Förebygga och behandla undernäring

Information och vägledning för att underlätta för verksamheter att ta fram egna lokala rutiner kring prevention och behandling av undernäring.

Undernäring kan leda till ökad risk för komplikationer, ökat lidande, förlängda vårdtider samt ett ökat vårdbehov. Enligt Socialstyrelsens föreskrift ska det därför inom verksamheter som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (HSL), socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) finnas fastställda rutiner för hur och när undernäring ska förebyggas, identifieras, utredas och behandlas.

  • Berörda verksamheter

    Verksamheter som berörs enligt HSL är:

    • öppen och sluten specialistvård
    • primärvård
    • kommunal hälso- och sjukvård

    Verksamheter som berörs enligt SOL och LSS är:

    • hemtjänst
    • särskilda boenden inklusive korttidsboende för äldre personer och personer med fysiska eller psykiska funktionshinder
    • enskild verksamhet som bolag, förening med mera med hem för vård eller boende
    • bostad med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassning för vuxna, så kallade gruppboende
  • Definition och flödesschema

    Undernäring är ett tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning eller funktion eller av en persons sjukdomsförlopp.

    Enligt Näring för god vård och omsorg (Socialstyrelsen) är diagnoskriterierna för tillståndet undernäring hos en person en viktförlust på mer än 10 procent av sin normalvikt tillsammans med något av följande symtom:

    Body Mass Index:   <19 kg/m2 om <70 år, <21 kg/m2 om >70 år

    Fettfrimasseindex: <15 kg/m2 (kvinnor), <17 kg/m2 (män)

    Fettmasseindex:     <4 kg/m2 (kvinnor), <2 kg/m2 (män)

    Gånghastighet:       < 1m/s

    Nedsatt handgreppsstyrka (mätt med validerat instrument och relaterat till relevant referenspopulation).

    Flödesschemat visar en modell på hur arbetet med att förebygga, identifiera, utreda, behandla samt följa upp och överrapportera undernäring kan fungera:

    Länk till flödelsschema

  • Förebygga

    Näringsriktig och god mat och dryck anpassad för individens behov och förutsättningar är grunden i det förebyggande arbetet. Såväl måltidsmiljö, sittställning, ätstödjande åtgärder och eventuella hjälpmedel kan underlätta ett adekvat intag.

  • Identifiera risk
    • HSL

      En initial riskbedömning ska genomföras tidigt, helst inom ett dygn, inom sluten specialistvård samt på särskilt boende inklusive korttidsboende.

      Inom öppen specialistvård, primärvård samt hemsjukvård i ordinärt boende ska riskbedömning för undernäring övervägas vid vårdkontakter. Riskgrupper kan lyftas fram i den lokala rutinen.

      Två användarvänliga metoder för att identifiera risk för undernäring:

      Tre frågor: SKLs patientsäkerhet - nutrition

      En sammanvägd bedömning baseras på följande kriterier;

      • Ofrivillig viktförlust
        • Oavsett tidsförlopp, omfattning och vikt
      • Ätsvårigheter
        • Exempelvis nedsatt aptit, snabb mättnadskänsla, nedsatt ork, synnedsättning, lukt- och smakförändringar, mag-/tarmproblem, tugg- och sväljsvårigheter, munhälsoproblem, motoriska svårigheter, kognitiva besvär, psykosociala faktorer.
      • Undervikt
        • Body mass index (BMI) under 20 om under 70 år eller under 22 om 70 år eller äldre.

      Mini Nutritional Assessement (MNA)

      MNA, Mini Nutritional Assessement är ett validerat riskbedömningsinstrument som rekommenderas för personer > 65 år med hemsjukvård, på sjukhem eller sjukhus.

      Viktförlust, Body Mass Index (BMI), neuropsykologiska problem, förändrat matintag och rörlighet poängbedöms i den inledande delen. Indikerar denna risk för undernäring görs en slutbedömning som också poängsätts.

    • SOL/LSS

      För att upptäcka ofrivillig viktnedgång bör regelbunden viktuppföljning erbjudas brukaren. Även eventuella ätsvårigheter bör uppmärksammas, gärna med hjälp av stöddokument.

      Det ska finnas lokala rutiner för vilken del av identifieringsarbetet (se HSL) som kan delegeras till personal i de berörda verksamheterna inom SOL och LSS.

  • Utredning av bakomliggande orsaker
    • HSL

      Det tvärprofessionella teamet ansvarar för att inhämta och väga samman information från riskbedömning undernäring med till exempel:

      • anamnes
      • allmänstatus
      • mat- och vätskeregistrering/kostanamnes
      • aptit
      • munhälsa
      • synnedsättning
      • lukt- och smakförändringar
      • motorisk förmåga
      • tugg- och sväljfunktion
      • mag-/tarmproblem
      • psykosociala faktorer
      • lab-status
      • läkemedelspåverk
      • medicinsk utredning utifrån specifik sjukdomsbild

      Det individuella behovet av energi, protein och eventuellt andra näringsämnen och vätska bedöms.

    • SOL/LSS

      Lokala rutiner för hur och när hälso- och sjukvården ska kontaktas vid misstanke om risk för undernäring/vid undernäring hos en brukare ska finnas.

  • Åtgärdsförslag

    Tvärprofessionellt samarbete förbättrar förutsättningarna för framgångsrik nutritionsbehandling. Dietist har specifik kompetens inom nutritionsområdet.

    Bedömning av intag, ätproblem samt energi- och näringsbehov ligger tillsammans med medicinsk information till grund för vilka åtgärder som ska sättas in.

    Om patienten trots kostråd och kostförändringar, måltidsstöd, matdistribution eller andra stödjande insatser inte kan täcka beräknat energi- och näringsbehov kan speciallivsmedel bli aktuellt.

  • Exempel på lokala rutiner

    Förslag på innehåll i lokal rutin:

    • Bakgrundsinformation
    • Vilka riskgrupper finns i verksamheten att särskilt beakta
    • Riskidentifiering/bedömning – hur, vem och när
    • Åtgärder
    • Dokumentation
    • Uppföljningsansvar

    Exempel på lokala dokument:

  • Relaterade länkar

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter