismen, finns ett förbud mot att äta nötkött. Renläriga hinduer äter varken kött eller fisk. Vegetarianism och fasta förekommer också liksom i buddismen.

  • Inom islam är alla vegetabilier och alla produkter från havet tillåtna. Det kan dock finnas förbud mot havsprodukter utan fenor och fjäll. Kött från idisslande och växtätande djur är tillåtna om de är rituellt slaktade, halalslaktade.

    Gris- och blodprodukter är inte tillåtna. Islam förbjuder alkohol. De flesta muslimer fastar under ramadan, vilket innebär att man inte äter, dricker eller röker under dagtid, från gryning till solnedgång under en månad. På natten äter man då två större måltider, strax efter solnedgång och strax före gryning.

  • Inom judendomen äter man kött från idisslande växtätande djur. Man äter inte gris- och blodprodukter eller fiskar utan fenor och fjäll. De judiska matreglerna heter Kosher. Enligt dessa får man inte blanda mjölk och köttprodukter. I ett kosherkök finns två uppsättningar porslin och kokkärl, en för mjölkprodukter och en för köttprodukter. Fasta förekommer.

  • Inom ortodoxa kristendomen förekommer inga matförbud. Däremot förekommer fasta då man undviker matfett, vin och ibland kött, och äter en mindre mängd mat under vissa dagar. Fasta förekommer på detta sätt, på onsdagar och fredagar samt 20 dagar före jul och 40 dagar före påsk.

  • Inom taoismen förespråkas harmoni mellan två föreställningar som står emot och kompletterar varandra, yin och yang. Därför undviker vissa grupper ibland att äta vissa livsmedel under speciella perioder. Vissa tillstånd, till exempel graviditet, barnafödande, cancersjukdom och ålderdom är yin och balanseras genom att äta mer yang-livsmedel.

    Högt blodtryck, infektion och förstoppning är yang och balanseras med yin-livsmedel. Ofta anses ålderdomen vara en period då man inte bör äta livsmedel med alltför kraftig smak, som vitlök, chili, stekt eller friterat kött.

    Uppfattningen om vilka livsmedel som kan vara till nytta eller skada, varierar mellan olika kulturer.

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.