AKO Skåne

Teamledare AKO Skåne 
Sten Tyrberg
Vårdcentralen Ramlösa
Elinebergsplatsen 5
256 58 Helsingborg 
Tfn 042-406 06 00 , fax 042-38 96 40
E-post:   

Område Helsingborg
Jenny Andersson
Vårdcentralen Husensjö
Skaragatan 102
253 63 Helsingborg
Tfn 0724-674 654
E-post:   

Anders Lundqvist 

Vårdcentralen Näsby
Tvedegårdsvägen 4A
291 38 Kristianstad
Tfn: 044-309 00 79, 072-5950709
E-post:

 

Område Lund/Ystad
Cecilia Ervander

Besöks- och leveransadress:
AKO Skåne
Clinical Research Centre
Jan Waldenströmsgata 35, SUS
214 28 Malmö

Postadress 
AKO Skåne
Clinical Research Centre
Ev. attention
Box 50332
202 13 Malmö
Tfn: 0768-87 14 57
E-post:

 

Område Malmö

Gunilla Malm 
Besöks- och leveransadress:

AKO Skåne
Clinical Research Centre
Jan Waldenströmsgata 35, SUS
214 28 Malmö
Postadress 
AKO Skåne
Clinical Research Centre
Ev. attention
Box 50332
202 13 Malmö
mobil: 072-59 72 017 onsdagar samt fredagar 
E-post:  

Webbredaktör
Ann Frödeberg
Besöks- och leveransadress:
AKO Skåne
Clinical Research Centre
Jan Waldenströmsgata 35, SUS
214 28 Malmö
Postadress 
AKO Skåne
Clinical Research Centre
Ev. attention
Box 50332
202 13 Malmö
Mobil 0768-89 07 77
E-post:  

Utvecklare AKO Kunskapsstöd
Lisa Johansson
Besöks- och leveransadress:
AKO Skåne
Clinical Research Centre
Jan Waldenströmsgata 35, SUS
214 28 Malmö
Postadress 
AKO Skåne
Clinical Research Centre
Ev. attention
Box 50332
202 13 Malmö
Mobil: 0725-95 12 03
E.post:  

Akutsjukvård   Andningsorgan   Barn och ungdom   Bild- och funktionsmedicin   Endokrina organ   Fortbildning Skåne   Hjärta och kärl   Hud och kön   Infektioner   Internmedicin  Kirurgi  Kognitiva sjukdomar/demens   Kunskapsstöd (vårdriktlinjer)   Kvinnosjukvård, graviditet och förlossning   Labmedicin   Matsmältningsorgan  Nervsystemet  Njurar, urinvägar och manliga könsorgan   Palliativ vård   Psykisk ohälsa  Remisshantering  Rörelseorgan och reumatologi  Ögon   Öron-näsa-hals

Akutsjukvård

• Kristianstad
  David Egilsson, Vårdcentralen Åhus
  E-post:
  
  
• Lund
  Lena Ekelius, Vårdcentralen Getingen
  E-post:
  
  
• Malmö
  Adam Viktorelius, Vårdcentralen Lunden
  E-post:  

Andningsorgan 

• Kristianstad
  Jörgen Johansson, lungmedicin, Capio Citykliniken Kristianstad
  E-post:  

• Skåne
  Kerstin Romberg, Näsets Läkargrupp,
  Kunskapscentrum för Allergi astma och KOL (KAAK)
  E-post:

Barn och ungdom

• Helsingborg 
  Christina Runeke, Läkargruppen Munka Ljungby
  E-post: 
  
  Charlotte Fredholm Elén, Vårdcentralen Sjöcrona, Höganäs
  E-post: 
  
  
• Kristianstad 
  Ingela Wadelius-Gustavsson, Vårdcentralen Vänhem
  E-post: 
  
  
• Lund
  Charlotta Ramberg; Vårdcentralen Lomma
  E-post: 
  
  
• Malmö 
  Katarina Bengtsson, Vårdcentralen Södervärn
  E-post: 

Bild- och funktionsmedicin

• Malmö och Lund
  Gunnar Lindvall, Vårdcentralen Lunden, Malmö
  E-post: 

Endokrina organ, fetma och diabetes  

• Kristianstad 
  Dick Larsson, Kristianstadkliniken
  E-post:   
  
  
• Malmö och Lund
  Louise Bennet, Vårdcentralen Sorgenfrimottagningen
  E-post:
  

Fortbildning - Skåne

• Lena Bååth, Vårdcentralen Lomma 
  E-post:  
  

Hjärta och kärl 

• Malmö och Lund 
  Adam Viktorelius, Kardiologi, Vårdcentralen Lunden , Malmö
  E-post:  
  
  

Hud och kön 

• Malmö/Lund 
  Victoria Emilsson De Heras
  Vårdcentralen Södertull
  E-post:

Infektioner  

• Kristianstad 
  Helena Andersson, Vårdcentralen Knislinge
  E-post: 

• Lund och Malmö  
  Catarina Canivet, Vårdcentralen S:t Lars, Lund 
  E-post: 

Internmedicin

• Helsingborg 
  Joakim Borg, Capio Mariastaden
  E-post:
  
  Annette Korpela, Capio Citykliniken Söder
  E-post:

• Lund/Malmö
  Eva Mohn, Vårdcentralen Tornet
  E-post: 

Kirurgi

• Helsingborg
  Jenny Andersson, Vårdcentralen Husensjö
  E-post: 

Kognitiva sjukdomar/demens

• Kristianstad 
  Cristian Dinu, Vårdcentralen Åhus
  E-post:
  
  
• Lund och Malmö
  Ulrika Grahn, Brahehälsan, Eslöv
  E-post:   

Kunskapsstöd (vårdriktlinjer) - Skåne

• Johanna Cederholm, Vårdcentralen Dalby
  E-post:  
  
  
• Tina Runeke, Läkargruppen Munka Ljungby
  E-post: 
  
  

Kvinnosjukvård, graviditet och förlossning 

• Helsingborg 
  Anna Fröberg-Alm, Vårdcentralen Sjöcrona, Höganäs 
  E-post:   

• Malmö och Lund
  Anna Ivarsson, Vårdcentralen Anderslöv 
  E-post:   

Labmedicin

• Helsingborg
  Åsa Theander, Vårdcentralen Åstorp
  E-post: 

• Malmö och Lund
  Catharina Jönsson (Klin mikrobiologi), Vårdcentralen Södervärn
  E-post:    

Matsmältningsorgan 

• Helsingborg 
  Jenny Andersson, Vårdcentralen Husensjö 
  E-post: 
  
  
• Kristianstad 
  Lars-Åke Johnsson, Vårdcentralen Åhus
  E-post:
  
  Malmö och Lund
  Mikael Michelini Truedsson, Capio Citykliniken Limhamn
  E-post:  
  
  

 Nervsystemet 

• Malmö och Lund
  Anna Tholén Olsson, Vårdcentralen Tåbelund
  E-post:

Njurar, urinvägar och manliga könsorgan

• Helsingborg 
  Jenny Andersson, Vårdcentralen Husensjö 
  E-post:
  
  
• Malmö och Lund
  Karin Hammarberg, Vårdcentralen Bokskogen
  E-post:

Palliativ vård

• Kristianstad
  Catharina Weman-Persson, ASIH
  E-post:

Psykisk ohälsa 

• Helsingborg
  Sara Kvist Olsson, Vårdcentralen Råå
  E-post: 
  
  Anneli Ringman, Vårdcentraln Råå
  E-post:

• Lund och Malmö
  Ingrid Gustafsson, Vårdcentralen Sankt Lars , Lund
  E-post:   
  
  
• Malmö
  Ellen Liedstrand, Vårdcentralen Eden (fr o m 181001)
  E-post:

Remisshantering

• Skåne
  Magnus Kåregård

Rörelseorgan och reumatologi

• Helsingborg
  Karolina Lundsten, Berga Läkarhus
  E-post:  
  
  
• Lund och Malmö (reumatologi)
  Mathias Widén, Capio Citykliniken Lund
  E-post:  
  
  Malmö och Lund
  Mikael Michelini Truedsson, Capio Citykliniken Limhamn
  E-post: 

Ögon 

• Helsingborg 
  Charlotte Fredholm Elén, Vårdcentralen Sjöcrona, Höganäs
  E-post: 
  
  Maja Stojanovic-Negucic, Vårdcentralen Ramlösa
  E-post: 
  
  
• Malmö
  Rebecka Suknik Gotlib, Vårdcentralen Vellinge
  E-post: 

Öron-Näsa-hals

• Helsingborg
  Cecilia Wiss Mencke, Vårdcentralen Roslunda, Ängelholm
  E-post:
  
  
• Kristianstad
  Jörgen Johansson, Capio Citykliniken Kristianstad
  E-post: 

• Lund och Malmö
  Valentina Hub, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund
  E-post:  

Film om akut omhändertagande på vårdcentral

Månadens film för maj 2017

Film: "Doktorn frågar doktorn" - Akut omhändertagande på vårdcentral (YouTube)

Lathund för läkemedelsbehandling vid akuta tillstånd på vårdcentral (pdf) 

ABCDE samt SBAR (pdf)

Utrustning vid akuta situationer (pdf)

Lathunden finns länkad vid de vårdriktlinjer för vid akuta tillstånd som AKO Skåne publicerat för primärvården.

Datum: Maj 2017
Ansvarig: Allmänläkarkonsult Skåne samt Primärvårdens ubildningsenhet 

Inspelade webbinarium 

OBS! Filmerna kan ta en stund att ladda ner.

Webbinarium 2018 

Webbinarium 4 oktober - Forskning och FIRST-studien 
Föreläsare: Kristina Sundquist, professor och specialist i allmänmedicin, CPF, Centrum för primärvårdsforskning

Webbinarium 6 september - Fotens sjukdomar i primärvården
Föreläsare: Christian Anker-Hansen, specialist i ortopedi, ST-läkare allmänmedicin

Webbinarium 3 maj - Barnvaccinationer
Föreläsare: Kathy Falkenstein-Hagander, Barnhälsovårdsöverläkare, Kunskapscentrum barnhälsovård

Webbinarium 5 april - Yrsel
Föreläsare: Lennart Johansson, specialist i allmänmedicin, Näsets Läkargrupp, Höllviken

Webbinarium 1 mars - Barn med speciell kost (Laktosintolerans hos barn samt celiaki)
Föreläsare: Kristina Georgiev, överläkare barn- och ungdmomsmottagning Kristianstad

Webbinarium 1 feb -  e-Fyss, ett digitat stöd vid rekommendation av fysisk aktivitet 
Föreläsare: Maria Bjerstam, fysioterapeut

Webbinarium 2017

Webbinarium 7 december - Dermatoskopi för nybörjare 
Föreläsare: Kari Nielsen, överläkare, docent, hudkliniken Helsingborgs lasarett

Webbinarium 2 november - Diabetes typ II och vikten av tidig behandling.
Föreläsare: Helene Holmer, överläkare endokrinologi/diabetologi, Kristianstad

Webbinarium 5 oktober - Nedtrappning av långvarig opioidbehandling - Hur svårt kan det vara?  
Föreläsare: Henrik Smärtrehabilitering SUS Lund, Specialist i allmänmedicin och smärtlindring

Webbinarium 7 september - Om IBS 
Föreläsare: Bodil Ohlsson, Professor of Medicine, Senior Consultant in Gastroenterology

Webbinarium 4 maj - Om VUB-teamet
Föreläsare: Lena Nylander, psykiater, Gunnar Sandström, specialist i allmänmedicin

Webbinarium 6 april - PMS/PMDS 
Föreläsare: Per Ekström, ordförande i TG Gynekologi

Webbinarium 2 mars - om tortyr 
Föreläsare: Andreas Malm, leg psykolog, doktorand, Röda Korsets Behandlingscentrum för krigsskadade och torterade

Webbinarium 2 februari 2017 - proktologi 
Föreläsare: Martin Lindsten, kirurg, Bäckenbottencentrum SUS Malmö

Webbinarium 2016

Webbinarium 1 december 2016 - evidensbaserad medicin
Föreläsare: Veronica Milos Nymberg, specialist i allmänmedicin

Webbinarium 3 november 2016 - artros
Föreläsare: Christian Anker-Hansen, ortoped och ST-läkare i allmänmedicin

Webbinarium 6 oktober 2016 - fetma 
Föreläsare: Joakim Borg, ST-läkare allmänmedicin

Webbinarium 8 september 2016 - hjärtsvikt 
Föreläsare: Björn Kornhall, Överläkare 

Webbinarium 12 maj 2016 - endometrios, nytt vårdprogram 
Föreläsare: Johanna Nordengren, specialist i gynekologi

Webbinarium 7 april 2016 - axelproblem, injektionsteknik
Föreläsare: Christian Anker-Hansen, ortoped, ST-läkare allmänmedicin

Webbinarium 10 mars 2016 - Ätstörningar hos patienter i primärvården
Föreläsare: Ulf Wallin, barnpsykiater 

Din fråga eller problem vidarebefordras till aktuell allmänläkarkonsult, AKO, eller AKO-koordinator.

Fråga: Vi har problem med arbets- och ansvarsfördelning avseende patienter som besöker akutmottagningen och bedöms där vara i behov av uppföljning. T ex har vi fått remiss på patient med akuta bukbesvär där akut CT-buk visade divertikulit och enligt remissen adresserad till oss då det inte kunnat inte utesluta bakomliggande process, "därför tacksam för koloskopiremiss som kan skrivas för undersökning inom 4 veckor och därefter rekommenderas årskontroll hos er". Kan inte akuten skicka remiss för denna koloskopi? Skulle inte det ge bättre patientsäkerhet?

Svar: Relativt snabba uppföljningar av akut sjukdom där påvisad patologi vid rtg ändå ska hanteras inom specialiserad sjukvård tycker vi att det är patientsäkrast och enklast att akuten/sjukhuset beställer röntgenundersökningen och ordnar rutiner för att bevaka svar.

Patienter med akut sjukdom som behöver uppföljning i ett senare skede och utan larmsymtom kan det vara aktuellt för familjeläkare att hantera. Det är då akutens ansvar att skriva remiss till familjeläkare om detta och akuten har skyldighet att bevaka sin utremiss och får inte släppa fallet förrän de fått en accepterande remissbekräftelse från familjeläkaren.

Nu kan de kommande standardiserade vårdförloppen vid olika cancermisstankar göra att det blir nya snabbare och patientsäkrare vägar.

Datum: 2015-04-15

Fråga: Vi har fått en remiss från BIG3 studien på en person född på 60-talet där lätt dilaterad aorta ascendens upptäckts i samband med CT-undersökning inom studien. Man önskar att vi, enligt instruktion från thoraxkirurgen, ska följa upp med ekokardiografi i år och därefter följa honom årligen med CT och ekokardiografi. Om aortas vidd vid kontroller är 55 mm eller mer alternativt om tillväxtökning skett med mer än 5 mm på ett år ta kontakt med thoraxkirurgen för ställningstagande till operationsindikation.
Vi undrar nu om det är primärvårdens uppgift att följa denna typ av patient. Gör inte thoraxkirurgen det?

Svar: Vi har inom AKO inte haft just den här frågan till diskussion tidigare men när det gäller BIG3 studien har andra frågor dykt upp. När det ex gäller uppföljning av vissa små lungförändringar bestämdes det från regionledningen att det är PV uppgift att följa detta. I ljuset av bl.a. det beslutet får vi se det som PV:s ansvar att även följa dessa. Angående ekonomiska frågor är ämnet lyft och det får ingå i den allmänna ersättningen i Hälsovalet.

Datum: 2015-12-09

Fråga: Vem är ansvarig för initiering och ordinering av läkemedel i apodos (dosförpackning av läkemedel), primärvården eller specialistvården?

Svar: Förnärvarande finns inga helt bestämda regler kring detta, men då primärvården har ett samordningsansvar ska enligt Läkemedelsrådets riktlinjer och rutiner för dospackade läkemedel i Skåne nyinsättning av dosförpackade läkemedel till en patient i första hand ske inom primärvården. I praktiken brukar det ofta vara en sjuksköterska i hemsjukvården som initierar insättandet av apodos. Om patienten inte har kontakt med hemsjukvården men har läkemedel förskrivna i primärvården är det primärvården som ansvarar för apodosen. För de patienter som endast har medicinering från specialistklinik ansvarar specialistkliniken för insättande och ordinering av läkemedel. Varje ordinerande läkare ansvarar därefter för eventuella justeringar av doser och förlängning av recept om inte behandlingsansvaret tagits över av annan läkare.
Utskrivande läkare från slutenvård eller vid akutbesök ansvarar för att medicinändringar förs in i apodosen och att dosdispenseringen reaktiveras i pascal vid utskrivning från sjukhus.

Datum: 2017-01-04

Fråga: Vem har ekonomiskt ansvar för punktinsatser från ASIH?

Svar: Ren punktinsats från ASIH = sjuksköterskor på ASIH utför eller administrerar ordination från läkare i primärvård eller specialiserad vård, till exempel blodtransfusion i hemmet. Ordinatörens enhet ansvarar för alla materialkostnader etc.
Utökad punktinsats = svårare åtaganden som inkluderar ASIH:s läkare, till exempel ansvar för smärtbehandling. Läkaren på ASIH är då ordinatör och under punktinsatsen tar ASIH fullt ansvar inklusive kostnadsansvar för den insatsen.
Inskriven i ASIH: då har ju ASIH fullt medicinskt ansvar inklusive ekonomiskt ansvar. 

Datum: 2015-10-08

Fråga: Brevremiss från kiropraktor: Fadern har Bechterew. Patienten (30 år gammal) har under flera år återkommande besvär från bröst-ländrygg och sternocostalt. Morgonstelhet. Kiropraktorn rekommenderar övervägande om vidare utredning HLA-B27, MR columna och SI-leder.
MR ländrygg översikt remitterar vi ju till på ortopedisk frågeställning, men hur mycket av ovanstående Bechterewutredning bör primärvården ta ansvar för?

Svar: Ländryggsmärta (lumbago) är ett mycket vanligt sjukdomstillstånd, 80 % av en normalbefolkning drabbas någon gång i livet. HLAB27-vävnadstyp är inte heller ovanligt i en frisk population. Risken för falskt positiva resultat och överdiagnosticering av Bechterews sjukdom är stor ifall vi skulle använda oss av detta test i primärvården.

Bechterews sjukdom har en mycket stark korrelation till förekomsten av vävnadstyp HLA-B27. Men majoriteten av HLA-B27-positiva personer utvecklar inte sjukdomen, enbart ett positivt test räcker inte för att ställa diagnos. Förekomsten av HLA-B27 världen över är ca 4-8 % men det finns regionala områden med högre förekomst.

Vårdprogram för ländryggsmärta bör följas: Indikationer för utredning med MR-Översikt:
Smärttillstånd med duration > 3-4 veckor och minst en röd flagga. Med röd flagga avses exempelvis:

• Misstanke om inflammatorisk/infektiös genes, typiska symtom vid inflammatorisk ryggsjukdom är ryggsmärta som blir värre på natten och ofta är lokaliserad till ryggslutet samt morgonstelhet.
• Både smärtan och stelheten förbättras av fysik aktivitet men inte av vila.

MR-översikt inkluderar nedre bröstrygg, sacroiliaca- och höftleder samt stora delar av bäckenet.

Patienten bör remitteras till reumatologspecialist för kompletterande utredning om det finns misstanke om inflammatorisk ryggsjukdom kliniskt eller på MR-översikt.

Datum: 2018-06-26

Datum: 2014-11-21

Fråga: Vad är standardiserade vårdförlopp cancer? Hur fungerar det? Var hittar man information?

Svar: Du hittar respektive standardiserat vårdförlopp och aktuella telefonnummer på kontaktsidan Medicinska riktlinjer under fliken cancer/AKO vårdriktlinjer!
Och du hittar bra allmän information om Standardiserade vårdförlopp, SVF via länken som leder till kontaktsidan för Standardiserade vårdförlopp, vilken också innehåller en pdf med ett antal frågor och svar om detta.

Standardiserade vårdförlopp inom cancer - frågor och svar finns längst ner på sidan.

Datum: 2015-10-08

Fråga: Jag jobbar som ST-läkare på vårdcentral. Jag hade precis en 3,5 årig patient vars mamma har celiaki påvisad både genom blodprov och biopsi. Hon har själv läst sig fram till att symptomfria förstagradssläktingar ska utredas enligt ett schema med blodprov för analys av transglutaminas-antikroppar och ett specifikt HLA-test. Är detta korrekt och i vilken ålder bör man i så fall påbörja provtagning?

Svar: Eftersom den svenska befolkningen har hög förekomst av HLA-risk för celiaki räcker det att ta transglutaminas-antikroppar på barnet från 2-3 års ålder. (Svaret skrivet i samarbete med ordförande i Ämnesgrupp barn inom NKK PV - nationellt kliniskt kunskapsstöd primärvård.)

Datum: 2018-06-26

Fråga: Finns det några riktlinjer om vem som ansvarar för förskrivning av laxermedel inför vissa skopier och bild- och funktionsundersökningar?

Svar: Den undersökande enheten ansvarar för detta.

Datum: 2017-09-22

Fråga: Varför måste patienter rektoskoperas alternativt palperas per rektum före datortomografiundersökning av colon (DT colon)? Många patienter motsätter sig dessa undersökningar trots tarmbesvär och blod i avföringen. Skickad remiss kommer i retur om rektum inte är undersökt. Skulle en datortomografiundersökning av buken (DT abdomen) vara ett alternativ för dessa patienter?

Svar: För att kunna bedöma colon vid en datortomografiskundersökning (DT colon) blåses tarmen upp med koldioxid via en pip i rectum. För att gasen inte ska läcka ut sätts en ballong (ca 60-100 cc) i rektum. Denna manöver kan skada en eventuell cancer lokaliserad i rektum, cancer i colon är vanligare i de distala delarna av tarmen. Det är därför viktigt att rektoskopi alternativ undersökning per rektum utförs före DT colon. Rektoskopin motiveras dessutom av det faktum att ändtarmen inte kan bedömas då ballongen vid en DT colon skymmer den delen av tarmen. Möjligen kan denna information motivera patienter att acceptera rektoskopi eller alternativ undersökning per rectum före DT colon.
Med en DT abdomen kan inte colon frias från cancer, endast massiv coloncancer kan ses vid denna undersökning.

Datum: 2017-01-04

Fråga: Hur ska det medicinska ansvaret för PEG och annan enteral nutrition hanteras?

Svar: Det finns ett vårdprogram som beskriver detta. Behandling, uppföljning och kostnadsansvar ligger på den enhet som har det medicinska ansvaret för den sjukdom som orsakat behovet av enteral nutrition. I de fall primärvården har tagit på sig ansvaret via en vårdplanering/SIP ska det finnas en enhet inom specialiserad vård som kan hjälpa till, se vårdriktlinje för primärvården om enteral nutrition.

Datum: 2017-09-22

Fråga: Under kort tid har två frågor om förskrivning av erytropoietinpreparat dykt upp på min vårdcentral. Det ena handlar om anemi vid kronisk njursvikt. Det andra gällde grav anemibenägenhet hos patient som är Jehovas vittne och därför inte vill ha blodtransfusioner.
I Fasstexten står att preparatet bör initieras av läkare med erfarenhet av dessa indikationer.

Svar: Vi har rådfrågat njurmedicinsk expertis som menar att sådan behandling bör skötas av njurmedicinarna.

Datum: 2018-08-30

Fråga: Har en fråga gällande gränssnitt primärvård specialiserad vård.
Det gäller ventrikelscint och feceselastas.

Svar: Vår bedömning är att feceselastas kan ingå i en primärvårdsutredning och att specialiserad vård beslutar och hanterar eventuell remiss för ventrikelscintigrafi.

Datum: 2018-08-30

Fråga: Finns det från er inom AKO någon vägledning kring hur man ska prioritera frågor från patienter om friskintyg?

Svar: Vissa former av intyg, t ex från myndigheter, regleras ju enligt lag, förordning eller inom uppdraget för hälsovalet. Det har gjorts en prioriteringslista 2005 inom AKO och där prioriterades andra intyg lågt.

Datum: 2014-10-22

Fråga: Vad är rekommendationen när det gäller intraartikulär kortisoninjektion i axelleden vid frusen skuldra? Enligt Orthopaedic Medicine International (OMI) kan injektioner ges vid smärtfasen med nattliga besvär enligt följande schema: inj Kenakort 10 mg/ml, 2 ml, i intervallet 0-7-10-14-21-28-35 dagar. Vi på läkargruppen önskar experternas åsikt kring detta, och gärna ett PM att följa.

Svar: När det gäller kortison i axelled finns det studier som visar minskad smärta efter intraartikuär injektion vid kapsulit (frusen skuldra). Sjukdomstiden påverkas dock inte av kortison. Tidigare studier har gjorts på 1-4 injektioner. Lederspan har längst effekt.
Det är oklart vad OMI grundar sina rekommendationer på med sju intraartikulär kortisoninjektion under 5 veckor. Man kan inte bortse från att upprepade injektioner riskerar ge negativa effekter för axelleden. På ortopeden, SUS ges oftast bara två kortisoninjektioner med veckors mellanrum vid kapsulit.

Datum: 2018-02-23

Fråga: Kan jag remittera patienter till företagshälsovården?

Svar: Det tycks föreligga ett missförstånd från vårdcentralerna vad beträffar remisser och hänvisning till FHV från vårdcentraler.

Missförstånd tycks råda kring följande:

• Remisser - skickas från vårdcentral till FHV för övertag av patienter med arbetsrelaterade besvär. Detta förfarande är inte möjligt då FHV inte är en remissinstans. FHV kommer skicka tillbaka remissen till vårdcentralen.
• Vårdsökande - hänvisas från vårdcentral till FHV pga av besvär vilka bedöms vara arbetsrelaterade. Detta förfarande är inte möjligt då FHV inte är primärinstans för bedömning av vårdbehov. FHV kommer hänvisa vårdsökande tillbaka till vårdcentralen.

Region Skåne vill mot bakgrund av detta påminna vårdcentralerna om att FHVs uppdrag inte är hälso-och sjukvård utan helt kundbaserat. Detta innebär att det är arbetsgivaren som ansvarar för att begära FHV-stöd och även betala för sådan insats.

Vidare kan FHV inte initiera kontakter med anställda på anmodan av remiss från vårdcentral och inte heller kan anställda själva söka FHV. All kontakt med FHV och de tjänster FHV svarar för går igenom arbetsgivaren. Skickas remiss eller patient från vårdcentral till FHV innebär detta ett fördröjt omhändertagande för den vårdsökande vilket också innebär onödigt arbete för såväl vårdcentral som FHV.

(Svaret skrivet i samråd med Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning)

Datum: 2017-03-16

Fråga: Hur ska patienter följas upp efter gastric bypass? Ska man ha en särskild poliklinik för det?

Svar: Det finns nu ett nytt vårdprogram angående fetma med tillhörande kortversion (AKO-vårdriktlinje). Där finns beskrivet hur dessa viktiga uppföljningar ska gå till. Varje vårdcentral kan organisera det hur man anser bäst, vår bedömning är att det rimligen bäst hanteras av patientens ordinarie familjeläkare. 

• Vuxenfetma - regionalt vårdprogram 
• Övervikt och fetma hos vuxna - AKO vårdriktlinje för primärvården

Datum: 2015-06-11

Fråga: Vi har fått remiss från en ortoped utan vårdavtal med önskemål att vi ska skriva en remiss på en specialortos som vi normalt inte hanterar. Är det rimligt?

Svar: Hjälpmedelsanvisningar beskriver vem som har rätt att ordinera olika hjälpmedel. Självklart ska man inte ordinera hjälpmedel om man inte har kompetens och erfarenhet för det. En ortoped utan vårdavtal som bedömt behov av en specialortos bör i stället remittera patienten till specialiserad sjukvård (=ortopedi inom Reg Skåne) för detta. 

Datum: 2015-05-20

Fråga: Vem har kostnadsansvar för olika hjälpmedel? Patient som är remitterad till t ex en lymfödem-mottagningen som har expertis för att anvisa rätt hjälpmedel men som har sett till att de hjälpmedel de ordinerat fått betalas av vårdcentralen. Är det rätt?

Svar: Som vanligt diskuterar man fel sak - dvs kostnadsansvar. Kostnadsansvar för hjälpmedel, medicinsk service, nutrition, förbrukningsmateriel mm är aldrig någon enskild fråga.

Det handlar alltid om vem som i stunden har det medicinska behandlings- och uppföljningsansvaret för den åkomma som orsakar behovet av hjälpmedel etc. Har man det medicinska ansvaret för sjukdomen har man också en skyldighet att ordinera och ta kostnaden. Det är aldrig svårare än så och det ger svar på alla frågor.

Diskussionen som det hänvisas till handlade om patienter som remitterats till onkologens lymfödemmottagning för bedömning och behandling. Därifrån ordinerades en massa strumpor och pumpstövlar m m och räkningen skickades till inremitterande vårdcentral trots att behandlings- och uppföljningsansvaret låg på lymfödemmottagningen. Skälet var att man "inte hade budget för hjälpmedel" vilket inte är något egentligt argument. När patienten väl återremitteras för fortsatt uppföljning och behandling till vårdcentralen blir kostnadsansvaret självklart deras, men då är det vårdcentralen som tar ställning till indikation för fortsatt behandling.

Datum: 2016-06-17

Fråga: Vilken behandlingsarsenal vid hjärtstopp förordar ni att vi har på vår vårdcentral?

Svar: I riktlinjer från Svenska rådet för hjärt-lungräddning framgår att:
"Personer som vistas på sjukhus, vård/jourcentral eller i ambulans och som får ett plötsligt oväntat hjärtstopp skall ges en optimal behandling enligt Svenska rådet för hjärtlungräddnings riktlinjer för HLR och Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård.

Delmål:

• larm inom 1 minut
• start av HLR inom 1 minut
• defibrillering inom 3 minuter
• uppföljning av behandlingsresultaten vid hjärtstopp"

Kraven på utbildningsnivå för primärvårdens läkare och sjuksköterskor ligger på S-HLR (sjukvård). Våra hälsovalsenheter har tillgång till halvautomatiska defibrillatorer men inte till manuella. På akutvagnarna finns en del läkemedel som används vid A-HLR (avancerad), bland annat adrenalin. Varje enhet bör utrusta sina akutvagnar efter lokala förutsättningar. Det är svårt att ange generella riktlinjer då det finns en stor variation i grundförutsättningar. En rekommendation från AKO Skåne är att i samband med årlig S-HLR utbildning, även träna på att använda de akuta läkemedel som finns på arbetsplatsen.
Det finns "lathundar" för akut omhändertagande på vårdcentral:

Akut lathund 2013 Helsingborg – A4-format, pdf
Akut lathund 2013 Helsingborg – A5-format, fickformat, pdf

Datum: 2017-03-17

Fråga: Emellanåt blir inremitterande primärvårdsläkare ombedd av lungläkare att remittera patienter till HRCT thorax. Är detta verkligen vårt uppdrag? Önskas denna undersökning borde det vara lungspecialisterna själva beställer HRCT?

Svar: Huvudregeln är att respektive vårdnivå svarar för remisser inom sitt kompetensområde. Primärvården ska inte remittera patienter på undersökningar som krävs för att organspecialisten har ett behov av det i deras vidare utredning.
Se Remisshantering i Region Skåne God klinisk praxis – tillämpningsanvisningar sid 10 (pdf).

Datum: 2017-09-22

Fråga: Vi har fått förfrågan från ortopeden att initiera och ordinera ultraljudsledd kortisoninjektion i höftled hos patient med artros. Är det verkligen en primärvårdsordination?

Svar: I vad mån höftartros ska behandlas med en höftinjektion avgörs av en ortoped. Vi tycker inte att det är ett primärvårdsuppdrag i nuläget.

Datum: 2016-06-17

Sex frågor och svar kring influensavaccinering under säsongen 2017/2018

1. Fråga: Har vi uppdraget att vaccinera barn i riskgrupp? 
   Svar: Ja, primärvården har uppdraget att vaccinera både vuxna och barn i riskgrupp.
   
   
2. Fråga: Är det barnklinik eller barnmottagning som ordinerar och sjuksköterska i primärvård som administrerar vaccinet till barnet?
   Svar: Nej, läkare på vårdcentralen ordinerar. I de allra flesta fall har man fått rekommendation från barnläkaren om vaccinering men någon dokumentation behövs inte. Ett antal barn är för övrigt redan grundvaccinerade och kommer med önskemål om revaccinering. Bedömningen om ett barn tillhör riskgrupp skiljer sig inte från vuxna utöver tillägget barn med flerfunktionshinder.
   
   
3. Fråga: Finns det några särskilda risker eller svårigheter att vaccinera sjuka barn mot influensa jämfört med sjuka vuxna?
   Svar: Nej. Det finns inga särskilda risker. Om ett ”för friskt” barn får vaccinet (kanske angiven svår astma i själva verket är måttlig) gör det ingenting. Ju sjukare barnet är desto större nytta gör vaccinet. Som vid all annan vaccinering värderas eventuella kontraindikationer.
   
   
4. Fråga: Från vilken ålder kan vi vaccinera barnet?
   Svar: Barn som tillhör medicinsk riskgrupp rekommenderas vaccination mot influensa från 6 månaders ålder. Om indikation för vaccination föreligger för barn < 6 månader kan familjemedlemmar eventuellt vaccineras. 
   
   
5. Fråga: Vilket vaccin och vilka doser ska jag ordinera till barn?
   Svar: I första hand rekommenderas det nasala influensavaccinet Fluenz Tetra för barn och ungdomar från 24 månader till 18 års ålder. Fluenz ger ett bättre och bredare skydd mot säsongsinfluensa. Vaccinet innehåller levande försvagat virus och är kontraindicerat till barn och ungdomar med immunosuppression och svår astma under kontinuerlig inhalationsbehandling, pågående väsande andning eller behandling med salicylat(Se Fass). 
   För barn som inte kan vaccineras med ett levande vaccin rekommenderas det avdödade influensavaccinet som ges som injektion.
   För barn som är 6 – 36 mån gamla är doseringen av influensavaccin 0,25 ml. 
   Från 3 års ålder är dosen 0,5 ml. 
   Till tidigare ovaccinerade barn under 12 år ges en andra dos efter 1 månad. 
   
   
6. Fråga: Kan legitimerad sjuksköterska utan specialistutbildning ordinera influensavaccin?
   Svar: Svaret är ja med vissa förbehåll.

En sjuksköterska är behörig att till vuxna ordinera läkemedel för vaccination enligt vissa vaccinationsprogram som anges i 3 kap 10 § SOSFS 2000:1, om sjuksköterskan har genomgått en utbildning som innefattat kunskapsområdet. Ett av dessa fem program gäller influensa och i författningen refererar man till Folkhälsomyndighetens allmänna råd (HSLF-FS 2015:2) om vaccination mot influensa.

Vaccination mot säsongsinfluensan är sedan länge en välkänd rutin inom primärvården. Den utbildning som en legitimerad sjuksköterska behöver för att på ett patientsäkert sätt kunna ordinera vaccinet är inte mer omfattande än att den kan tillgodoses på en vårdcentral. De allmänna råden HSLF-FS 2015:2 upphävdes nyligen (160901) och har ersatts av rekommendationer kring vaccination av influensa

Det är verksamhetschefen som ansvarar för att det görs en bedömning av att berörda sjuksköterskor har tillräcklig utbildning inom området. Bedömningen ska dokumenteras i den lokala instruktionen för läkemedelshantering.

Referenser: 
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vacciner-a-o/influensa/

http://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/smittskydd/influensa/ 

Framtaget av chefläkare inom Region Skåne s primärvård

Datum: 2016-11-02, uppdatering 2018-01-23

Fråga: Kan/ska järninfusion ges på vårdcentral? Vi får allt fler sådana patienter bl.a. de som är opererade med gastric bypass.

Svar: Rent allmänt ska vi enligt nya europeiska riktlinjer minska användningen av parenteralt järn. I de fall det är oundvikligt kan det enligt gjorda bedömningar av chefläkare med flera ges på vårdcentral med tillgång till anafylaxiberedskap. Järninfusion kräver läkarmedverkan (läkare i beredskap på plats). Ordinerande läkare har ansvar för att det finns sådan struktur inom ordinatörens egen enhet. Frågan om järninfusioner till gravida är en fråga för MVC-enhet. Vad gäller vårdcentralens kostnader ska den vanliga ersättningen inom Hälsovalet täcka detta. Järnpreparat rekvireras från apotek med utnyttjande av Region Skånes upphandlade avtal vilket innebär betydligt rabatterade priser.

Läkemedelsrådet skriver följande i sitt bakgrundsmaterial 2018 sid 173:
Järnbrist är inte en sjukdom utan ett symtom och det är viktigt att utreda bakomliggande orsak. Om rikliga menstruationer, bristande intag av järn eller andra uppenbara orsaker är uteslutna ska gastrointestinal utredning göras. Järnbehandling ska i första hand ske peroralt med järnsulfat (Duroferon) i dosen 100–200 mg/dag och under minst 3 månader. Vid kroniska järnförluster måste behandlingen följas upp och man bör sträva efter ett P-ferritin över 100 μg/L. Om peroral järnbehandling inte tolereras är intravenös järnbehandling indicerad. Exempel på detta är patienter med inflammatorisk tarmsjukdom som inte tolererar peroralt järn eller patienter som genomgår dialys. Vid kroniska blödningar är intravenös behandling ofta det bästa alternativet i stället för blodtransfusion. Järnsackaros Rechon (lågdos) och Monofer (högdos) är de preparat som rekommenderas. Region Skåne har upphandlat Järnsackaros Rechon och Monofer till ca 60 % rabatt på rekvisition.
Observera att ingen rabatt erhålls vid receptförskrivning. Preparaten kan användas inom primärvården. De rekommenderade preparaten anses vara säkra men man ska vara medveten om att allergiska reaktioner kan förekomma med intravenöst järn, särskilt hos vissa riskgrupper (t ex vid tidigare känd allergi, svår astma, immunologiska eller inflammatoriska sjukdomar).
Järnsackaros Rechon kan ges i doser upp till 200 mg per tillfälle medan Monofer kan ges i högre doser, vanligen 1 g per gång. Monofer kostar efter rabatt nästan dubbelt så mycket som Järnsackaros Rechon per mg järn. Totalbehovet av järn, bekvämlighet för patienten och personaltillgång bör avgöra vilket preparat som används. Hälsokostpreparat har ingen plats i anemibehandling då järndoserna är för låga.
Även ren järnbrist utan anemi bör behandlas då järn har flera andra funktioner än Hb-syntes.

Datum: 2018-06-27

Fråga: Remiss skickades till gastroenheten för vidare utredning efter negativ kolo- och rektoskopi. Man svarade att kapselenteroskopi skulle beställas av primärvården. Är det primärvården som ska stå för denna undersökning?

Svar: Huvudregeln är att respektive vårdnivå svarar för remisser inom sitt kompetensområde. Primärvården ska inte remittera patienter på undersökningar som krävs för att organspecialisten har ett behov av det i deras vidare utredning.
Se Remisshantering i Region Skåne God klinisk praxis – tillämpningsanvisningar sid 10 (pdf).

Datum: 2018-02-23

Fråga: Vad gäller för patienter som vill ha en nevusborttagning av rent estetiska skäl. Om man är säker på en benign diagnos och hudförändringen inte är i vägen och rivs upp av kläder etc, utan den helt enkelt bara är lite vanprydande. Jag har nu fått i uppdrag att redan ut frågan.

Svar: Kosmetisk nevusoperation ingår inte i Region Skånes finansierade vård. Om någon på annat sätt funderar över att i sin verksamhet för annan taxa göra det så rekommenderar vi att man både ser över sitt personliga försäkringsskydd och det försäkringsskydd som ens arbetsgivare ger. Det är inte säkert det inkluderar plastikkirurgi. Eftersom det ur Region Skånes synpunkt är ett ickegöra får väl den människa som vill annat själv söka sig vidare till lämplig plastikkirurg.

Datum: 2016-06-17

Fråga: Jag har en patient som både fått diagnosen kroniskt trötthetssyndrom via Gottfrieskliniken i Göteborg och även blivit förtidspensionerad med denna diagnos. Blivit behandlad med B12-injektioner 1ggr/v. Hennes mätvärden för kobalamin är över det högsta mätbara. Skall vi i primärvården behandla detta tillstånd?

Svar: Grundprincipen är att varje läkare måste ta ansvar för sin behandling, och om man inte kan göra det så ska man inte ta över behandlingsansvaret. Och det kan aldrig vara den läkarens "fel" eller "problem" om då aktuell patient blir utan behandling, det problemet ligger hos den läkare som tidigare hållit i behandlingen. Vi tycker du är klok som överlåter åt andra att ta sitt ansvar. Därigenom tar du ditt ansvar.

Datum: 2018-04-04

Fråga: En kollega skickade remiss för sterilisering av en kvinnlig patient. KK returnerade denna med uppmaning att skicka remissen direkt till rätt operativ enhet i Skåne. Hysteroskopiska steriliseringar görs i Kryh medan laparoskopiska görs i Sund. Vi vänder oss mot detta besked eftersom vi inte har full insikt i på vilka grunder man väljer endera metod, detta är ett avgörande som en kirurg ska göra.

Svar: Remisser för kvinnlig sterilisering ska skickas till kvinnosjukvården Skånes universitetssjukhus, antingen till Malmö eller Lund. Metoden för sterilisering kommer att vara densamma i hela Skåne då den hysteroskopiska varianten just nu inte erbjuds pga komplikationsrisker. Om remissen är komplettered med patientens aktuella vikt, blodtryck samt auskultation av hjärta och lungor behövs ingen preoperativ bedömning på kvinnokliniken.

Datum: 2018-02-23

Fråga: Jag har en patient med psykiatrisk/neuropsykiatrisk diagnos ställd av BUP, som nu är vuxen och önskar körkortsintyg. Transportstyrelsen begär att det skrivs av en specialist inom området. Patienten är inte aktuell för behandling på vår samverkande psykiatrimottagning, som därför inte kan åta sig att skriva intyget, utan hänvisar till privatpraktiserande specialist.  Behöver vi skriva remiss och kommer vi att få kostnadsansvar?

Svar: Det är ingen skyldighet för vårdcentralen att utfärda detta intyg. Vårdcentralen behöver inte remittera personen till rätt instans, utan kan om man vill enbart hänvisa. Man kan hänvisa t e x till privatpraktiserande specialist inom aktuellt område om Region Skånes egen sjukvård, som i detta fall, inte åtar sig uppgiften. Kostnaden för intyget ska enligt Region Skånes regler, betalas av den sökande.

Datum: 2014-11-21

Fråga: Vid hälsoundersökning av nyanländ flykting har man hittat en bandmask. Vår läkare ringer specialiserad vård för rådgivning, och rekommenderas behandla med ett licenspreparat. Hur bedömer du detta utifrån gällande gränssnitt? Är det ett primärvårdsansvar att ansöka om individuell licens för att kunna behandla en åkomma?

Svar: Vi bedömer inte det rimligt att primärvården ska förskriva antibiotika och liknande för akuta tillstånd som kräver licensansökan. I detta fall lämpligast att ni remitterar patienten till infektionskliniken för behandling.

Datum: 2016-02-24

Fråga: Vi har fått remiss från psyk mott på en medelålders kvinna för kontroll av BMI, blodtryck och EKG med anledning av att hon behandlas med litium. Vi frågade om det gällde en engångskontroll eller fortlöpande hälsokontroller med livsstilsråd för personer med psykossjukdom. Fick svar att psykiatrin vill att vi årligen kontrollerar EKG, blodtryck, BMI och palpation av thyroidea, men inte hälsokontroller med livsstilsråd.
Vi känner inte igen att primärvården kontrollerar patienter pga litiumbehandling. Provtagning i samband med litiumbehandling sker ju på psykmottagn och även de önskade kontrollerna (frånsett kanske thyroideapalpation) borde ju kunna ske på eller via "litiumdispensären".

Svar: Litiumspecifika kontroller i sig sköts av den enhet som ordinerar litium. Vi kan göra en jämförelse med andra läkemedel som t ex Cordarone och methotrexate. För dessa krävs också specifika kontroller som ju respektive enhet inom specialiserad vård ansvarar för.

Vi menar att remissen bör uppfattas som en remiss från specialistpsykiatrin för "sedvanlig somatisk årlig kontroll av patient med svår kronisk psyk sjukdom." OBS att en remiss räcker för att patienten sedan ska kallas till sin primärvårdsläkare en gång per år framledes dvs vårdcentralen ansvarar för bevakning och årlig kallelse av patienten trots att ny remiss från psyk inte skickas. Vilka insatser (t ex hälsokontroller/livsstilsråd) som vårdcentralen vill ge aktuell patient avgör sedan PV-läkaren. 

Datum: 2016-01-15

Fråga: Ska man debitera en avgift för LOH när patienten begär detta för att ha i sin kontakt med FK eller AF?

Svar: Det kostar inte patienten något att begära LOH oavsett om det är pat som begär det eller FK. LOH-intyg som begärs av Försäkringskassan/Arbetsförmedlingen eller av enskild patient, men som ska vidare till dessa myndigheter är författningsreglerade. Landstingen/Vårdgivare får inte ta ut avgift för LOH-intyg och även vissa andra intyg som är författningsreglerade och som också framgår av vilka avgifter som ska tas ut enligt listan med intyg. Det finns dock möjlighet till ersättning för de LOH som skrivs för de som är inom etableringsprogrammet för nyanlända, folkbokförda mellan 20-64 år. Då ersätts verksamheten från Arbetsförmedlingen med 2200 kronor /intyg. Det framgår då av frågan om LOH från Arbetsförmedlingen att det gäller denna sorts intyg och även var fakturan ska skickas till Arbetsförmedlingen.
Svar från Enheten för patientnära frågor.

Datum: 2017-12-20, reviderad 2018-02-01

Fråga A: Vi har fått begäran om LOH för en person med Aspergers syndrom. Jag har sagt nej, då diagnosen fastställs inom den specialiserade psykiatrin och då man som specialist i allmänmedicin inte har någon specifik kunskap om den funktionsnedsättning som följer av Aspergers syndrom.

Fråga B: Ett återkommande problem har jag nu åter fått på mitt bord. Förälder söker med barn som går ut gymnasiet. Barnet har funktionshinder i form av autism och utvecklingsstörning. Diagnos ställd innan skolålder. Därefter inga andra kontakter med habilitering utan endast särskola. När barnet går ut gymnasiet behövs LOH för försörjning. Inskriven i LSS. Daglig verksamhet planerad. Jag kan inte grunda min bedömning på undersökningar gjorda i 6 års-åldern om här ev finns någon liten arbetsförmåga med lönebidrag. Arbetsterapeut och psykolog på Vårdcentralen anser sig inte ha kompetens för bedömning. Jag har inte kompetens för bedömning. Remiss skickad till vuxenhabiliteringen som svarar att det inte ingår i deras uppdrag att göra arbetsförmågebedömningar. Vem kan ge dessa ungdomar en rättvis bedömning? Är det FK som ska utreda? Psykiatrin?

Svar: Det är den som har hand om patientens vård och behandling som ska utfärda LOH. Om patienten inte har en aktuell vårdkontakt så borde det vara den som har bäst kunskaper om åkomman som ska utföra intyget. I de här fallen, lämpligen den specialiserade psykiatrin. LOH som patienten ska använda i sin relation med FK eller AF kostar patienten ingenting.

Datum: 2017-09-22, uppdatering 2018-04-05

Fråga: Allt fler patienter remitteras till primärvården från lymfödemmottagningen för mätning och föreskrivning av lymfödemstrumpor till armar, händer och ben. Vi har tidigare ansvarat för vanliga kompressionsstrumpor men inte haft uppdraget att ta hand om lymfödemen. Undrar om ni vet vad som gäller avseende lymfödempatienter?

Svar: Vår bedömning är att vårt uppdrag är som tidigare. Utredning pågår i vad mån uppdraget ska utökas men vi har inte sett några sådana förslag.

Datum: 2018-01-18

Fråga: Till vår vårdcentral har det kommit remiss från specialiserad vård för övertag av inställd smärtbehandling med Metadon hos patient som enligt remissen är utan missbruksproblem eller risk. Är det en rimlig uppgift för oss inom allmänmedicin?

Svar: Vår uppfattning är att det inte ingår i allmänmedicinens/primärvårdens normala arsenal för smärtbehandling. Vår rekommendation är att inte bejaka sådant övertag av behandlingsansvar. Vi menar att sådan patient mår bäst av att få sin smärta behandlad inom specialiserad vård.

Datum: 2016-03-31

Fråga:
Ska vi inom primärvården behandla och hantera mikroskopisk kolit, och i så fall hur?

Svar: Mikroskopisk kolit, som karakteriseras av vattniga och oblodiga diarréer, delas in i kollagen respektive lymfocytär kolit. Den vanligaste patienten är en kvinna i 60–70 årsåldern, men sjukdomen kan förekomma hos alla vuxna av båda könen.
Årlig incidens är 10 per 100 000 invånare jämnt fördelat mellan de båda sjukdomarna. Mikroskopisk kolit är oftast lättbehandlad och har god prognos. Lymfocytär kolit är ofta mer lättbehandlad än kollagen kolit. Det finns ingen känd risk för att utveckla koloncancer.
Diarrén debuterar oftast smygande men snabb debut efter bakteriell diarré förekommer. Läkemedel, särskilt NSAID och SSRI, kan vara utlösande orsak till sjukdomen och det finns också ett samband med autoimmuna sjukdomar, celiaki och gallsaltsmalabsorption. Blodprover är vanligen normala även om lindrig anemi och lätt CRP-stegring kan förekomma. Feceskalprotektion är normalt eller lätt förhöjt.
Kolonröntgen och CT-kolon är normala liksom den makroskopiska bilden av kolonslemhinnan vid koloskopi. Diagnosen kräver PAD från biopsier av hela kolonslemhinnan inklusive proximala kolon. Rektoskopi med biopsi kan inte utesluta mikroskopisk kolit eftersom 2/3 av patienterna har sjukdomen i andra delar av kolon. Behandling: Överväg utsättning av potentiellt utlösande läkemedel. Mikroskopisk kolit behandlas med budesonid (Budenofalk) och lämplig startdos är 9 mg dagligen under fyra veckor. Om diarrén helt gått i regress trappas budesonid ned för att helt sättas ut efter 8–10 veckor. Omkring 60–80 % av patienterna recidiverar, men brukar då svara prompt på återinsatt budesonid. Lägsta effektiva dos ska eftersträvas, vilket brukar vara 3–6 mg per dag. Nytt utsättningsförsök bör göras årligen eftersom sjukdomen med tiden ofta går i regress. Svårbehandlade patienter inkluderande patienter, som kräver mer än 6 mg budesonid dagligen, bör remitteras till gastroenterolog. Behandling med immunsupprimerande läkemedel kan då vara aktuellt.
Hos patienter som inte svarar på behandling med budesonid bör man även överväga om annan sjukdom förekommer samtidigt såsom framförallt celiakioch gallsaltsmalabsorption.(Svaret baserat på Läkemedelsrådets Bakgrundsmaterial 2018)

Datum: 2018-06-21

Fråga: Det kommer ibland brev från remissmottagande ortopedisk enhet med begäran om kompletterande MR-undersökning för att kunna hantera/prioritera inkommande remiss.

Svar: I vissa lägen, t ex artros i höft och knä samt vid ländryggssmärta, finns vårdprogram som klargör lämplig utredningsgång. I andra lägen finns inga vårdprogram. I princip ska inremitterande inte beställa undersökning som är onödig eller som inte kan tolkas.
Se Remisshantering i Region Skåne God klinisk praxis – tillämpningsanvisningar sid 10 (pdf)

Datum: 2017-09-22

Fråga: I en vårdplanering förväntas primärvården ansvar för uppföljning av stor osteit i bäcken, verifierad med DT. Finns även stor kronisk sårbildning i sacrum/rektumregionen. Vi anser att osteit med antibiotikaval, längd på behandling, uppföljning med röntgen etc tillhör infektionskliniken. Är det rimligt att sådan osteit ska skötas i primärvård?

Svar: Vi delar din uppfattning kring det du beskriver. Att medicinskt ansvar rimligen ska ligga inom specialiserad öppenvård, antingen ortopedi eller infektion.

Datum: 2018-04-05

Fråga: Vi har fått remiss från en ortopedisk enhet som har avtal med Region Skåne. I samband med elektiv operation har man noterat kliniska tecken på benskörhet (baserad på peroperativt intryck av benkvalitet). Man önskar att vi ska utreda.

Svar: Vårdprogrammet gäller sekundär frakturprevention dvs patienter som fått fraktur. Dessa fångas upp via screening - bedöms och utreds efter behov inom ortopedin. De som ej haft fraktur omfattas alltså inte av vårdprogrammet, utan vid misstanke om osteoporos får utredning ofta initieras inom primärvården, då det är där denna patientkategori ofta finns. Man kan tycka att det vore naturligt att den ortoped som tyckt sig märka att en patient hade dålig benkvalitet skulle initiera utredning, vilket de flesta ortopediska enheter torde göra. I vissa avtal ingår kanske inte det, då blir det rimligen primärvårdens sak.

Datum: 2017-02-03

Fråga: SUS har skrivit ut en patient med CP, tetraplegi som vårdats inneliggande för omfattande trycksår i dec-jan. Pga malnutrition skrevs hon ut med parenteral nutrition i piccline. Man hävdar att detta nu är mitt ordinationsansvar som disktriktsläkare.
Jag och mina kollegor har diskuterat och ingen av oss har erfarenhet eller erfoderlig kunskap i frågan. Jag bad vår dietist om hjälp men hon hävdar att det inte ingår i hennes uppgifter utan tillhör sjukhusdietister. Jag vill att AKO tar ställning till om detta verkligen är vårt kompetensområde.

Svar: Vi ser inte detta som vårt normala kompetensområde. Det finns ingen överenskommelse om att primärvården ska ta över ansvar för parenteral nutrition utan det ska ordineras från specialiserad vård. I princip finns det dock inget som förhindrar att familjeläkare i samförstånd tar över sådan behandling i någon speciell situation, men då måste det göras med vårdcentralens verksamhetschefs godkännande eftersom det är vårdcentralen som i så fall garanterar att den klarar av detta uppdrag.

Datum: 2018-05-17

Fråga: Hur ska kvinnor med androgent håravfall som önskar en peruk handläggas? Vid sjukdom eller om håravfall uppstår efter en behandling, exempelvis kemoterapi, har patienten enligt hjälpmedelshandboken rätt till peruk.
Klassas androgen alopeci som en sjukdom om det drabbar en kvinna? Eller skall hon hänvisas till privat mottagning då problemet bedöms som kosmetologiskt?

Svar: Patienten ska i första hand remitteras till hudläkare. Innan peruk förskrivs provas andra behandlingsalternativ.

Datum: 2017-01-04

Fråga: Vi har fått fråga om primärvården kan ta över preoperativa bedömningar av barn inför tandingrepp i narkos.

Svar: Vår bedömning är att det inte är en uppgift för oss inom primärvården utan för remissmottagande enhet inom specialiserad vård. Av praktiska skäl och av patientsäkerhetsskäl.

Datum: 2015-10-08

Fråga: Har vårdcentralerna skyldighet att ta så kallade preoperativa EKG:n beställda av kirurgisk enhet?

Svar: Vad vi förstår kan man inte kräva att detta görs på vårdcentral, men det är ändå flera vårdcentraler som tar preoperativa EKG. Uppdraget ingår inte specifikt i ackrediteringsvillkoren för Hälsovalet. Vår slutsats blir att det är verksamhetschefen om får bestämma om vårdcentralen som service till sina listade medborgare kan utföra uppdraget eller ej. Det som gör att en del vårdcentraler inte tar EKG:n på det sätt som den externa beställaren önskat är bland annat omsorg om patientsäkerheten och resursbedömningar. Om man tar preoperativa EKG på vårdcentral ska vårdcentralen ha en rutin kring hur det ska bedömas innan patienten lämnar enheten så att patientsäkerheten upprätthålls.

Datum: 2018-06-21

Fråga: Vi har fått en förfrågan för provtagning gällande Stockholmsprovet, för riskbedömning/screening prostatacancer. Är det något vi inom Region Skåne skall erbjuda? Är det något som kommer att erbjudas inom kort? Vem står för kostnaderna om vi skulle ta ett sådant prov?

Svar: Stockholm 3 test är ännu inte introducerat. Region Skåne arbetar nu med införande av ett regionalt prostatacancercentrum där organiserad PSA-testning är en central del. Bedömning av PSA-resultat kommer troligen att göras med hjälp av en algoritm, och här kommer eventuellt Stockholm 3 att ingå.

Datum: 2018-03-13

Fråga: Ska primärvården ta över det medicinska ansvaret för palliativ vård av prostatacancerpatentier? Vem ska förnya ordinerade cancerläkemedel, preparat som primärvården har begränsad erfarenhet av? Vem står för kostnaden av dessa läkemedel?

Svar: Följande finns skrivet i vår AKO-riktlinje: primärvården kan ha ansvar för uppföljning av patienter med stillsam (och stabil) prostatacancer och för vissa patienter i sen palliativ fas av prostatacancer. Patienter med hormonell behandling bör följas vid urologisk/onkologisk enhet, men ibland kan ansvaret för patient med stabil sjukdom behöva övertas av primärvården. Dessa patienter kan naturligtvis vid behov återremitteras till urologen. Läkemedel mot prostatacancer räknas som klinikläkemedel och kommer därför inte att belasta vårdcentralens budget.

Datum: 2017-01-27

Fråga: Det har börjat dyka upp remisser från psykiatrin med uppmaning om att ta över psykosmedicinering, t ex en patient som vårdats på psykavd enl LPT och blivit insatt på antipsykotika (på psykosindikation). Man fann det lämpligt med primär uppföljning via vårdcentral och hantering inklusive eventuell uttrappning av antipsykotika. Ytterligare en remiss gäller övertag av en depressiv patient insatt på olanzapin pga paranoida vanföreställningar.

Svar: Detta är inte enlighet med vår handläggningsöverenskommelse, ska skötas inom specialiserad psykiatri. Patient med psykossjukdom är i första hand specialistpsykiatrins ansvar.
Se Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård - specialistpsykiatri gällande vuxna
(Svaret skrivet i samråd med AKO-psykiatri.)

Datum: 2018-06-26

Fråga: Frågan om pumpstövel ska ordineras i primärvård dyker allt oftare upp på våra VC just nu. Detta är en gränssnittskonflikt som tröttar verksamhetschefer inom primärvården. Remisser kommer företrädesvis från hudkliniken.

Svar: Förskrivning av kompressionsstövel/pumpstövel får bara göras av läkare med klinisk erfarenhet och kompetens inom området till exempel hudläkare och kärlspecialister.
Se Hjälpmedelshandboken.
Överföring av vårdansvar från en enhet till en annan sker alltid via remiss och mottagande enhet har att bedöma om den kan ta över vårdansvaret eller inte. Primärvårdsläkaren ska inte ta emot utremittering av patienter om hen inte har kompetens och erfarenhet. Om ansvar överförs måste också vårdcentralen ha kunskap om den patient och de behov som gäller, både kring vad och hur tidigare vård erbjudits samt patientens eventuella behov av hjälpmedel och särskilda förbrukningsvaror. Den som har det medicinska ansvaret har också ansvar för förskrivning och kostnad av hjälpmedel.

Datum: 2018-02-22

Fråga: Om en distriktsläkare remitterat en patient för endoskopisk undersökning och den läkare, som utför endoskopin tar ett PAD, vem har ansvar att hantera PAD-svaret?

Svar: Enligt regelverk Tillämpningsanvisningar - Remisshantering i Skåne God klinisk praxis högst upp sid 7 står att vid endoskopier är det utförande enhet som ansvarar för bevakning av eventuella PAD-svar. Således: svaret på PAD taget via endoskopi ska hanteras av endoskopisten (eller annan läkare på den enheten enligt beslut av dess verksamhetschef). 
Länk till remisshantering och tillämpningsanvisningar (Vårdgivare Skåne)

Datum: 2018-07-05

Fråga: Ingår rubellavaccinering i distriktssköterskans vaccinationsrättigheter?

Svar: Enligt svar från Folkhälsomyndigheten så finns det ingen förordning för rubellavaccinering av icke-immuna kvinnor (över 18 år) som funderar på graviditet eller där detta upptäcks vid screening under graviditet. Vid behov av vaccinering kan verksamhetschefen skriva en delegering till vederbörande sjuksköterska som ska vaccinera. Om den icke-immuna kvinnan är under 18 år gäller det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Datum: 2017-09-22

Fråga: Vilket ansvar har primärvården vid misstänkt sexuellt överförd sjukdom?

Svar: 

Ansvarsfördelning 

Primärvård

• Första bedömning och provtagning hos alla patienter som söker primärvård (Obs! Även om patienten är listad på annan enhet)
• Behandling av klamydia 
• Vid alla STI som diagnostiseras på enheten:
  • Ge patienten förhållningsregler enligt Smittskyddsblad
  • Smittskyddsanmälan (om inte annat överenskommits, se nedan)
  • Smittspårning eller remiss till smittspårning, se nedan

Specialistmottagning

• Bedömning och provtagning hos patient som söker specialistmottagning
• Misstänkt eller bekräftad gonorré, HIV, hepatit B, hepatit C, syfilis 

Läs mer utförligt svar om STI (pdf)  

Datum: 2017-04-13

Fråga: Jag har av kollegor på sjukhus ombetts göra bedömning av behov av sjukskrivning och skriva intyg till arbetsförmedlingen under tid som patienten varit under behandling på sjukhuset. Vad gäller? 

Svar: Enligt vår uppfattning ska intyg till t ex försäkringskassa och arbetsförmedling skrivas av den läkare som för tillfället är behandlingsansvarig. Dvs primärvårdsläkare fram till att kollega på sjukhus övertagit ansvaret via remiss från primärvårdsläkaren, vilket sker i samband med första besöket hos remissmottagare och gäller t o m återremittering.

Datum: 2014-10-22

Fråga: Om en patient remitteras till specialiserad vård för bedömning och åtgärd av sin sjukdom och specialiserad vård tar emot remissen och initierar utredning och behandling och sätter upp för operation. Om patienten behöver sjukskrivning, vem har då ansvar för det?

Svar: Ansvar för sjukskrivning ligger på den som har det aktuella medicinska behandlings- och uppföljningsansvaret. Samma regel som gäller för ordination av medicinsk service, recept o hjälpmedel. Har man tagit över det medicinska ansvaret för åkomman så följer alla skyldigheter o kostnader med detta. Gäller både för primärvård och specialiserad vård.

Datum: 2016-06-17

Fråga: Vem har ansvar för smittspårning vid konstaterad smittsam sjukdom, t ex smittat barn diagnostiserat på barnklinik? Vem ombesörjer provtagning av vuxna närstående? 

Svar: Följ anvisningarna på smittskyddsbladet. Den enhet som har konstaterat smitta ansvarar för att smittspårning utförs. 

Om t ex en barnklinik haft smittat barn tar man själv hand om provtagning av vuxna, alternativt utrustar dem med nödvändiga remisser och hänvisar till vårdcentral.

Datum: 2014-10-22

Fråga: Hur ska män som önskar manlig sterilisering (vasektomi) handläggas? Tidigare har patienten själv, utan remiss, kunnat kontakta Trelleborgs lasarett och fått det åtgärdat. Numera ska remissen skickas till Ystad med bifogad underskrivet formulär från socialstyrelsens om att patienten förstår konsekvensen med ingreppet. Är detta primärvårdens ansvar? Borde vara kirurgens.

Svar: Urologen SUS samordnar alla inkomna remisser med önskemål om manlig sterilisering. Efter registrering skickas brev till patienten som antingen erbjuds operation i Malmö eller Kristianstad, ibland även i Lund. Det är den mottagande kliniken som informerar patienten om ingreppet och dess konsekvenser samt ombesörjer påskrift av den aktuella blanketten från socialstyrelsen.
Alternativt kan patienten rekommenderas göra en 'egen vårdbegäran' genom att skicka ett mejl till eller via direkt telefonkontakt med samordnaren (040-33 34 25, må-fr 09.30-11.00). 'Egen vårdbegäran' ska innehålla personuppgifter (personnr, namn, adress, tfn, och att det gäller en vasektomi) samt några rader om patientens livssituation och ev tidigare barn. Det finns tre externa vårdgivare som samordnar vasektomierna.

Datum: 2017-09-22

Fråga: Tidigare har alla patienter med nydiagnosticerad djup ventrombos erhållit remiss för klass II strumpa redan på akutmottagningen. Gäller det även enligt de nya riktlinjerna?

Svar: Enligt de nya riktlinjerna ska endast de patienter med kvarstående svullnad efter en månad i samband med djup ventrombos erbjudas stödstrumpa klass II. Akuten uppmanar patienter med kvarstående svullnad att själv kontakta vårdcentralen för bedömning och ställningstagande till stödstrumpa klass II. Det behövs ingen remiss till vårdcentralen från akuten, men som tidigare ska journalkopia med information om konstaterad diagnos och behandling samt information om att patienten uppmanats höra av sig om kvarstående svullnad efter en månad skickas till vårdcentralen.

Datum: 2017-01-04

Fråga: Hur ska patienter med tänkbar ärftlighet för genetisk sjukdom utredas, i primärvård eller specialistvård? Exempelvis, för anhöriga till patienter som drabbats av en aortadissektion finns det nu dyra genetiska tester men kunskapen, erfarenheten och valideten av dessa är mycket begränsad i primärvården.

Svar: Då det idag inte finns tillräckligt med kunskap och erfarenhet för utredning av vissa genetiska sjukdomar bör det finnas en möjlighet att remittera patienten/anhöriga till specialistvård för bedömning. En specialist inom området kan bättre göra en adekvat medicinsk bedömning om behov av utredning föreligger och tolka svaren. Om specialiserad vård fattar beslut att inte utreda, bör inte primärvården överpröva det beslutet.
Om utredning genomförs i primärvården finns möjligheten att samråda med Centrum för sällsynta diagnoser, vars uppgift är att förbättra kunskapen om utredning och omhändertagande av patienter i alla åldrar med sällsynta diagnoser. Vid behov skrivs därefter en personlig vårdplan för att såväl patient som specialiserad vård och primärvård ska veta hur patientens problem bör hanteras. När det i framtiden finns konsensus och bättre kunskap kan viss genetisk utredning av vanliga sällsynta sjukdomar göras i primärvården.

Datum: 2017-01-04

Fråga: Jag undrar vart jag remitterar barn på BVC som ska ha PPD innan TBC vaccinationen? Kan inte hitta det någonstans. Vem det är som har ansvaret för PPD testningen inför en ev BCG vaccinering inom Barnhälsovården?

Svar: Tuberkulintestet är en diagnostisk undersökning som det enligt ackrediteringsavtalet är vårdcentralens uppgift att ombesörja (punkt 5.1 Allmänt om Uppdraget: Uppdraget består av planerad och oplanerad vård i form av rådgivning, utredning, diagnostik, behandling, rehabilitering och uppföljning).
BCG-vaccinering ingår i barnvaccinationsprogrammet och är barnhälsovårdens uppgift att utföra.
På vissa BVC har BHV-sjuksköterskor kompetens att genomföra och avläsa tuberkulintestet och kan efter utförd undersökning dokumentera densamma i barnets vårdcentralsjournal. Detta sparar ett vårdbesök då barnet vid behov kan BCG-vaccineras i samband med avläsningen av tuberkulinreaktionen.

Datum: 2018-05-17

Fråga: Vi har fått förfrågningar om quantiferon-test och BCG-vaccination, både från personal på HVB-hem och från personer som ska jobba i sjukvården i USA. Ingår det i primärvårdens uppdrag?

Svar: Nej. Det ingår inte i primärvårdens uppdrag.

• Inför arbete inom institutioner där det finns ökad risk för TB-smitta ansvarar arbetsgivaren för riskbedömning och ev vaccination. På HVB-hem och liknande är risken i allmänhet mycket liten att personal ska smittas.
  
  
• Om smitta förekommer på en institution, i skolan, förskolan etc., så är det infektionskliniken och Smittskydd Skåne som har hela ansvaret för smittspårning och skydd av omgivningen. Eventuella frågor skall ställas till dem. Det gäller aktiv tuberkulos. Latent tuberkulos är per definition inte smittsamt. Primärvården ska inte ta Quantiferontest "för säkerhets skull" eller för att lugna oroliga personer i dessa sammanhang.
  
  
• Personer som ska studera eller arbeta utomlands och behöver intyg om att de har skydd mot tuberkulos ska vända sig till privata vårdgivare som erbjuder denna typ av screening, det finns flera stycken.
  
  
• Personer som ska arbeta i områden med mycket hög tuberkulosförekomst ska vända sig till infektionsklinik.
  
  
• BCG-vaccination ges via BVC och primärvården till barn som har ökad risk att smittas av tuberkulos enligt det särskilda vaccinationsprogrammet. Det gäller inte barn som går i samma klass som dessa barn osv. Primärvården skall inte BCG-vaccinera vuxna.

(Svaret skrivet i samarbete med Smittskydd Skåne.)

Datum: 2016-05-19

Fråga: Problem: Med den stora flyktingströmmen ökar antalet hälsoundersökningar inklusive provtagning enl rekommendationer från Smittskydd. Pga brist på PPD samt stor kostnad för quantiferon har vi (på våra två mottagningar) valt att begränsa PPD/quantiferon endast till de som kommer från länder med hög risk för tuberkulos (som t e x Syrien eller Afghanistan inte tillhör). Detta blev dock kritiserat från skolsköterskor i kommunen som anser att alla skolbarn ska testas oavsett klinik. Syrien har haft bra vaccinationstäckning och om ett barn har ett tydligt märke efter BCG så känns det onödigt att sätta PPD, eller? Tycker ni att man ska ta quantiferon förutsättningslöst?

Svar: Vi har fått följande svar från Expertgruppen från Infektionssjukdomar:
Samtliga nyanlända flyktingar bör testas avseende tuberkulos eftersom själva flykten inneburit trångboddhet och andra förhållanden som ökar smittrisken.
Det går inte att lita på tidigare statistik avseende TB-förekomst eftersom krig råder i områdena.
De nya riktlinjerna från Expertgruppen från Infektionssjukdomar/TB-gruppen kommer snart att publiceras. De kommer att innehålla rekommendation om testning med quantiferon/IGRA för alla ned till 5 års ålder (ev. ännu lägre). PPD behöver då inte sättas.

Datum: 2016-02-24

Tillsammans med SKL tar landsting och regioner fram ett gemensamt kunskapsstöd för vårdpersonal inom primärvården. Visionen är att varje patient ska få bästa möjliga vård utifrån bästa tillgängliga kunskap.

Målsättningen är att det nationella kunskapsstödet ska:

• bidra till en god, säker och jämlik vård över hela landet
• ha ett innehåll som ska vara aktuellt, överskådligt och tillgängligt för flera professioner
• stimulera till ökad samverkan mellan olika vårdnivåer lokalt

För att ta fram kunskapsstödet har det runt om i Sverige skapats 25 ämnesgrupper. Region Skåne och Södra sjukvårdsregionen ansvarar för 4 av dessa:

• Smärta och neurologi – ordförande Catarina Canivet
• Njurar, urologi och mäns hälsa – ordförande Gunilla Malm
• Barn- och ungdomars hälsa – ordförande Tina Runeke
• Ögon – ordförande Anders Lundqvist

Nationellt kliniskt kunskapsstöd (SKL)

Kontakt: Lisa Johansson,   

Samlad information om standardiserade vårdförlopp cancer i form av länkar och dokument:

Riktlinjer

AKO-riktlinjer SVF för primärvården

Kontakt vid SVF

Telefonlistor, kontaktuppgifter samordnare med mera - Standardiserade vårdförlopp cancer 

Frågor och svar 

Information från Regionalt Cancercentrum  Syd

Patientinformation - SVF

Presentationsmaterial (ppt) "Nationell satsning kortare väntetider i cancervården"

Film: En patients steg inom standardiserat vårdförlopp (YouTube)

Symtom som bör föranleda misstanke om allvarlig sjukdom

• Nytillkommen uttalad oförklarlig trötthet
• Ofrivillig viktnedgång i kombination med andra symtom
• Nytillkomna atypiska/oförklarliga smärtor/ledsmärtor
• Oklar långdragen feber
• Och/eller patologiska prover utan förklaring t ex. B-SR, P-Ca, B-Hb och P-ALP
• Misstänkt metastas med okänd primärtumör
• Cancer med okänd primärtumör

Triagering på vårdcentral

Patient som i telefon eller annan form av triagering bedöms ha en misstänkt allvarlig sjukdom utan fokala symtom (enligt ovan nämnda kriterier) bör prioriteras och erbjudas tid inom ett par dagar från kontakt.

Första läkarbesök på vårdcentral

• Anamnes, status
• Basal provtagning - se bilaga 1 

Bedömning efter första läkarbesök

Om primärvårdsläkaren finner en rimlig förklaring till patientens symtom fortsätter handläggningen inom primärvården som vanligt.
Om fortsatt misstanke på allvarlig sjukdom erbjuds patienten remiss till diagnostiskt centrum.

Remiss Diagnostiskt Centrum

1. Patienten informeras av primärvårdsläkaren att det finns misstanke om allvarlig sjukdom och att man kan erbjuda en snabb utredning via DC.
2. Patienten tackar ja till erbjudandet och den basala provtagningen tas på VC om den inte redan är tagen, se bilaga 1.
3. Remissinnehåll: Bakgrundsinformation om tidigare sjukdomar fr. a. maligniteter, aktuella symtom och resultat av genomförd utredning, behov av närståendes medverkan, tolkbehov.
4. Bifoga mätvärdeslista på de prover som analyserats på VC (prover som analyseras på klinisk kemi kan läsas i datajournalen).
5. Vid eventuella frågor ring DC, 044-309 28 14 och kan nås må-fre kl: 08.00-12.00 och 13.00-16.00, annars faxa remiss, faxnr 044-309 26 26.
6. Om patienten uppfyller kriterierna för Diagnostiskt centrum kontaktas patienten inom några dagar. Det är DC som kallar patienten.
7. DC tar över ansvaret för utredningen efter att remissen är accepterad

Arbetsgång Diagnostiskt Centrum

På DC sker vidare utredning och efter diagnos sker ett aktivt överlämnande till respektive behandlande enhet för vidare behandling och omhändertagande, i vissa fall innebär detta inremitterande.
Diagnostiskt Centrum ansvarar för att ställa diagnos- behandling sker inom annan enhet
Om patient inte önskar remittering till DC fortsätter ansvaret för utredning att ligga hos primärvårdsläkaren.

Datum: Kristianstad 2012-09-04, reviderat 2015-10-05

Faktaägare och kontaktperson primärvården:
Catharina Weman-Persson
AKO ASIH och palliativ vård
Telefon: 044-309 16 47                 
E-post:

Remissinstrumentet är en av de vanligaste och viktigaste samverkansformerna. Genom att granska remisser till och från specialistvården kan vi åtgärda de brister som förekommer.

Under våren 2016 har alla mottagningar inom specialiserad vård och alla vårdcentraler inom Region Skåne bjudits in att delta i studien Remissgranskning 2016.

Information och presentation av AKO:are, utökat uppdrag inom AKO eller annat som är av vikt för AKO Skåne och våra samverkanspartners, presenteras här.

Materialet från respektive fortbildningstillfälle finns tillgängligt två månader efter fortbildningstillfället.