AKO Skåne

Akut buksmärta hos barn

Allergisk rinokonjunktivit hos barn

Anafylaxi

Anemi hos barn

Astma hos barn

Astma hos barn, akut anfall

Atopiskt eksem hos barn

Blåsljud hos barn

Borrelia

Bröstsmärta och hjärtklappning hos barn

Celiaki hos barn

Diabetesketoacidos hos barn

Diarré hos barn

Enures, primär nokturn hos barn

Fimosis hos barn

Funktionell buksmärta hos barn

Förstoppning hos barn

Gastroenterit hos barn

Gynekomasti

Hjärtstopp

Huvudvärk hos barn

Hypoglykemi hos barn med diabetes

Hälta hos barn

Impetigo

Kikhosta

Krampanfall

Kräkningar hos barn

Laktosintolerans hos barn

Ljumskbråck

Migrän hos barn

Mässling

Pneumoni hos barn

Primär immunbrist hos barn

Purpura hos barn

Påssjuka

Röda hund

Seborroiskt eksem

Skrikighet hos spädbarn

Sköldkörtelrubbning hos barn

Spänningshuvudvärk hos barn

Stelkramp

Stjärtfluss hos barn

Tillväxtrubbningar hos barn

Tuberkulos

Urinvägsinfektion hos barn

Urtikaria hos barn

Vattkoppor

Viruskrupp hos barn

Övervikt hos barn

Lungröntgen, akut

Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer

Bröstcancer

Buksarkom

Bukspottkörtelcancer

Gallblåse- och gallvägscancer

Hjärntumör

Levercancer

Lungcancer

Myelom

Njurcancer

Prostatacancer

Skelett- och mjukdelssarkom

Sköldkörtelcancer

Testikelcancer

Urinblåse- och urinvägscancer

Diabetesfoten

Aortainsufficiens

Aortastenos

Arytmi

Bukaortaaneurysm

Förmaksflimmer

Hjärtstopp

Hjärtsvikt

Ischemisk hjärtsjukdom

Mitralisinsufficiens

Mitralisstenos

Stroke och TIA

Handeksem

Mycoplasma genitalium

Svampinfektion i hud, naglar och munhåla

Borrelia

Covid-19

Follikulit

Furunkel och karbunkel

Gastroenterit

Gastroenterit hos barn

Influensa

Mycobacterium marinuminfektion

Pneumoni

Pyelonefrit

Sinuit

Svampinfektion i hud, naglar och munhåla

Tuberkulos

Urinvägsinfektion hos kvinnor

Urinvägsinfektion hos män

Varaktig kognitiv svikt

Bartolinit

Urininkontinens hos kvinnor

Astma, akut anfall

KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom)

KOL-exacerbation, akut

Obstruktiv sömnapné (OSA)

Tuberkulos

Gallstensbesvär

Huvudvärk

Stroke och TIA

Benign prostatahyperplasi

Bäckenbottensmärtsyndrom hos män

Erektil dysfunktion

Hydrocele, spermatocele och varikocele

Njursten

Nokturi och nokturn polyuri

Samtalsstöd om förhandsbeslut, palliativ vård

Artros

Axelledsartros

Droppfinger

Dupuytrens kontraktur

Ehlers-Danlos syndrom

Fotledsartros

Fotledsstukning

Ganglion

Gikt

Hallux rigidus

Hallux valgus

Hammartå

Hypermobilitetsspektrumstörning

Höftfraktur

Höftledsartros

Instabilitet i axelled

Karpaltunnelsyndrom

Knäledsartros 

Lumbago

Lumbago-ischias

Lumbal spinal stenos

Mortons neuralgi

Nacksmärta efter olycka

Osteoporos

Tumbasartros

Adenoidhypertrofi

Akut mediaotit

Extern otit

Faryngotonsillit

Hörselnedsättning

Käkledsbesvär

Muntorrhet

Nedsatt lukt- och smaksinne

Näsblödning

Obstruktiv sömnapné hos barn

Plötslig sensorineural hörselnedsättning

Serös mediaotit

Sinuit

Tinnitus

Trumhinneperforation

Vaxpropp

Vestibulär yrsel

Teamledare AKO Skåne 
Sten Tyrberg
Vårdcentralen Ramlösa
Elinebergsplatsen 5
256 58 Helsingborg 
Mobil: 070-2086775
E-post: sten.tyrberg@skane.se  

Område Helsingborg
Jenny Andersson
Vårdcentralen Husensjö
Skaragatan 102
253 63 Helsingborg
Mobil: 0724-674 645
E-post: jenny.e.andersson@skane.se  

Utvecklare AKO Kunskapsstöd
Lisa Johansson
AKO Skåne
Clinical Research Centre
Jan Waldenströmsgata 35, SUS
214 28 Malmö
Mobil: 0725-95 12 03
E-post: lisa.m.johansson@skane.se 

Fortbildningssamordnare
Johanna Kollin
AKO Skåne
Clinical Research Centre
Jan Waldenströmsgata 35, SUS
214 28 Malmö
Mobil: 0723-91 83 22
E-post: johanna.kollin@skane.se

Emma Carlsson
Vårdcentralen Påarp
Mullbärsgatan 10
253 51 Påarp
E-post: emma.em.carlsson@skane.se

Camilla Thurn
Vårdcentralen Osby
Marklundavägen 10 A
283 42 Osby
Mobil: 0725-97 57 77
E-post: camilla.thurn@skane.se

Akut vård     Barn och ungdomars hälsa   Bild- och funktionsmedicin   Endokrina sjukdomar   Fortbildning   FQ-grupper   Hud- och könssjukdomar   Hjärt- och kärlsjukdomar   Infektionssjukdomar   Internmedicin   Kirurgi   Kognitiva sjukdomar och demens   Kunskapsstöd (vårdriktlinjer)   Kvinnosjukdomar och förlossning   Laboratoriemedicin   Lungsjukdomar   Mag- och tarmsjukdomar  Nervsystemets sjukdomar  Njur- och urinvägssjukdomar  Närsjukvård  Palliativ vård  Psykiatri och psykisk ohälsa  Remisshantering  Rörelseorganens sjukdomar  Ögonsjukdomar   Öron-näs- och halssjukdomar   

AKO resursutnyttjande med röntgen och specialiserad vård

• Helsingborg 
  Leif Uttman, Vårdcentralen Ramlösa 
  E-post: leif.uttman@skane.se

Akut vård

• Helsingborg
  Jenny Öhman, Capio Cityklinik Olympia
  E-post: jenny.ohman@med.lu.se
• Kristianstad
  Miriam Nilsson, Vårdcentralen Knislinge
  E-post: miriam.nilsson@skane.se
• Malmö
  Fariba Farzaneh, Capio Citykliniken Centrum
  E-post: fariba.farzaneh@capio.se

Barn och ungdomars hälsa

• Helsingborg 
  Tina Runeke, Läkargruppen Munka Ljungby
  E-post: tina.runeke@live.se
  Charlotta Fredholm Elén, Vårdcentralen Sjöcrona
  E-post: charlotta.fredholm-elen@skane.se
• Kristianstad 
  Ingela Wadelius-Gustavsson, Vårdcentralen Vänhem
  E-post: ingela.wadeliusgustavsson@skane.se
• Lund
  Ida Lindbladh , Vårdcentralen Måsen
  E-post: ida.lindbladh@skane.se
• Ystad
  Anna-Lena Falknell, Vårdcentralen Sjöbo
  E-post: anna-lena.falknell@skane.se

Bild- och funktionsmedicin

• Malmö och Lund
  Gunnar Lindvall, Vårdcentralen Lunden
  E-post: gunnar.lindvall@skane.se

Endokrina sjukdomar  

• Helsingborg
  Joakim Borg, Capio Citykliniken Mariastaden
  E-post: joakim.borg@capio.se
• Kristianstad 
  Dick Larsson, Kristianstadkliniken
  E-post: dick@kristianstadkliniken.se 
  
• Malmö och Lund
  Alexandre Danilov, Vårdcentralen Staffanstorp
  E-post: alexandre.danilov@skane.se

Fortbildning 

• Regional fortbildning
  Ensieh Memarian, Sveakliniken Svedala
  E-post: ensieh.memarian@skane.se 
• Lokal fortbildning, Helsingborg
  Åsa Theander, Vårdcentralen Åstorp
  E-post: asa.theander@skane.se
• Lokal fortbildning Kristianstad
  Anders Lundqvist, Vårdcentralen Näsby
  E-post: anders.lundqvist@skane.se
• Lokal fortbildning Lund/Ystad
  Cecilia Ervander, Vårdcentralen Södertull
  E-post: cecilia.ervander@skane.se
• Lokal fortbildning Malmö
  Gunilla Malm, Örestadskliniken
  E-post: gunilla.a.malm@skane.se

FQ-grupper

• Skåne
  Ulf Eriksson, Vårdcentralen Näsby
  E-post: ulf.eriksson@skane.se

Hud och könssjukdomar

• Helsingborg
  Sara Kvist Olsson, Vårdcentralen Råå
  E-post: sara.kvistolsson@skane.se
• Kristianstad
  Irena Ilomanoska, Vårdcentralen Åhus
  E-post: irena.ilomanoska@skane.se

Hjärt- och kärlsjukdomar

• Helsingborg
  Joakim Borg, Capio Citykliniken Mariastaden
  E-post: joakim.borg@capio.se
• Kristianstad
  Sigurbjörg Olafsdottir, Capio Citykliniken Kristianstad
  E-post: sigurbjorg.olafsdottir@capio.se
• Malmö
  Georgios Bompotis, Vårdcentralen Lundbergsgatan
  E-post: georgios.bompotis@skane.se

Infektionssjukdomar 

• Kristianstad 
  Helena Preutz, Vårdcentralen Knislinge
  E-post: helena.preutz@skane.se
• Lund
  Maria Isacsson, Vårdcentralen Löddeköpinge
  E-post: maria.isacsson@skane.se

Internmedicin

• Landskrona
  Eva Mohn, Vårdcentralen Tornet
  E-post: eva.mohn@skane.se
• Ystad
  Lisa Samuelsson, Vårdcentralen Tomelilla
  E-post: lisa.samuelsson@skane.se

Kirurgi

• Helsingborg
  Jenny Andersson, Vårdcentralen Husensjö
  E-post: jenny.e.andersson@skane.se
• Ystad
  Mattias Pehrsson, Vårdcentralen Ystad
  E-post: mattias.r.pehrsson@skane.se

Kognitiva sjukdomar och demens

• Helsingborg
  Janina Fries, Vårdcentralen Landborgen
  E-post: janina.fries@skane.se
• Lund
  Linn Widén, Hälsocentralen Sankt Hans
  E-post: linn.widen@ptj.se

Kunskapsstöd (vårdriktlinjer)

• Skåne
  Johanna Cederholm, Vårdcentralen Dalby
  E-post: johanna.cederholm@skane.se 
  Tina Runeke, Läkargruppen Munka Ljungby
  E-post: tina.runeke@live.se
  Jessica Berg Skoog, Vårdcentralen Lundbergsgatan
  E-post: jessica.bergskoog@skane.se
  Maja Gustafsson, Achima Care Roslunda Vårdcentral 
  E-post: maja.gustafsson@lakarhusetroslunda.se

Kvinnosjukdomar och förlossning

• Helsingborg 
  Anna Fröberg-Alm, Vårdcentralen Sjöcrona
  E-post: anna.frobergalm@skane.se
• Malmö och Lund
  Anna Ivarsson, Vårdcentralen Anderslöv 
  E-post: anna.h.ivarsson@skane.se 
• Kristianstad
  Alice Hervius Eidelöf, Vårdcentralen Knislinge
  E-post: alice.herviuseidelof@skane.se

Laboratoriemedicin

• Helsingborg
  Åsa Theander, Vårdcentralen Åstorp
  E-post: asa.theander@skane.se
• Malmö och Lund
  Catharina Jönsson (Klin mikrobiologi), Vårdcentralen Gullviksborg
  E-post: catharina.b.jonsson@skane.se   

Lungsjukdomar 

• Kristianstad
  Jörgen Johansson, Capio Citykliniken Kristianstad
  E-post: jorgen.johansson@capio.se 
• Skåne
  Kerstin Romberg, Näsets Läkargrupp
  Kunskapscentrum för Allergi astma och KOL (KAAK)
  E-post: kerstin.romberg@med.lu.se

Mag- och tarmsjukdomar 

• Kristianstad 
  Lars-Åke Johnsson, Vårdcentralen Åhus
  E-post: lars-ake.johnsson@skane.se
  

 Nervsystemets sjukdomar 

• Malmö och Lund
  Anna Tholén Olsson, Vårdcentralen Tåbelund
  E-post: anna.tholen-olsson@skane.se

Njur- och urinvägssjukdomar

• Helsingborg 
  Jenny Andersson, Vårdcentralen Husensjö 
  E-post: jenny.e.andersson@skane.se
• Ystad
  Mattias Pehrsson, Vårdcentralen Ystad
  E-post: mattias.r.pehrsson@skane.se

Närsjukvård

• Hässleholm
  Stefan Ferm, Vårdcentralen Solbrinken
  E-post: stefan.ferm@skane.se

Palliativ vård

• Kristianstad
  Radica Paunovic-Bozovic, Vårdcentralen Östermalm
  E-post: radica.paunovic-bozovic@skane.se

Psykiatri och psykisk ohälsa 

• Helsingborg
  Anne Wintzell, Solklart Vård i Bjuv
  E-post: anne.wintzell@solklartvardibjuv.se
• Lund
  Fredrik Vang, Vårdcentralen Södertull
  E-post: fredrik.vang@skane.se
• Kristianstad
  Annica Fröjdh, Vårdcentralen Vilan
  E-post: annica.frojdh@skane.se

Remisshantering

• Skåne
  Magnus Kåregård
  E-post: magnus.karegard@skane.se

Rörelseorganens sjukdomar

• Helsingborg
  Karolina Lundsten, Berga Läkarhus
  E-post: karolina.lundsten@bergalakarhus.se 
  
• Kristianstad (rörelseorgan)
  Magnus Brandt, Vårdcentralen Solbrinken 
  E-post: magnus.brandt@skane.se
  
• Lund och Malmö (reumatologi)
  Mathias Widén, Capio Citykliniken Lund
  E-post: mathias.widen@capio.se
  
• Lund och Malmö (rörelseorgan)
  Christian Anker Hansen, Vårdcentralen Norra Fäladen
  E-post: christian.a.anker-hansen@skane.se
  

Ögonsjukdomar 

• Helsingborg 
  Charlotta Fredholm Elén, Vårdcentralen Sjöcrona
  E-post: charlotta.fredholm-elen@skane.se
  

Öron-näs och halssjukdomar

• Helsingborg
  Viktor Bergendal, Vårdcentralen Sjöcrona
  E-post: viktor.bergendal@skane.se
• Kristianstad
  Jörgen Johansson, Capio Citykliniken Kristianstad
  E-post: jorgen.johansson@capio.se
• Lund och Malmö
  Valentina Hub, Vårdcentralen Sankt Lars
  E-post: valentina.hub@skane.se

Hösten 2020

Dag: Första torsdagen i månaden
Tid: 12.45 - 13.15
Länken publiceras i anslutning till direktsändningen av webbinarierna.

3 september
Ämne: Idrottsskador.
Föreläsare: Pär Herbertsson, ortoped och överläkare, OrthoCenter Malmö.

1 oktober
Ämne: Influensa på äldreboende.
Föreläsare: Ulf Karlsson, specialist i infektionssjukdomar, VO Infektionssjukdomar, SUS Lund.

5 november
Ämne: Münchhausen by proxy.
Föreläsare: Kati Falk, legitimerad psykolog.

3 december
Ämne: Triagering av akut sjuka barn.
Föreläsare: Jorge Sotoca Fernandez, specialist i barn- och ungdomsmedicin, VO Barnmedicin, SUS Malmö. 

Videoteket

Ett digitalt, lättillgängligt komplement till traditionell fortbildning att användas i grupp och/eller individuellt. Fokus på egenproduktionen "Doktorn frågar doktorn" där en specialist i allmänmedicin samtalar med en organspecialist om aktuellt ämne. Filmerna är cirka 15 min långa.

Webbinarium

Direktsänd föreläsning med möjlighet att ställa frågor under tiden. Sändningen sker första torsdagen i månaden under höst- och vårtermin, kl 12.45 - 13.15.

Se bildspel (med ljud) "Kompetensutveckling - när det passar dig" om Videoteket och Webbinariet (Youtube), visat på SFAM-kongress i Norrköping den 20 april 2018. 

Webbinarium 2 april 2020 – Trafikmedicin
Föreläsare: Vera Denvall, neuropsykolog, VE Geriatrik, SUS Malmö.

Det ställs många frågor kring olika samverkansområden till allmänläkarkonsulter och AKO-koordinatorer. Flera av dem kan ha allmänt intresse.
Under rubriken Frågor och svar publiceras avidentifierade och ibland lätt redigerade frågor med ett tillhörande svar. Svaret ska uppfattas som ett råd. Vi tar gärna emot synpunkter. Råden har författats inom AKO-koordinatorsgruppen. Ytterst är teamledaren för AKO ansvarig för innehållet på hemsidan. Ibland har synpunkter inhämtats från annan enhet inom Region Skåne. Det kan då stå angivet i svaret.

AKO Skåne tar inte ansvar för eventuella felaktiga konsekvenser utifrån svaren. Varje läsare har själv att ta ställning.

Fråga: Nyligen remitterade jag en patient med frågeställning subduralhematom till akuten. Blev uppringd från akuten som menade att jag istället kunnat få en akutundersökning med CT-skalle direkt utan att gå via akuten. Kan det stämma? Vem har i så fall ansvar över patienten om något händer på röntgen respektive under förflyttning mellan röntgen och akuten.

Svar: Vi har inte tidigare hört att röntgenklinikerna tar emot akutremisser CT hjärna från vårdcentral. Men hade det varit så skulle vårdcentralen ha vårdansvaret för patienten, som skulle ha vårdansvaret vad gäller de uppkomna situationer som du beskriver. Och detta vårdansvar är inte möjligt att praktiskt leva upp till. Vi menar att patienter med frågeställningen akut subduralhematom ska remitteras till akuten som hanterar vidare bedömning och utredning.

Datum: 2018-11-01
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Vi har problem med arbets- och ansvarsfördelning avseende patienter som besöker akutmottagningen och bedöms där vara i behov av uppföljning. T ex har vi fått remiss på patient med akuta bukbesvär där akut CT-buk visade divertikulit och enligt remissen adresserad till oss då det inte kunnat inte utesluta bakomliggande process, "därför tacksam för koloskopiremiss som kan skrivas för undersökning inom 4 veckor och därefter rekommenderas årskontroll hos er". Kan inte akuten skicka remiss för denna koloskopi? Skulle inte det ge bättre patientsäkerhet?

Svar: Relativt snabba uppföljningar av akut sjukdom där påvisad patologi vid röntgen ändå ska hanteras inom specialiserad sjukvård tycker vi att det är mer patientsäkert och enklare om akuten/sjukhuset beställer röntgenundersökningen och ordnar rutiner för att bevaka svar.

Patienter med akut sjukdom som behöver uppföljning i ett senare skede och utan larmsymtom kan det vara aktuellt för familjeläkare att hantera. Det är då akutens ansvar att skriva remiss till familjeläkare om detta och akuten har skyldighet att bevaka sin utremiss och får inte släppa fallet förrän de fått en accepterande remissbekräftelse från familjeläkaren.

Datum: 2015-04-15
Granskad: 2019-06-27

Fråga: Vi har fått en remiss från BIG3 studien på en person född på 60-talet där lätt dilaterad aorta ascendens upptäckts i samband med CT-undersökning inom studien. Man önskar att vi, enligt instruktion från thoraxkirurgen, ska följa upp med ekokardiografi i år och därefter följa honom årligen med CT och ekokardiografi. Om aortas vidd vid kontroller är 55 mm eller mer alternativt om tillväxtökning skett med mer än 5 mm på ett år ta kontakt med thoraxkirurgen för ställningstagande till operationsindikation.
Vi undrar nu om det är primärvårdens uppgift att följa denna typ av patient. Gör inte thoraxkirurgen det?

Svar: Vi har inom AKO inte haft just den här frågan till diskussion tidigare men när det gäller BIG3 studien har andra frågor dykt upp. När det ex gäller uppföljning av vissa små lungförändringar bestämdes det från regionledningen att det är PV uppgift att följa detta. I ljuset av bl.a. det beslutet får vi se det som PV:s ansvar att även följa dessa. Angående ekonomiska frågor är ämnet lyft och det får ingå i den allmänna ersättningen i Hälsovalet.

Datum: 2015-12-09
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Vem är ansvarig för initiering och ordinering av läkemedel i apodos (dosförpackning av läkemedel), primärvården eller specialistvården?

Svar: Förnärvarande finns inga helt bestämda regler kring detta, men då primärvården har ett samordningsansvar ska enligt Läkemedelsrådets riktlinjer och rutiner för dospackade läkemedel i Skåne nyinsättning av dosförpackade läkemedel till en patient i första hand ske inom primärvården. I praktiken brukar det ofta vara en sjuksköterska i hemsjukvården som initierar insättandet av apodos. Om patienten inte har kontakt med hemsjukvården men har läkemedel förskrivna i primärvården är det primärvården som ansvarar för apodosen. För de patienter som endast har medicinering från specialistklinik ansvarar specialistkliniken för insättande och ordinering av läkemedel. Varje ordinerande läkare ansvarar därefter för eventuella justeringar av doser och förlängning av recept om inte behandlingsansvaret tagits över av annan läkare.
Utskrivande läkare från slutenvård eller vid akutbesök ansvarar för att medicinändringar förs in i apodosen och att dosdispenseringen reaktiveras i pascal vid utskrivning från sjukhus.

Datum: 2017-01-04
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Vem har ekonomiskt ansvar för punktinsatser från ASIH?

Svar: Ren punktinsats från ASIH = sjuksköterskor på ASIH utför eller administrerar ordination från läkare i primärvård eller specialiserad vård, till exempel blodtransfusion i hemmet. Ordinatörens enhet ansvarar för alla materialkostnader etc.
Utökad punktinsats = svårare åtaganden som inkluderar ASIH:s läkare, till exempel ansvar för smärtbehandling. Läkaren på ASIH är då ordinatör och under punktinsatsen tar ASIH fullt ansvar inklusive kostnadsansvar för den insatsen.
Inskriven i ASIH: då har ju ASIH fullt medicinskt ansvar inklusive ekonomiskt ansvar. 

Datum: 2015-10-08
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Brevremiss från kiropraktor: Fadern har Bechterew. Patienten (30 år gammal) har under flera år återkommande besvär från bröst-ländrygg och sternocostalt. Morgonstelhet. Kiropraktorn rekommenderar övervägande om vidare utredning HLA-B27, MR columna och SI-leder.
MR ländrygg översikt remitterar vi ju till på ortopedisk frågeställning, men hur mycket av ovanstående Bechterewutredning bör primärvården ta ansvar för?

Svar: Ländryggsmärta (lumbago) är ett mycket vanligt sjukdomstillstånd, 80 % av en normalbefolkning drabbas någon gång i livet. HLAB27-vävnadstyp är inte heller ovanligt i en frisk population. Risken för falskt positiva resultat och överdiagnosticering av Bechterews sjukdom är stor ifall vi skulle använda oss av detta test i primärvården.

Bechterews sjukdom har en mycket stark korrelation till förekomsten av vävnadstyp HLA-B27. Men majoriteten av HLA-B27-positiva personer utvecklar inte sjukdomen, enbart ett positivt test räcker inte för att ställa diagnos. Förekomsten av HLA-B27 världen över är ca 4-8 % men det finns regionala områden med högre förekomst.

Vårdprogram för ländryggsmärta bör följas: Indikationer för utredning med MR-Översikt:
Smärttillstånd med duration > 3-4 veckor och minst en röd flagga. Med röd flagga avses exempelvis:

• Misstanke om inflammatorisk/infektiös genes, typiska symtom vid inflammatorisk ryggsjukdom är ryggsmärta som blir värre på natten och ofta är lokaliserad till ryggslutet samt morgonstelhet.
• Både smärtan och stelheten förbättras av fysik aktivitet men inte av vila.

MR-översikt inkluderar nedre bröstrygg, sacroiliaca- och höftleder samt stora delar av bäckenet.

Patienten bör remitteras till reumatologspecialist för kompletterande utredning om det finns misstanke om inflammatorisk ryggsjukdom kliniskt eller på MR-översikt.

Datum: 2018-06-26
Granskad: 2019-06-26

Datum: 2014-11-21
Granskad: 2019-06-26

Fråga: En gammal patient som med jämna mellanrum behöver blodtransfusion, orsaken ska inte utredas vidare av många anledningar. ASIH säger att de behöver en remiss varje gång vi anser att hon ska ha en blodtransfusion, de följer inte upp några blodprover, och vi måste dessutom ordinera dos på blodtransfusioner. Är det rimligt att vi som inte ordinerar blodtransfusioner, med mera, ska ta ställning till doser? Är detta något som de kommit överens om med oss eller har de bestämt det i vår frånvaro? Deras riktlinjer är dessutom inte uppdaterade sedan 2013 och mycket vaga kring detta. Vi känner oss inte bekväma med det här. Om vi ska ansvara för detta i primärvården behövs utbildning.

Svar: När det gäller punktinsatser från ASIH är det bara sjuksköterskekompetensen vi får låna. Tanken är att vi som allmänläkare ska kunna göra saker i patientens hem även när kompetensen inte finns hos våra kommunsjuksköterskor. Just när det gäller ordinationen av blodtransfusion är det normalt okomplicerat. Sjuksköterskan på ASIH samordnar med sjuksköterskan i hemsjukvården angående när blodgruppering och ett BAS-test ska tas.

Vårdansvaret ligger kvar hos allmänläkaren då sjuksköterskekompetensen endast lånas från ASIH. Allmänläkaren ordinerar själva blodet (och provtagningen) och följer upp effekten. Vid behov av läkarkompetens kan man ringa deras konsultfunktion.

Datum: 2019-10-04

Fråga: Har haft kontakt med en arbetsterapeut som fått information om att hon ska skriva remiss för bolltäcke på en 10 årig pojke från BUP. Enligt arbetsterapeut från BUP skulle det vara ett beslut om att det var primärvårdens uppgift för barn i "första linjen". Stämmer ju inte med vårt mantra om att den som ser och identifierar ett behov är ansvarig för remiss.

Svar: Den vårdenhet (BUP eller vårdcentral) som har vårdansvar för aktuellt hälsoproblem har ansvar att ordinera adekvata hjälpmedel. Det beror alltså på vilken vårdenhet som har vårdansvaret. Sedan kan man vid olika praktiska tillfällen göra mer för att hjälpa patienten.

Datum: 2019-02-01

Fråga: Skickade idag in en man till akuten - bedömdes kunna åka in själv, då han sista 6 månaderna upplevt en smärta i bröstet även i vila, kopplat till stress och ökad tinnitus. Vissa dagar flera gånger dagligen varför han fick akuttid till oss. Hade normalt EKG, cor, pulm, blodtryck utan anmärkning. Ej allmänpåverkad. Medelålders rökare. Mycket stressande hemsituation.
I min remiss angav jag, att om man friade honom med sedvanlig undersökning med Troponin T och vid osäkerhet även arbets-EKG, så fortsätter vi naturligtvis utredningen avseende andra mindre akuta orsaker i lugn och ro. Blev då uppringd av personal på akuten, som önskade koder till VC, för att debitera oss Troponin-provet och man ifrågasatte varför vi inte tog det själv, bedömde det och betalade för det. Arbets-EKG tänkte man absolut inte göra. Detta är något helt nytt för mig. Det är definitivt inte inom gränssnittet för primärvård, att bedöma instabil angina eller ta hjärtinfarktsmarkörer.

Svar: Att uppfatta en remiss till akuten som en beställning av lab-prov och akut arbets-EKG är något som vi inte hört om förut. Vår bedömning är att det rymmer många problem ur patientsäkerhetssynpunkt och det är inget vi kan rekommendera. Skickad remiss ska alltid bedömas och besvaras av person med adekvat formell och reell kompetens, dvs i detta fall en läkare. Akutläkare kan i princip skicka svar utan att se patienten, vilket dock torde vara mycket sällan på en akutmottagning. Angående ekonomin betalar varje enhet för sin provtagning.

Datum: 2018-11-01
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Jag jobbar som ST-läkare på vårdcentral. Jag hade precis en 3,5 årig patient vars mamma har celiaki påvisad både genom blodprov och biopsi. Hon har själv läst sig fram till att symptomfria förstagradssläktingar ska utredas enligt ett schema med blodprov för analys av transglutaminas-antikroppar och ett specifikt HLA-test. Är detta korrekt och i vilken ålder bör man i så fall påbörja provtagning?

Svar: Eftersom den svenska befolkningen har hög förekomst av HLA-risk för celiaki räcker det att ta transglutaminas-antikroppar på barnet från 2-3 års ålder. (Svaret skrivet i samarbete med ordförande i Ämnesgrupp barn inom NKK PV - nationellt kliniskt kunskapsstöd primärvård.)

Datum: 2018-06-26
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Finns det några riktlinjer om vem som ansvarar för förskrivning av laxermedel inför vissa skopier och bild- och funktionsundersökningar?

Svar: Den undersökande enheten ansvarar för detta.

Datum: 2017-09-22
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Enligt vår diabetessköterska, som nyligen varit på kurs, förbättras livskvaliteten och den metabola kontrollen med kontinuerlig glukosmätning. Detta är även känt av diabetespatienter och de önskar nu att vi skriver ut exempelvis Freestyle Libre.
Kan vi göra det eller ska det fortfarande handhas av specialisterna i endokrinologi? Om vi förskriver, vem bär då kostnaden?

Svar: Kontinuerlig glukosmätning kan enligt läkemedelsrådet vara aktuellt för vissa personer med typ 1 diabetes. Du frågar nog om Flash glukosmätning (FGM) som också är subkutant men inte kontinuerligt. Indikationen för användning av FGM (exempelvis Freestyle Libre) är en patient med typ 2 diabetes som trots behandling med bas- och måltidsinsulin har kvarstående HbA1c över 70 mmol/mol trots anpassning av doser och eventuellt byte av insulinsort och/eller återkommande allvarliga hypoglykemier (som krävt assistans av annan person) trots anpassning av doser och eventuellt byte av insulinsort.

Rekommendationen är att avstå från förskrivning av Freestyle Libre till övriga då det inte visat sig vara kostnadseffektivt. Innan FGM initieras ska ett tydligt mål sättas upp tillsammans med patienten. Har inte målet uppnåtts efter 6 månader ska FGM avslutas. Registrering av FGM är obligatoriskt i NDR. Förskrivning ska initieras av specialistläkare i diabetologi eller specialist i allmänmedicin med god kunskap om insulinbehandling vid diabetes. Kostnaderna för Freestyle Libre belastar den enhet som skriver ut Freestyle Libre.

LMR bakgrundsmaterialet sid 51 (pdf)

Läkemedelsriktlinjer Endokrina organ - se "Regionala riktlinjer för användning av FGM (Freestyle Libre) till personer med typ 2 diabetes i Region Skåne"

Datum: 2019-02-01

Fråga: Har hört om ett nytt förslag om utredning av misstänkt djup ventrombos som skulle innebära mer utredning på vårdcentral. Gäller det förslaget nu? Ska vi nu köpa in apparat att analysera D-dimer?

Svar: Nej, vänta. En arbetsgrupp från Södra sjukvårdsregionens Regionala Primärvårdsråd och Regionala Programområde hjärta kärl har tillsammans med bland annat representanter för akutenheter och bild- och funktionsmedicin tagit fram ett förslag till vad arbetsgruppen tycker är bästa sätt att utreda misstänkt djup ventrombos. Det förslaget innebär helt rätt som du säger att i vissa fall ska i så fall vårdcentralen analysera akut D-dimer.
Här finns fortfarande många frågor. Labmedicin Skåne ska utreda om de stöder förslaget med patientnära analys av D-dimer. Bild- och funktionsmedicin behöver också bereda en del frågor. Det kan också finnas ekonomiska aspekter att ta hänsyn till.
På vissa håll i Skåne och i Södra sjukvårdsregionen gör man redan i stort sett enligt förslaget. De ska förstås fortsätta göra så.
När nya riktlinjer börjar gälla blir de som alltid presenterade som en ny AKO-riktlinje. Inte via hörsägner.

Datum: 2019-02-07

Fråga: Varför måste patienter rektoskoperas alternativt palperas per rektum före datortomografiundersökning av colon (DT colon)? Många patienter motsätter sig dessa undersökningar trots tarmbesvär och blod i avföringen. Skickad remiss kommer i retur om rektum inte är undersökt. Skulle en datortomografiundersökning av buken (DT abdomen) vara ett alternativ för dessa patienter?

Svar: För att kunna bedöma colon vid en datortomografiskundersökning (DT colon) blåses tarmen upp med koldioxid via en pip i rectum. För att gasen inte ska läcka ut sätts en ballong (ca 60-100 cc) i rektum. Denna manöver kan skada en eventuell cancer lokaliserad i rektum, cancer i colon är vanligare i de distala delarna av tarmen. Det är därför viktigt att rektoskopi alternativ undersökning per rektum utförs före DT colon. Rektoskopin motiveras dessutom av det faktum att ändtarmen inte kan bedömas då ballongen vid en DT colon skymmer den delen av tarmen. Möjligen kan denna information motivera patienter att acceptera rektoskopi eller alternativ undersökning per rectum före DT colon.
Med en DT abdomen kan inte colon frias från cancer, endast massiv coloncancer kan ses vid denna undersökning.

Datum: 2017-01-04
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Vi är en opererande specialitet och behöver ibland preoperativa EKG och har bett att få det på vårdcentral men de säger att sådana EKG ska tas på till klinisk fysiologi? Ska patienter verkligen inte kunna gå till sin vårdcentral och ta prover (när det gäller lab-prover betalar vi 115kr/ prov) och EKG som vi beställt från sjukhuset?

Svar: Det finns i Hälsovalet ett uppdrag för vårdcentralen att ta extern provtagning. För det finns det också en arvodering som du skriver. Blodproverna skickas till kemlab och ingen vet någon medicinsk information från dessa prover innan analys är gjord på kemlab och då skickas svar direkt till beställaren som har skyldighet att agera utefter svaren.
Det finns inget uppdrag i Hälsovalet att vårdcentral ska ta EKG åt annan part. Det uppdraget ligger på klin fys. De har specialutbildad personal som kan bedöma EKG och avgöra om patienten kan gå hem eller ska skickas till akuten (vilket händer).
Ett EKG ger all information så fort det är taget. Verksamhetschef på vårdcentral får då ett ansvar att se till att det bedöms innan patienten lämnar vårdcentralen. De flesta som tar EKG på vårdcentralen kan inte bedöma EKG. På vårdcentralerna menar de flesta att det är läkare som får bedöma EKG. Det blir på olika sätt krångligt och en del vårdcentraler menar att då kanske patienten ska betala för läkarbesök.

Allt detta kan tyckas byråkratiskt. Men den dag en patient skickas iväg obesedd från en vårdcentral med ett taget obedömt EKG som visar på behov av akut eller halvakut åtgärd vill ingen ha. Detta är vad vi förstår kort orsaken till beskriven situation.

Datum: 2019-03-13
Granskad: 2019-06-27

Fråga: Hur ska det medicinska ansvaret för PEG och annan enteral nutrition hanteras?

Svar: Det finns ett vårdprogram som beskriver detta. Behandling, uppföljning och kostnadsansvar ligger på den enhet som har det medicinska ansvaret för den sjukdom som orsakat behovet av enteral nutrition. I de fall primärvården har tagit på sig ansvaret via en vårdplanering/SIP ska det finnas en enhet inom specialiserad vård som kan hjälpa till, se vårdriktlinje för primärvården om enteral nutrition.

Datum: 2017-09-22
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Under kort tid har två frågor om förskrivning av erytropoietinpreparat dykt upp på min vårdcentral. Det ena handlar om anemi vid kronisk njursvikt. Det andra gällde grav anemibenägenhet hos patient som är Jehovas vittne och därför inte vill ha blodtransfusioner.
I FASS-texten står att preparatet bör initieras av läkare med erfarenhet av dessa indikationer.

Svar: Vi har rådfrågat njurmedicinsk expertis som menar att sådan behandling bör skötas av njurmedicinarna.

Datum: 2018-08-30
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Finns det från er inom AKO någon vägledning kring hur man ska prioritera frågor från patienter om friskintyg?

Svar: Vissa former av intyg, t ex från myndigheter, regleras ju enligt lag, förordning eller inom uppdraget för hälsovalet. Det har gjorts en prioriteringslista 2005 inom AKO och där prioriterades andra intyg lågt.

Datum: 2014-10-22
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Vad är rekommendationen när det gäller intraartikulär kortisoninjektion i axelleden vid frusen skuldra? Enligt Orthopaedic Medicine International (OMI) kan injektioner ges vid smärtfasen med nattliga besvär enligt följande schema: inj Kenacort 10 mg/ml, 2 ml, i intervallet 0-7-10-14-21-28-35 dagar. Vi på läkargruppen önskar experternas åsikt kring detta, och gärna ett PM att följa.

Svar: När det gäller kortison i axelled finns det studier som visar minskad smärta efter intraartikulär injektion vid kapsulit (frusen skuldra). Sjukdomstiden påverkas dock inte av kortison. Tidigare studier har gjorts på 1-4 injektioner. Lederspan har längst effekt.
Det är oklart vad OMI grundar sina rekommendationer på med sju intraartikulär kortisoninjektion under 5 veckor. Man kan inte bortse från att upprepade injektioner riskerar ge negativa effekter för axelleden. På ortopeden, SUS ges oftast bara två kortisoninjektioner med veckors mellanrum vid kapsulit.

Datum: 2018-02-23
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Om en patient givit sitt samtycke att en anhörig ha rätt att ta del av information från hens journal gäller detta samtycke tillsvidare eller är det tidsbegränsat?

Svar: Patienten får bestämma om hen vill att samtycket ska vara tidsbegränsat eller inte. Patientens  besked kan ges muntligt men ska dokumenteras i journalen.

Svaret skrivet i samarbete med chefläkarfunktionen Primärvårdens förvaltning

Datum: 2019-03-27

Fråga: Kan jag remittera patienter till företagshälsovården?

Svar: Det tycks föreligga ett missförstånd från vårdcentralerna vad beträffar remisser och hänvisning till FHV från vårdcentraler.

Missförstånd tycks råda kring följande:

• Remisser - skickas från vårdcentral till FHV för övertag av patienter med arbetsrelaterade besvär. Detta förfarande är inte möjligt då FHV inte är en remissinstans. FHV kommer skicka tillbaka remissen till vårdcentralen.
• Vårdsökande - hänvisas från vårdcentral till FHV pga av besvär vilka bedöms vara arbetsrelaterade. Detta förfarande är inte möjligt då FHV inte är primärinstans för bedömning av vårdbehov. FHV kommer hänvisa vårdsökande tillbaka till vårdcentralen.

Region Skåne vill mot bakgrund av detta påminna vårdcentralerna om att FHVs uppdrag inte är hälso-och sjukvård utan helt kundbaserat. Detta innebär att det är arbetsgivaren som ansvarar för att begära FHV-stöd och även betala för sådan insats.

Vidare kan FHV inte initiera kontakter med anställda på anmodan av remiss från vårdcentral och inte heller kan anställda själva söka FHV. All kontakt med FHV och de tjänster FHV svarar för går igenom arbetsgivaren. Skickas remiss eller patient från vårdcentral till FHV innebär detta ett fördröjt omhändertagande för den vårdsökande vilket också innebär onödigt arbete för såväl vårdcentral som FHV.

(Svaret skrivet i samråd med Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning)

Datum: 2017-03-16
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Hur ska patienter följas upp efter gastric bypass? Ska man ha en särskild poliklinik för det?

Svar: Det finns nu ett nytt vårdprogram angående fetma med tillhörande kortversion (AKO-vårdriktlinje). Där finns beskrivet hur dessa viktiga uppföljningar ska gå till. Varje vårdcentral kan organisera det hur man anser bäst, vår bedömning är att det rimligen bäst hanteras av patientens ordinarie familjeläkare. 

• Vuxenfetma - regionalt vårdprogram 
• Övervikt och fetma hos vuxna - AKO vårdriktlinje för primärvården

Datum: 2015-06-11
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Patient med follikulär cystit som följs på urologen, remiss skickades till distriktssköterska på vårdcentral för behandling med instillation av Gepan. Är detta något som primärvården ska göra?

Svar: Gepan/Uracyst är en glukosaminoglukan (GAG) som ska ersätta det skyddande lager av GAG som normalt finns i urinblåsan. Det är en medicinteknisk produkt och inte ett läkemedel. Det kan användas vid interstitiell cystit, överaktiv blåsa, strålskador i blåsan, recidiverande cystiter och liknande tillstånd. Enligt ’Vägledning vid bäckenrehabilitering’, utgiven av RCC , och uptodate är det ett tredjehandsalternativ i behandlingen. Det ges som en instillation i blåsan med en förfylld spruta, initialt 1 gång/v, därefter 1 gång/månad. Patienter ska kunna utföra behandlingen själva genom RIK, men vissa behöver hjälp av vårdpersonal. Studier av behandlingseffekten är bristfälliga, tillförlitliga studier saknas.

Handhavandet är nog inte så komplicerad och det förefaller heller inte vara någon större risk för patienten utöver de risker som finns vid kateterisering av urinblåsan. 

En distriktssköterska borde kunna ge behandlingen till patient, men ordinationen och utvärdering av effekten bör göras av urolog. AKO anser inte att läkare på VC normalt ska stå för denna ordination.

Datum: 2019-08-29

Fråga: En patient med misstänkt hemokromatos remitterades till gastromedicinsk mottagning för vidare utredning. Remissen returnerades och allmänläkaren uppmanades beställa provet HFE gen först. Ingår det att primärvården utreder detta?

Svar: Misstanke om hemokromatos kan uppstå vid allmänprovtagning eller vid utredning av symptom som trötthet och ledvärk. Basal utredning utgörs av s-Järn, TIBC, s-ferritin och transferrinmättnad. Vid s-ferritin >500 mikrogram/l och transferrinmättnad >50% föreligger stark misstanke om hemokromatos. Då hemokromatos även kan vara sekundärt till leversjukdom bör denna misstanke utredas vidare av gastromedicinsk klinik. Vi bedömer därför att HFE gen inte ingår i primärvårdens utredning.

Datum: 2019-07-04

Fråga: Vi har fått remiss från en ortoped utan vårdavtal med önskemål att vi ska skriva en remiss på en specialortos som vi normalt inte hanterar. Är det rimligt?

Svar: Hjälpmedelsanvisningar beskriver vem som har rätt att ordinera olika hjälpmedel. Självklart ska man inte ordinera hjälpmedel om man inte har kompetens och erfarenhet för det. En ortoped utan vårdavtal som bedömt behov av en specialortos bör i stället remittera patienten till specialiserad sjukvård (=ortopedi inom Reg Skåne) för detta. 

Datum: 2015-05-20
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Vem har kostnadsansvar för olika hjälpmedel? Patient som är remitterad till t ex en lymfödem-mottagningen som har expertis för att anvisa rätt hjälpmedel men som har sett till att de hjälpmedel de ordinerat fått betalas av vårdcentralen. Är det rätt?

Svar: Som vanligt diskuterar man fel sak - dvs kostnadsansvar. Kostnadsansvar för hjälpmedel, medicinsk service, nutrition, förbrukningsmateriel mm är aldrig någon enskild fråga.

Det handlar alltid om vem som i stunden har det medicinska behandlings- och uppföljningsansvaret för den åkomma som orsakar behovet av hjälpmedel etc. Har man det medicinska ansvaret för sjukdomen har man också en skyldighet att ordinera och ta kostnaden. Det är aldrig svårare än så och det ger svar på alla frågor.

Diskussionen som det hänvisas till handlade om patienter som remitterats till onkologens lymfödemmottagning för bedömning och behandling. Därifrån ordinerades en massa strumpor och pumpstövlar m m och räkningen skickades till inremitterande vårdcentral trots att behandlings- och uppföljningsansvaret låg på lymfödemmottagningen. Skälet var att man "inte hade budget för hjälpmedel" vilket inte är något egentligt argument. När patienten väl återremitteras för fortsatt uppföljning och behandling till vårdcentralen blir kostnadsansvaret självklart deras, men då är det vårdcentralen som tar ställning till indikation för fortsatt behandling.

Datum: 2016-06-17
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Vilken behandlingsarsenal vid hjärtstopp förordar ni att vi har på vår vårdcentral?

Svar: I riktlinjer från Svenska rådet för hjärt-lungräddning framgår att:
"Personer som vistas på sjukhus, vård/jourcentral eller i ambulans och som får ett plötsligt oväntat hjärtstopp skall ges en optimal behandling enligt Svenska rådet för hjärtlungräddnings riktlinjer för HLR och Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård.

Delmål:

• larm inom 1 minut
• start av HLR inom 1 minut
• defibrillering inom 3 minuter
• uppföljning av behandlingsresultaten vid hjärtstopp"

Kraven på utbildningsnivå för primärvårdens läkare och sjuksköterskor ligger på S-HLR (sjukvård). Våra hälsovalsenheter har tillgång till halvautomatiska defibrillatorer men inte till manuella. På akutvagnarna finns en del läkemedel som används vid A-HLR (avancerad), bland annat adrenalin. Varje enhet bör utrusta sina akutvagnar efter lokala förutsättningar. Det är svårt att ange generella riktlinjer då det finns en stor variation i grundförutsättningar. En rekommendation från AKO Skåne är att i samband med årlig S-HLR utbildning, även träna på att använda de akuta läkemedel som finns på arbetsplatsen.
Det finns "lathundar" för akut omhändertagande på vårdcentral:

Akut lathund 2019 Helsingborg (pdf) 

Datum: 2017-03-17
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Emellanåt blir inremitterande primärvårdsläkare ombedd av lungläkare att remittera patienter till HRCT thorax. Är detta verkligen vårt uppdrag? Önskas denna undersökning borde det vara lungspecialisterna själva beställer HRCT?

Svar: Huvudregeln är att respektive vårdnivå svarar för remisser inom sitt kompetensområde. Primärvården ska inte remittera patienter på undersökningar som krävs för att organspecialisten har ett behov av det i deras vidare utredning.
Se Tillämpningsanvisningar Remisshantering i Region Skåne God klinisk praxis – tillämpningsanvisningar (sid 10)

Datum: 2017-09-22
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Vi har fått förfrågan från ortopeden att initiera och ordinera ultraljudsledd kortisoninjektion i höftled hos patient med artros. Är det verkligen en primärvårdsordination?

Svar: I vad mån höftartros ska behandlas med en höftinjektion avgörs av en ortoped. Vi tycker inte att det är ett primärvårdsuppdrag i nuläget.

Datum: 2016-06-17
Granskad: 2019-06-26

Sex frågor och svar kring influensavaccinering under säsongen 2019/2020

1. Fråga 1: Kan legitimerad sjuksköterska utan specialistutbildning ordinera influensavaccin?
   Svar: Svaret är ja med förbehåll:
   • En legitimerad sjuksköterska är behörig att till vuxna ordinera läkemedel för vaccination enligt vissa vaccinationsprogram som anges i HSLF-FS 2018:43(pdf) 9-10 § (om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel). Förutsättningen är att sjuksköterskan har genomgått en utbildning som innefattat kunskapsområdet. Ett av dessa sex vaccinationsprogram gäller influensa.
   • Vaccination mot säsongsinfluensan är sedan länge en välkänd och riskfri rutin inom primärvården. Den utbildning som en legitimerad sjuksköterska behöver för att på ett patientsäkert sätt kunna ordinera vaccinet är inte mer omfattande än att den kan tillgodoses på en vårdcentral.
   • Det är verksamhetschefen som ansvarar för att det görs en bedömning av att berörda sjuksköterskor har tillräcklig utbildning inom området. Bedömningen ska dokumenteras i den lokala instruktionen för läkemedelshantering.
2. Fråga 2: Har vi uppdraget att vaccinera barn i riskgrupp?
   Svar: Ja 
   • Primärvården har uppdraget att vaccinera både vuxna och barn i riskgrupp.
3. Fråga 3: Är det barnklinik eller barnmottagning som ordinerar och sjuksköterska i primärvård som administrerar vaccinet till barnet?
   Svar: Nej
   • Läkare på vårdcentral ordinerar. I de allra flesta fall har man fått rekommendation från barnläkaren om vaccinering men någon dokumentation behövs inte. Ett antal barn är för övrigt redan grundvaccinerade och kommer med önskemål om revaccinering.
4. Fråga 4: Finns det några särskilda risker eller svårigheter att vaccinera sjuka barn mot influensa jämfört med sjuka vuxna?
   Svar: Nej
   
   • Det finns inga särskilda risker. Ju sjukare barnet är desto större nytta gör vaccinet även om skyddseffekten påverkas av immunosuppression på grund av sjukdom eller behandling. Som vid all annan vaccinering värderas eventuella kontraindikationer.
5. Fråga 5: Hur små barn vaccinerar vi?
   Svar:
   
   • Barn som tillhör medicinsk riskgrupp rekommenderas vaccination mot influensa från 6 månaders ålder.
6. Fråga 6: Vilket vaccin och vilka doser ska jag ordinera till barn?
   Svar:
   
   • För barn har Region Skåne upphandlat Vaxigrip Tetra eftersom Influvac Tetra, som ges till vuxna, ännu inte är godkänt till barn.
   • Barn får samma dos som vuxna, 0,5 ml.
   • Till tidigare ovaccinerade barn under 9 år ges en andra dos efter minst 4 veckor.

Referenser:

• HSLF-FS 2018:43 (pdf) (om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel)
• Vårdriktlinjer Influensasäsong 2019-2020 (Region Skåne)
• Vaccination mot influensa (Folkhälsomyndigheten)

Ansvarig: Jan Bleckert, Lars-Olof Tobiasson, Margareta Eliasson                   

Datum: 2016-11-02
Uppdatering: 2019-10-29

Fråga: Vi får ofta rekommendationen från klinisk fysik att beställa en CT kranskärl (inklusive ordinering av premedicinering) i svaret efter arbetsprov. Har kardiologen någon åsikt i frågan? Vi tycker så klart at CT kranskärl inte ingår i primärvårdens arsenal av utredningar.

Svar: Enligt AKO riktlinjen om utredning av ischemisk hjärtsjukdom är det överenskommet att kardiologen ska ordinera CT-kranskärl och inte primärvården. Ofta gäller det yngre patienter med atypiska symtom eller då arbets-EKG/myokardskintigrafi är olämpligt eller gett otydligt resultat.

AKO-riktlinjen ischemisk hjärtsjukdom

Datum: 2019-02-01

Fråga: Har anhöriga till en avliden patient rätt att få ut journalkopior och obduktionsprotokoll på den avlidna? Kan ett samtycke som patienten tidigare då har givit fortsatt gälla då?

Svar: Finns samtycke och det inte uppenbart är en arvstvist torde det inte vara något problem. Ej heller om det är en nära anhörig  och samtycke inte finns dokumenterat, men det står klart att det inte är en arvstvist utan endast önskemål om kunskap om sjukdomsförlopp och dödsorsak. 

Gäller begäran om journal en arvstvist  ska vi däremot vara mycket försiktiga och göra en noggrann menprövning för  att säkerställa att patientens eftermäle inte skadas eller att journaluppgifterna inte kan ge ekonomisk skada för andra släktingar.
Finns det risk för skadat eftermäle eller negativa ekonomiska konsekvenser för andra släktingar ska journalutlämning nekas.

Svaret skrivet i samarbete med chefläkarfunktionen Primärvårdens förvaltning

Datum: 2019-03-27

Fråga: Är det vårdcentralens uppgift att ge inj Monofer? Monofer ingår inte i läkemedelsförmånen vilket Venofer gör. Vanligtvis hämtar patienter ut Venofer och tar med sig det till vårdcentralen. Monofer blir en ganska hög kostnad för patienten eller är det tänkt att vi ska ta beställa det på rekvisition? Det är väl ok när man har enstaka patienter med detta läkemedel, men om det blir många blir det en ganska hög kostnad för vårdcentralen. Det är ju inget vi har i basförrådet. Hur är tanken?

Svar: Angående järninfusion är det dels den enhet som ordinerar järninfusionen som har ansvar att ge den, vi i primärvården har inget ansvar att ge järninfusion som annan enhet ordinerar. Dels är huvudregeln att vid ordination följa läkemedelsrådets aktuella riktlinjer och upphandlingar. Läkemedlet ska rekvireras till vårdcentralen via rekvisition inte via recept.

Se Bakgrundsmaterial till Skånelistans rekommendationer, Matspjälkningsorgan, anemi sida 178 (pdf) 

Datum: 2019-02-20

Fråga: Järnpreparatet Duroferon har utgått ur läkemedelsförmånen men står med på Skånelistans rekommendationer. Det kommer en del frågor från distriktssjuksköterskor om likvärdigt preparat med förmån till dospatienter. Vilket preparat rekommenderas istället?

Svar: Duroferon rekommenderas. Duroferon står fortsatt med på Region Skånes läkemedelslista men ingår inte längre i läkemedelsförmånen vid receptförskrivning.   

Datum: 2019-10-04

Fråga: Remiss skickades till gastroenheten för vidare utredning efter negativ kolo- och rektoskopi. Man svarade att kapselenteroskopi skulle beställas av primärvården. Är det primärvården som ska stå för denna undersökning?

Svar: Huvudregeln är att respektive vårdnivå svarar för remisser inom sitt kompetensområde. Primärvården ska inte remittera patienter på undersökningar som krävs för att organspecialisten har ett behov av det i deras vidare utredning.
Se Tillämpningsanvisningar Remisshantering i Region Skåne God klinisk praxis – tillämpningsanvisningar (sid 10)

Datum: 2018-02-23
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Är det primärvårdens ansvar att göra fördjupade kognitiva tester och ålderssätta den kognitiva förmågan på 24-årig man med
Downs syndrom inför ansökan om personlig assistent? Psykiatrisk enhet har hänvisat till oss. Habiliteringen vill inte göra det då det är tre år sedan patienten var där.

Svar: Vår bedömning är att primärvården inte har den kompetensen eller uppdraget. Uppdraget ligger på specialiserad vård där det finns neuropsykologisk kompetens. Däremot kan primärvårdens fysioterapeuter och arbetsterapeuter göra mer allmänna funktionsbedömningar.

Datum: 2018-11-01
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Vad gäller för patienter som vill ha en nevusborttagning av rent estetiska skäl. Om man är säker på en benign diagnos och hudförändringen inte är i vägen och rivs upp av kläder etc, utan den helt enkelt bara är lite vanprydande. Jag har nu fått i uppdrag att redan ut frågan.

Svar: Kosmetisk nevusoperation ingår inte i Region Skånes finansierade vård. Om någon på annat sätt funderar över att i sin verksamhet för annan taxa göra det så rekommenderar vi att man både ser över sitt personliga försäkringsskydd och det försäkringsskydd som ens arbetsgivare ger. Det är inte säkert det inkluderar plastikkirurgi. Eftersom det ur Region Skånes synpunkt är ett ickegöra får väl den människa som vill annat själv söka sig vidare till lämplig plastikkirurg.

Datum: 2016-06-17
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Jag har en patient som både fått diagnosen kroniskt trötthetssyndrom via Gottfrieskliniken i Göteborg och även blivit förtidspensionerad med denna diagnos. Blivit behandlad med B12-injektioner 1ggr/v. Hennes mätvärden för kobalamin är över det högsta mätbara. Skall vi i primärvården behandla detta tillstånd?

Svar: Grundprincipen är att varje läkare måste ta ansvar för sin behandling, och om man inte kan göra det så ska man inte ta över behandlingsansvaret. Och det kan aldrig vara den läkarens "fel" eller "problem" om då aktuell patient blir utan behandling, det problemet ligger hos den läkare som tidigare hållit i behandlingen. Vi tycker du är klok som överlåter åt andra att ta sitt ansvar. Därigenom tar du ditt ansvar.

Datum: 2018-04-04
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Jag har en patient med psykiatrisk/neuropsykiatrisk diagnos ställd av BUP, som nu är vuxen och önskar körkortsintyg. Transportstyrelsen begär att det skrivs av en specialist inom området. Patienten är inte aktuell för behandling på vår samverkande psykiatrimottagning, som därför inte kan åta sig att skriva intyget, utan hänvisar till privatpraktiserande specialist.  Behöver vi skriva remiss och kommer vi att få kostnadsansvar?

Svar: Det är ingen skyldighet för vårdcentralen att utfärda detta intyg. Vårdcentralen behöver inte remittera personen till rätt instans, utan kan om man vill enbart hänvisa. Man kan hänvisa t e x till privatpraktiserande specialist inom aktuellt område om Region Skånes egen sjukvård, som i detta fall, inte åtar sig uppgiften. Kostnaden för intyget ska enligt Region Skånes regler, betalas av den sökande.

Datum: 2014-11-21
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Var ska person med LADA (latent autoimmune diabetes in the adult) följas upp?

Svar: LADA kan följas på endokrinklinik eller i primärvården beroende på hur behandlingen fungerar. Ofta är LADA relativt lättbehandlat under många år tack vare god egenproduktion av insulin. Vid svårigheter att klara behandlingen i primärvården kan man med fördel skicka remiss till endokrin klinik.
Svaret är sammanställt i samråd med Terapigrupp Endokrinologi.

Datum: 2019-12-16

Fråga: Vid hälsoundersökning av nyanländ flykting har man hittat en bandmask. Vår läkare ringer specialiserad vård för rådgivning, och rekommenderas behandla med ett licenspreparat. Hur bedömer du detta utifrån gällande gränssnitt? Är det ett primärvårdsansvar att ansöka om individuell licens för att kunna behandla en åkomma?

Svar: Vi bedömer inte det rimligt att primärvården ska förskriva antibiotika och liknande för akuta tillstånd som kräver licensansökan. I detta fall lämpligast att ni remitterar patienten till infektionskliniken för behandling.

Datum: 2016-02-24
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Vi har fått remiss från psyk mott på en medelålders kvinna för kontroll av BMI, blodtryck och EKG med anledning av att hon behandlas med litium. Vi frågade om det gällde en engångskontroll eller fortlöpande hälsokontroller med livsstilsråd för personer med psykossjukdom. Fick svar att psykiatrin vill att vi årligen kontrollerar EKG, blodtryck, BMI och palpation av thyroidea, men inte hälsokontroller med livsstilsråd.
Vi känner inte igen att primärvården kontrollerar patienter pga litiumbehandling. Provtagning i samband med litiumbehandling sker ju på psykmottagn och även de önskade kontrollerna (frånsett kanske thyroideapalpation) borde ju kunna ske på eller via "litiumdispensären".

Svar: Litiumspecifika kontroller i sig sköts av den enhet som ordinerar litium. Vi kan göra en jämförelse med andra läkemedel som t ex Cordarone och methotrexate. För dessa krävs också specifika kontroller som ju respektive enhet inom specialiserad vård ansvarar för.

Vi menar att remissen bör uppfattas som en remiss från specialistpsykiatrin för "sedvanlig somatisk årlig kontroll av patient med svår kronisk psyk sjukdom." OBS att en remiss räcker för att patienten sedan ska kallas till sin primärvårdsläkare en gång per år framledes dvs vårdcentralen ansvarar för bevakning och årlig kallelse av patienten trots att ny remiss från psyk inte skickas. Vilka insatser (t ex hälsokontroller/livsstilsråd) som vårdcentralen vill ge aktuell patient avgör sedan PV-läkaren. 

Datum: 2016-01-15
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Kan allmänläkare remittera direkt till logoped som finns på enhet inom specialiserad vård?

Svar: Ja, som alltid gäller att ha adekvat frågeställning.

Datum: 2019-02-01

Fråga: Ska man debitera en avgift för LOH när patienten begär detta för att ha i sin kontakt med FK eller AF?

Svar: Det kostar inte patienten något att begära LOH oavsett om det är patient som begär det eller FK. LOH-intyg som begärs av Försäkringskassan/Arbetsförmedlingen eller av enskild patient, men som ska vidare till dessa myndigheter är författningsreglerade. Regionen/Vårdgivare får inte ta ut avgift för LOH-intyg och även vissa andra intyg som är författningsreglerade och som också framgår av vilka avgifter som ska tas ut enligt listan med intyg. Det finns dock möjlighet till ersättning för de LOH som skrivs för de som är inom etableringsprogrammet för nyanlända, folkbokförda mellan 20-64 år. Då ersätts verksamheten från Arbetsförmedlingen med 2200 kronor /intyg. Det framgår då av frågan om LOH från Arbetsförmedlingen att det gäller denna sorts intyg och även var fakturan ska skickas till Arbetsförmedlingen.
Svar från Enheten för patientnära frågor.

Datum: 2017-12-20,
Reviderad: 2018-02-01
Granskad: 2019-06-26

Fråga A: Vi har fått begäran om LOH för en person med Aspergers syndrom. Jag har sagt nej, då diagnosen fastställs inom den specialiserade psykiatrin och då man som specialist i allmänmedicin inte har någon specifik kunskap om den funktionsnedsättning som följer av Aspergers syndrom.

Fråga B: Ett återkommande problem har jag nu åter fått på mitt bord. Förälder söker med barn som går ut gymnasiet. Barnet har funktionshinder i form av autism och utvecklingsstörning. Diagnos ställd innan skolålder. Därefter inga andra kontakter med habilitering utan endast särskola. När barnet går ut gymnasiet behövs LOH för försörjning. Inskriven i LSS. Daglig verksamhet planerad. Jag kan inte grunda min bedömning på undersökningar gjorda i 6 års-åldern om här eventuellt finns någon liten arbetsförmåga med lönebidrag. Arbetsterapeut och psykolog på Vårdcentralen anser sig inte ha kompetens för bedömning. Jag har inte kompetens för bedömning. Remiss skickad till vuxenhabiliteringen som svarar att det inte ingår i deras uppdrag att göra bedömningar av arbetsförmåga. Vem kan ge dessa ungdomar en rättvis bedömning? Är det Försäkringskassan som ska utreda? Psykiatrin?

Svar: Det är den som har hand om patientens vård och behandling som ska utfärda LOH. Om patienten inte har en aktuell vårdkontakt så borde det vara den som har bäst kunskaper om åkomman som ska utföra intyget. I de här fallen, lämpligen den specialiserade psykiatrin. LOH som patienten ska använda i sin relation med FK eller AF kostar patienten ingenting.

Datum: 2017-09-22
Reviderad: 2018-04-05
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Angående en patient med KOL. På lungkliniken har konstaterats ground glass förändringar som de följt under 1 år. Nu hänvisas patienten till primärvården för vidare uppföljning under de kommande två åren enligt ett vårdprogram. Vid progress rekommenderas återremittering. Är det rimligt att vi åtar oss detta eller bör det skötas inom lungklinikens försorg?

Svar: Enligt gällande SVF lungcancer ska detta fynd (så kallade GGO) följas på lungmottagning.

AKO riktlinje SVF lungcancer

Datum: 2019-02-01

Fråga: Allt fler patienter remitteras till primärvården från lymfödemmottagningen för mätning och föreskrivning av lymfödemstrumpor till armar, händer och ben. Vi har tidigare ansvarat för vanliga kompressionsstrumpor men inte haft uppdraget att ta hand om lymfödemen. Undrar om ni vet vad som gäller avseende lymfödempatienter?

Svar: Vår bedömning är att vårt uppdrag är som tidigare. Utredning pågår i vad mån uppdraget ska utökas men vi har inte sett några sådana förslag.

Datum: 2018-01-18
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Till vår vårdcentral har det kommit remiss från specialiserad vård för övertag av inställd smärtbehandling med Metadon hos patient som enligt remissen är utan missbruksproblem eller risk. Är det en rimlig uppgift för oss inom allmänmedicin?

Svar: Vår uppfattning är att det inte ingår i allmänmedicinens/primärvårdens normala arsenal för smärtbehandling. Vår rekommendation är att inte bejaka sådant övertag av behandlingsansvar. Vi menar att sådan patient mår bäst av att få sin smärta behandlad inom specialiserad vård.

Datum: 2016-03-31
Granskad: 2019-06-26

Fråga:
Ska vi inom primärvården behandla och hantera mikroskopisk kolit, och i så fall hur?

Svar: Mikroskopisk kolit, som karakteriseras av vattniga och oblodiga diarréer, delas in i kollagen respektive lymfocytär kolit. Den vanligaste patienten är en kvinna i 60–70 årsåldern, men sjukdomen kan förekomma hos alla vuxna av båda könen.
Årlig incidens är 10 per 100 000 invånare jämnt fördelat mellan de båda sjukdomarna. Mikroskopisk kolit är oftast lättbehandlad och har god prognos. Lymfocytär kolit är ofta mer lättbehandlad än kollagen kolit. Det finns ingen känd risk för att utveckla koloncancer.
Diarrén debuterar oftast smygande men snabb debut efter bakteriell diarré förekommer. Läkemedel, särskilt NSAID och SSRI, kan vara utlösande orsak till sjukdomen och det finns också ett samband med autoimmuna sjukdomar, celiaki och gallsaltsmalabsorption. Blodprover är vanligen normala även om lindrig anemi och lätt CRP-stegring kan förekomma. Feceskalprotektin är normalt eller lätt förhöjt.
Kolonröntgen och CT-kolon är normala liksom den makroskopiska bilden av kolonslemhinnan vid koloskopi. Diagnosen kräver PAD från biopsier av hela kolonslemhinnan inklusive proximala kolon. Rektoskopi med biopsi kan inte utesluta mikroskopisk kolit eftersom 2/3 av patienterna har sjukdomen i andra delar av kolon. Behandling: Överväg utsättning av potentiellt utlösande läkemedel. Mikroskopisk kolit behandlas med budesonid (Budenofalk) och lämplig startdos är 9 mg dagligen under fyra veckor. Om diarrén helt gått i regress trappas budesonid ned för att helt sättas ut efter 8–10 veckor. Omkring 60–80 % av patienterna recidiverar, men brukar då svara prompt på återinsatt budesonid. Lägsta effektiva dos ska eftersträvas, vilket brukar vara 3–6 mg per dag. Nytt utsättningsförsök bör göras årligen eftersom sjukdomen med tiden ofta går i regress. Svårbehandlade patienter inkluderande patienter, som kräver mer än 6 mg budesonid dagligen, bör remitteras till gastroenterolog. Behandling med immunsupprimerande läkemedel kan då vara aktuellt.
Hos patienter som inte svarar på behandling med budesonid bör man även överväga om annan sjukdom förekommer samtidigt såsom framförallt celiaki och gallsaltsmalabsorption. (Svaret baserat på Läkemedelsrådets Bakgrundsmaterial 2018)

Datum: 2018-06-21
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Det kommer ibland brev från remissmottagande ortopedisk enhet med begäran om kompletterande MR-undersökning för att kunna hantera/prioritera inkommande remiss.

Svar: I vissa lägen, t ex artros i höft och knä samt vid ländryggssmärta, finns vårdprogram som klargör lämplig utredningsgång. I andra lägen finns inga vårdprogram. I princip ska inremitterande inte beställa undersökning som är onödig eller som inte kan tolkas.
Se Tillämpningsanvisningar Remisshantering i Region Skåne God klinisk praxis – tillämpningsanvisningar (sid 10)

Datum: 2017-09-22
Granskad: 2019-06-26

Fråga: I en vårdplanering förväntas primärvården ansvar för uppföljning av stor osteit i bäcken, verifierad med DT. Finns även stor kronisk sårbildning i sacrum/rektumregionen. Vi anser att osteit med antibiotikaval, längd på behandling, uppföljning med röntgen etc tillhör infektionskliniken. Är det rimligt att sådan osteit ska skötas i primärvård?

Svar: Vi delar din uppfattning kring det du beskriver. Att medicinskt ansvar rimligen ska ligga inom specialiserad öppenvård, antingen ortopedi eller infektion.

Datum: 2018-04-05
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Vi har fått remiss från en ortopedisk enhet som har avtal med Region Skåne. I samband med elektiv operation har man noterat kliniska tecken på benskörhet (baserad på peroperativt intryck av benkvalitet). Man önskar att vi ska utreda.

Svar: Vårdprogrammet gäller sekundär frakturprevention dvs patienter som fått fraktur. Dessa fångas upp via screening - bedöms och utreds efter behov inom ortopedin. De som ej haft fraktur omfattas alltså inte av vårdprogrammet, utan vid misstanke om osteoporos får utredning ofta initieras inom primärvården, då det är där denna patientkategori ofta finns. Man kan tycka att det vore naturligt att den ortoped som tyckt sig märka att en patient hade dålig benkvalitet skulle initiera utredning, vilket de flesta ortopediska enheter torde göra. I vissa avtal ingår kanske inte det, då blir det rimligen primärvårdens sak.

Datum: 2017-02-03
Granskad: 2019-06-26

Fråga: SUS har skrivit ut en patient med CP, tetraplegi som vårdats inneliggande för omfattande trycksår i dec-jan. På grund av malnutrition skrevs hon ut med parenteral nutrition i PICC-line. Man hävdar att detta nu är mitt ordinationsansvar som distriktsläkare.
Jag och mina kollegor har diskuterat och ingen av oss har erfarenhet eller erforderlig kunskap i frågan. Jag bad vår dietist om hjälp men hon hävdar att det inte ingår i hennes uppgifter utan tillhör sjukhusdietister. Jag vill att AKO tar ställning till om detta verkligen är vårt kompetensområde.

Svar: Vi ser inte detta som vårt normala kompetensområde. Det finns ingen överenskommelse om att primärvården ska ta över ansvar för parenteral nutrition utan det ska ordineras från specialiserad vård. I princip finns det dock inget som förhindrar att familjeläkare i samförstånd tar över sådan behandling i någon speciell situation, men då måste det göras med vårdcentralens verksamhetschefs godkännande eftersom det är vårdcentralen som i så fall garanterar att den klarar av detta uppdrag.

Datum: 2018-05-17
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Hur ska kvinnor med androgent håravfall som önskar en peruk handläggas? Vid sjukdom eller om håravfall uppstår efter en behandling, exempelvis kemoterapi, har patienten enligt hjälpmedelshandboken rätt till peruk.
Klassas androgen alopeci som en sjukdom om det drabbar en kvinna? Eller skall hon hänvisas till privat mottagning då problemet bedöms som kosmetologiskt?

Svar: Patienten ska i första hand remitteras till hudläkare. Innan peruk förskrivs provas andra behandlingsalternativ.

Datum: 2017-01-04
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Vi har fått fråga om primärvården kan ta över preoperativa bedömningar av barn inför tandingrepp i narkos.

Svar: Vår bedömning är att det inte är en uppgift för oss inom primärvården utan för remissmottagande enhet inom specialiserad vård. Av praktiska skäl och av patientsäkerhetsskäl.

Datum: 2015-10-08
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Jag har en patient som planerar en operation i ett land utanför EU på grund av att patienten upplever att väntetiderna i Sverige är för långa. Läkarna på sjukhuset i utlandet har skrivit till patienten att de önskar att patienten genomgår en del utredning i Sverige innan operation hos dem. Är vi skyldiga att göra det? Kan vi göra det? Kan vi beställa utredningarna och låta patienten själv betala?

Svar: Patienten har blivit erbjuden operation i Sverige men har avböjt och vill göra operationen i ett land utanför EU, alltså operation på eget initiativ.
Vårdcentral/klinik är inte skyldig att göra utredningar på begäran av vare sig patient eller vårdgivare utomlands (utanför EU).
Vårdcentralen är inte skyldig att erbjuda blodprover mm eftersom det inte är medicinskt motiverat då behandlingen sedan inte kommer att ske i Sverige.
Juristerna säger även att det är tveksamt om patienten kan få göra detta på vårdcentral och betala själv även om vårdcentralen har tid och vill. De hänvisar till Kommunallagen och den kommunala kompetensen som reglerar vad regionen får och inte får göra.
Vårdcentralen får inte köpa och sälja tjänster och detta kan ses som en form av försäljning och det står i strid med den kommunala kompetensen.

Det ankommer alltså inte på Region Skåne att erbjuda/utföra detta utan patienten får göra det på kliniken i utlandet och på egen bekostnad.

Svar framtaget i samverkan med Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning.

Datum: 2019-11-06

Fråga: Vi har fått en förfrågan för provtagning gällande Stockholmsprovet, för riskbedömning/screening prostatacancer. Är det något vi inom Region Skåne skall erbjuda? Är det något som kommer att erbjudas inom kort? Vem står för kostnaderna om vi skulle ta ett sådant prov?

Svar: Stockholm 3 test är ännu inte introducerat. Region Skåne arbetar nu med införande av ett regionalt prostatacancercentrum där organiserad PSA-testning är en central del. Bedömning av PSA-resultat kommer troligen att göras med hjälp av en algoritm, och här kommer eventuellt Stockholm 3 att ingå.

Datum: 2018-03-13
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Ska primärvården ta över det medicinska ansvaret för palliativ vård av prostatacancerpatienter? Vem ska förnya ordinerade cancerläkemedel, preparat som primärvården har begränsad erfarenhet av? Vem står för kostnaden av dessa läkemedel?

Svar: Följande finns skrivet i vår AKO-riktlinje: primärvården kan ha ansvar för uppföljning av patienter med stillsam (och stabil) prostatacancer och för vissa patienter i sen palliativ fas av prostatacancer. Patienter med hormonell behandling bör följas vid urologisk/onkologisk enhet, men ibland kan ansvaret för patient med stabil sjukdom behöva övertas av primärvården. Dessa patienter kan naturligtvis vid behov återremitteras till urologen. Läkemedel mot prostatacancer räknas som klinikläkemedel och kommer därför inte att belasta vårdcentralens budget.

Datum: 2017-01-27
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Det har börjat dyka upp remisser från psykiatrin med uppmaning om att ta över psykosmedicinering, till exempel en patient som vårdats på psykavdelning enligt LPT och blivit insatt på antipsykotika (på psykosindikation). Man fann det lämpligt med primär uppföljning via vårdcentral och hantering inklusive eventuell uttrappning av antipsykotika. Ytterligare en remiss gäller övertag av en depressiv patient insatt på olanzapin pga paranoida vanföreställningar.

Svar: Detta är inte enlighet med vår handläggningsöverenskommelse, ska skötas inom specialiserad psykiatri. Patient med psykossjukdom är i första hand specialistpsykiatrins ansvar.
Se Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård - specialistpsykiatri gällande vuxna
(Svaret skrivet i samråd med AKO-psykiatri.)

Datum: 2018-06-26
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Frågan om pumpstövel ska ordineras i primärvård dyker allt oftare upp på våra VC just nu. Detta är en gränssnittskonflikt som tröttar verksamhetschefer inom primärvården. Remisser kommer företrädesvis från hudkliniken.

Svar: Förskrivning av kompressionsstövel/pumpstövel får bara göras av läkare med klinisk erfarenhet och kompetens inom området till exempel hudläkare och kärlspecialister.
Läs mer om Hjälpmedel.
Överföring av vårdansvar från en enhet till en annan sker alltid via remiss och mottagande enhet har att bedöma om den kan ta över vårdansvaret eller inte. Primärvårdsläkaren ska inte ta emot utremittering av patienter om hen inte har kompetens och erfarenhet. Om ansvar överförs måste också vårdcentralen ha kunskap om den patient och de behov som gäller, både kring vad och hur tidigare vård erbjudits samt patientens eventuella behov av hjälpmedel och särskilda förbrukningsvaror. Den som har det medicinska ansvaret har också ansvar för förskrivning och kostnad av hjälpmedel.

Datum: 2018-02-22
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Om en patient ska genomgå koloskopi, behöver vi göra rektoskopi före då? Det känns som och kan inte minst av patient upplevas som en onödig undersökning som vi utsätter patienten för. 

Svar: Nej. Vid koloskopi undersöks hela tjocktarmen inklusive rektum. Undersökningen inleds med rektalpalpation. Det finns inte något krav/önskemål att göra rektoskopi före koloskopi. Däremot kräver röntgen rektoskopi före DT-kolon/kolonröntgen. 

(Svaret framtaget i samarbete med gastrosektionen och endoskopimottagningen CSK)

Datum: 2019-05-27

Fråga: Om en distriktsläkare remitterat en patient för endoskopisk undersökning och den läkare, som utför endoskopin tar ett PAD, vem har ansvar att hantera PAD-svaret?

Svar: Enligt regelverk Tillämpningsanvisningar - Remisshantering i Skåne God klinisk praxis högst upp sid 7 står att vid endoskopier är det utförande enhet som ansvarar för bevakning av eventuella PAD-svar. Således: svaret på PAD taget via endoskopi ska hanteras av endoskopisten (eller annan läkare på den enheten enligt beslut av dess verksamhetschef). 
Länk till remisshantering och tillämpningsanvisningar (Vårdgivare Skåne)

Datum: 2018-07-05
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Ingår rubellavaccinering i distriktssköterskans vaccinationsrättigheter?

Svar: Enligt svar från Folkhälsomyndigheten så finns det ingen förordning för rubellavaccinering av icke-immuna kvinnor (över 18 år) som funderar på graviditet eller där detta upptäcks vid screening under graviditet. Vid behov av vaccinering kan verksamhetschefen skriva en delegering till vederbörande sjuksköterska som ska vaccinera. Om den icke-immuna kvinnan är under 18 år gäller det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Datum: 2017-09-22
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Vilket ansvar har primärvården vid misstänkt sexuellt överförd sjukdom?

Svar: 

Ansvarsfördelning 

Primärvård

• Första bedömning och provtagning hos alla patienter som söker primärvård (Obs! Även om patienten är listad på annan enhet)
• Behandling av klamydia 
• Vid alla STI som diagnostiseras på enheten:
  • Ge patienten förhållningsregler enligt Smittskyddsblad
  • Smittskyddsanmälan (om inte annat överenskommits, se nedan)
  • Smittspårning eller remiss till smittspårning, se nedan

Specialistmottagning

• Bedömning och provtagning hos patient som söker specialistmottagning
• Misstänkt eller bekräftad gonorré, HIV, hepatit B, hepatit C, syfilis 

Läs mer utförligt svar om STI (pdf)  

Datum: 2017-04-13
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Vem har ansvar för smittspårning vid konstaterad smittsam sjukdom, t ex smittat barn diagnostiserat på barnklinik? Vem ombesörjer provtagning av vuxna närstående? 

Svar: Följ anvisningarna på smittskyddsbladet. Den enhet som har konstaterat smitta ansvarar för att smittspårning utförs. 

Om t ex en barnklinik haft smittat barn tar man själv hand om provtagning av vuxna, alternativt utrustar dem med nödvändiga remisser och hänvisar till vårdcentral.

Datum: 2014-10-22
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Hur ska män som önskar manlig sterilisering (vasektomi) handläggas? Tidigare har patienten själv, utan remiss, kunnat kontakta Trelleborgs lasarett och fått det åtgärdat. Numera ska remissen skickas till Ystad med bifogad underskrivet formulär från socialstyrelsens om att patienten förstår konsekvensen med ingreppet. Är detta primärvårdens ansvar? Borde vara kirurgens.

Svar: Urologen SUS samordnar alla inkomna remisser med önskemål om manlig sterilisering. Efter registrering skickas brev till patienten som antingen erbjuds operation i Malmö eller Kristianstad, ibland även i Lund. Det är den mottagande kliniken som informerar patienten om ingreppet och dess konsekvenser samt ombesörjer påskrift av den aktuella blanketten från socialstyrelsen.
Alternativt kan patienten rekommenderas göra en 'egen vårdbegäran' genom att skicka ett mejl till remisshantering.uro.sus@skane.se eller via direkt telefonkontakt med samordnaren (040-33 34 25, må-fr 09.30-11.00). 'Egen vårdbegäran' ska innehålla personuppgifter (personnr, namn, adress, tfn, och att det gäller en vasektomi) samt några rader om patientens livssituation och ev tidigare barn. Det finns tre externa vårdgivare som samordnar vasektomierna.

Datum: 2017-09-22
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Tidigare har alla patienter med nydiagnostiserad djup ventrombos erhållit remiss för klass II strumpa redan på akutmottagningen. Gäller det även enligt de nya riktlinjerna?

Svar: Enligt de nya riktlinjerna ska endast de patienter med kvarstående svullnad efter en månad i samband med djup ventrombos erbjudas stödstrumpa klass II. Akuten uppmanar patienter med kvarstående svullnad att själv kontakta vårdcentralen för bedömning och ställningstagande till stödstrumpa klass II. Det behövs ingen remiss till vårdcentralen från akuten, men som tidigare ska journalkopia med information om konstaterad diagnos och behandling samt information om att patienten uppmanats höra av sig om kvarstående svullnad efter en månad skickas till vårdcentralen.

Datum: 2017-01-04
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Våra distriktssköterskor har av urologen fått besked att de ska sköta byte av suprapubiskateter på ett par patienter, varav den ena med svår neurologisk sjukdom. Tidigare gjordes detta på urologen. Våra distriktssköterskor är inte bekväma med att göra detta. Är det rimligt att det görs i primärvård, dessa byten var tredje månad torde skötas bättre på urologen så kan våra sköterskors kompetens bättre tas till vara för andra patienter.

Svar: Byte av suprapubisk kateter är beskrivet i vårdhandboken.

Byte av suprapubisk kateter

Det första bytet görs vanligtvis på sjukhus, eller där ingreppet gjordes, efter 4-6 veckor. Därefter görs bytet av till exempel distriktssköterskan i hemmet eller på vårdcentralen. Samma sorts katetrar som vid urinrörskateterisering används, företrädesvis hydrogelbelagd latex eller helsilikon. Kontrollera tillverkarens anvisning för användningsområde.

Hur ofta en suprapubisk kateter ska bytas beror på den enskilde patientens behov. Efter bedömning av stenutfällning på katetern och i urinen samt efter utvärdering av patientens känsla av obehag beslutas tiden till nästa byte. Se också tillverkarens anvisning för längsta användningstid. 

Om symtomgivande urinvägsinfektion leder till insättande av antibiotikabehandling bör katetern bytas i nära anslutning till detta. På så sätt minskas risken för överlevnad av bakterier i kateterns biofilm. Ordinerande läkare avgör när katetern ska bytas." 

Vissa urologmottagningar har rutin att göra de första bytena tillsammans med distriktssköterska på vårdcentral, sjuksköterska i hemsjukvården eller särskilda boendet. De finns sedan tillgängliga vid behov för rådfrågning.

Datum: 2019-10-04

Fråga: Hur ska patienter med tänkbar ärftlighet för genetisk sjukdom utredas, i primärvård eller specialistvård? Exempelvis, för anhöriga till patienter som drabbats av en aortadissektion finns det nu dyra genetiska tester men kunskapen, erfarenheten och valideten av dessa är mycket begränsad i primärvården.

Svar: Då det idag inte finns tillräckligt med kunskap och erfarenhet för utredning av vissa genetiska sjukdomar bör det finnas en möjlighet att remittera patienten/anhöriga till specialistvård för bedömning. En specialist inom området kan bättre göra en adekvat medicinsk bedömning om behov av utredning föreligger och tolka svaren. Om specialiserad vård fattar beslut att inte utreda, bör inte primärvården överpröva det beslutet.
Om utredning genomförs i primärvården finns möjligheten att samråda med Centrum för sällsynta diagnoser, vars uppgift är att förbättra kunskapen om utredning och omhändertagande av patienter i alla åldrar med sällsynta diagnoser. Vid behov skrivs därefter en personlig vårdplan för att såväl patient som specialiserad vård och primärvård ska veta hur patientens problem bör hanteras. När det i framtiden finns konsensus och bättre kunskap kan viss genetisk utredning av vanliga sällsynta sjukdomar göras i primärvården.

Datum: 2017-01-04
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Vi märker en ökande efterfrågan av kontroll av testosteronnivå. Frågan är inte alltid kopplad till något symtom och ibland till ospecifika symtom som till exempel trötthet.
Finns det riktlinjer hur vi bör förhålla oss? Läkare hos mig känner att vi ofta saknar kompetens att tolka vilken ev betydelse testosteronnivån kan ha.

Svar: När symtom som kan tyda på testosteronbrist föreligger är det aldrig fel att kontrollera testosteronnivåerna i blodet. Den vuxne mannen kan söka för specifika symtom såsom ökad fettmassa, minskad muskelmassa, nedsatt vitalitet och svettningar men även för ospecifika symtom som trötthet, minskad ork och till och med depression.
Det är viktigt att P-testosteron tas fastande och före kl 10 på morgonen. Testosteronvärde under 8 nmol/L bedöms som låga och då bör även SHBG, LH och prolaktin kontrolleras. Värden över 12 nmol/L bedöms som normala och nivåer mellan 8-12 nmol/L är gränsvärden. Behandling med testosteron ska endast övervägas till de som både har symtom tydande på testosteronbrist och låga testosteronnivåer. Vid eventuell behandling ska denna alltid följas upp och om ingen effekt ses efter tre månader ska behandlingen avslutas.

För mer information se sidan 60 i Bakgrundsmaterialet – endokrinologi - hypogonadism hos män (pdf)

Datum: 2019-02-18

Fråga: Vi har remitterat en patient med triggerfinger till ortopeden som skickat svar att primärvården kan ge kortisoninjektion och vid utebliven effekt remittera till handkirurgen. Vad gäller?

Svar: Det finns ingen AKO-riktlinje ännu för denna diagnos. Men vi har en videoteksfilm som lär ut hur denna injektion går till som läggs subkutant utanför senskidan. Det kan hjälpa många patienter som därmed kan bli färdigbehandlade inom primärvården.

Videoteksfilm: Triggerfinger

Datum: 2019-02-01

Fråga: Jag undrar vart jag remitterar barn på BVC som ska ha PPD innan TBC vaccinationen? Kan inte hitta det någonstans. Vem det är som har ansvaret för PPD testningen inför en ev BCG vaccinering inom Barnhälsovården?

Svar: Tuberkulintestet är en diagnostisk undersökning som det enligt ackrediteringsavtalet är vårdcentralens uppgift att ombesörja (punkt 5.1 Allmänt om Uppdraget: Uppdraget består av planerad och oplanerad vård i form av rådgivning, utredning, diagnostik, behandling, rehabilitering och uppföljning).
BCG-vaccinering ingår i barnvaccinationsprogrammet och är barnhälsovårdens uppgift att utföra.
På vissa BVC har BHV-sjuksköterskor kompetens att genomföra och avläsa tuberkulintestet och kan efter utförd undersökning dokumentera densamma i barnets vårdcentralsjournal. Detta sparar ett vårdbesök då barnet vid behov kan BCG-vaccineras i samband med avläsningen av tuberkulinreaktionen.

Datum: 2018-05-17
Granskad: 2019-06-26

Fråga: Vi har fått förfrågningar om quantiferon-test och BCG-vaccination, både från personal på HVB-hem och från personer som ska jobba i sjukvården i USA. Ingår det i primärvårdens uppdrag?

Svar: Nej. Det ingår inte i primärvårdens uppdrag.

• Inför arbete inom institutioner där det finns ökad risk för TB-smitta ansvarar arbetsgivaren för riskbedömning och ev vaccination. På HVB-hem och liknande är risken i allmänhet mycket liten att personal ska smittas.
  
  
• Om smitta förekommer på en institution, i skolan, förskolan etcetera, så är det infektionskliniken och Smittskydd Skåne som har hela ansvaret för smittspårning och skydd av omgivningen. Eventuella frågor skall ställas till dem. Det gäller aktiv tuberkulos. Latent tuberkulos är per definition inte smittsamt. Primärvården ska inte ta Quantiferontest "för säkerhets skull" eller för att lugna oroliga personer i dessa sammanhang.
  
  
• Personer som ska studera eller arbeta utomlands och behöver intyg om att de har skydd mot tuberkulos ska vända sig till privata vårdgivare som erbjuder denna typ av screening, det finns flera stycken.
  
  
• Personer som ska arbeta i områden med mycket hög tuberkulosförekomst ska vända sig till infektionsklinik.
  
  
• BCG-vaccination ges via BVC och primärvården till barn som har ökad risk att smittas av tuberkulos enligt det särskilda vaccinationsprogrammet. Det gäller inte barn som går i samma klass som dessa barn och så vidare. Primärvården skall inte BCG-vaccinera vuxna.

(Svaret skrivet i samarbete med Smittskydd Skåne.)

Datum: 2016-05-19
Granskad: 2019-06-26

Fråga: När en patient remitteras till specialiserad vård för bedömning och åtgärd av sin sjukdom och specialiserad vård tar emot remissen och initierar utredning och behandling och sätter upp för operation. Om patienten behöver sjukskrivning, vem har då ansvar för det?

Svar: Ansvar för sjukskrivning ligger på den som har det aktuella medicinska behandlings- och uppföljningsansvaret. Samma regel som gäller för ordination av medicinsk service, recept och hjälpmedel. Har man tagit över vårdansvaret för åkomman så följer det med. Gäller både för primärvård och specialiserad vård.

Direktiv lokala sjukskrivningsriktlinjer

Datum: 2019-02-01

Fråga: Jag undrar om ni kan förklara för mig varför vi i primärvården ska skriva egenvårdsintyg för att biståndshandläggaren ska kunna godkänna att hemsjukvården ger ögondroppar till en patient efter starroperation?

Svar: Nej, detta sköter ögonklinikerna. De har en rutin för ögondroppar och egenvårdsintyg till hemsjukvården som används exempelvis efter kataraktoperationer. Kan problemet bero på att patienten opererats av enhet utanför Skåne som inte känner till aktuella rutiner i Region Skåne?

Datum: 2018-11-01
Granskad: 2019-06-26

Tillsammans med SKR tar landsting och regioner fram ett gemensamt kunskapsstöd för vårdpersonal inom primärvården. Visionen är att varje patient ska få bästa möjliga vård utifrån bästa tillgängliga kunskap.

Målsättningen är att det nationella kunskapsstödet ska:

• bidra till en god, säker och jämlik vård över hela landet
• ha ett innehåll som ska vara aktuellt, överskådligt och tillgängligt för flera professioner
• stimulera till ökad samverkan mellan olika vårdnivåer lokalt

För att ta fram kunskapsstödet har det runt om i Sverige skapats 25 ämnesgrupper. Region Skåne och Södra sjukvårdsregionen ansvarar för 4 av dessa:

• Smärta och neurologi – ordförande Jessica Berg Skoog
• Njurar, urologi och mäns hälsa – ordförande Gunilla Malm
• Barn- och ungdomars hälsa – ordförande Tina Runeke
• Ögon – ordförande Anders Lundqvist

Nationellt kliniskt kunskapsstöd (SKR)

Kontakt: Lisa Johansson, lisa.m.johansson@skane.se  

Samlad information om standardiserade vårdförlopp cancer i form av länkar och dokument:

Riktlinjer

AKO-riktlinjer SVF för primärvården

Kontakt vid SVF

Telefonlistor, kontaktuppgifter samordnare med mera - Standardiserade vårdförlopp cancer 

Frågor och svar 

Information från Regionalt Cancercentrum  Syd

Patientinformation - SVF

Presentationsmaterial (ppt) "Nationell satsning kortare väntetider i cancervården"

Film: En patients steg inom standardiserat vårdförlopp (YouTube)