Förebygga och behandla undernäring

Information och vägledning för att underlätta för verksamheter att ta fram egna lokala rutiner kring prevention och behandling av undernäring.

Undernäring kan leda till ökad risk för komplikationer, ökat lidande, förlängda vårdtider samt ett ökat vårdbehov. 

Enligt Socialstyrelsens föreskrift ska det därför inom verksamheter som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (HSL), socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) finnas fastställda rutiner för hur och när undernäring ska förebyggas, identifieras, utredas och behandlas.

Information och vägledning

  • Verksamheter som berörs enligt HSL är:

    • öppen och sluten specialistvård
    • primärvård
    • kommunal hälso- och sjukvård

    Verksamheter som berörs enligt SOL och LSS är:

    • hemtjänst
    • särskilda boenden inklusive korttidsboende för äldre personer och personer med fysiska eller psykiska funktionshinder
    • enskild verksamhet som bolag, förening med mera med hem för vård eller boende
    • bostad med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassning för vuxna, så kallade gruppboende
  • Undernäring är ett tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning eller funktion eller av en persons sjukdomsförlopp.

  • Näringsriktig och god mat och dryck anpassad för individens behov och förutsättningar är grunden i det förebyggande arbetet. Såväl måltidsmiljö, sittställning, ätstödjande åtgärder och eventuella hjälpmedel kan underlätta ett adekvat intag.

    • En initial riskbedömning ska genomföras tidigt, helst inom ett dygn, inom sluten specialistvård samt på särskilt boende inklusive korttidsboende.

      Inom öppen specialistvård, primärvård samt hemsjukvård i ordinärt boende ska riskbedömning för undernäring övervägas vid vårdkontakter. Riskgrupper kan lyftas fram i den lokala rutinen.

      Två användarvänliga metoder för att identifiera risk för undernäring:

      Tre frågor enligt SKR - Patientsäkerhet - Nutrition

      Består av en sammanvägd bedömning baserad på nedanstående kriterier. Dessa frågor ligger till grund för riskbedömning av vuxna inom sluten specialistvård i Skåne.

      • Ofrivillig viktförlust
        • Oavsett tidsförlopp, omfattning och vikt
      • Ätsvårigheter
        • Exempelvis nedsatt aptit, snabb mättnadskänsla, nedsatt ork, synnedsättning, lukt- och smakförändringar, mag-/tarmproblem, tugg- och sväljsvårigheter, munhälsoproblem, motoriska svårigheter, kognitiva besvär, psykosociala faktorer.
      • Undervikt
        • Body mass index (BMI) under 20 om under 70 år eller under 22 om 70 år eller äldre.

      Mini Nutritional Assessement (MNA)

      MNA, Mini Nutritional Assessement är ett validerat riskbedömningsinstrument som rekommenderas för personer > 65 år med hemsjukvård, på sjukhem eller sjukhus.

      Viktförlust, Body Mass Index (BMI), neuropsykologiska problem, förändrat matintag och rörlighet poängbedöms i den inledande delen. Indikerar denna risk för undernäring görs en slutbedömning som också poängsätts.

    • För att upptäcka ofrivillig viktnedgång bör regelbunden viktuppföljning erbjudas brukaren. Även eventuella ätsvårigheter bör uppmärksammas, gärna med hjälp av stöddokument.

      Det ska finnas lokala rutiner för vilken del av identifieringsarbetet (se HSL) som kan delegeras till personal i de berörda verksamheterna inom SOL och LSS.

    • Det tvärprofessionella teamet ansvarar för att inhämta och väga samman information från riskbedömning undernäring med till exempel:

      • anamnes
      • allmänstatus
      • mat- och vätskeregistrering/kostanamnes
      • aptit
      • munhälsa
      • synnedsättning
      • lukt- och smakförändringar
      • motorisk förmåga
      • tugg- och sväljfunktion
      • mag-/tarmproblem
      • psykosociala faktorer
      • lab-status
      • läkemedelspåverkan
      • medicinsk utredning utifrån specifik sjukdomsbild

      Det individuella behovet av energi, protein och eventuellt andra näringsämnen och vätska bedöms.

    • Lokala rutiner för hur och när hälso- och sjukvården ska kontaktas vid misstanke om risk för undernäring/vid undernäring hos en brukare ska finnas.

  • Tvärprofessionellt samarbete förbättrar förutsättningarna för framgångsrik nutritionsbehandling. Dietist har specifik kompetens inom nutritionsområdet.

    Bedömning av intag, ätproblem samt energi- och näringsbehov ligger tillsammans med medicinsk information till grund för vilka åtgärder som ska sättas in.

    Involvera och informera patient och vid behov närstående om att en ökad risk har identifierats och vilka åtgärder som kan minska risken. Patient inom sluten vård bör få foldern Den viktiga maten. Säkerställ att informationsbladet Din säkerhet i vården delats ut.

    Om patienten trots kostråd och kostförändringar, måltidsstöd, matdistribution eller andra stödjande insatser inte kan täcka beräknat energi- och näringsbehov kan speciallivsmedel bli aktuellt.

    • Pediatrisk undernäring/malnutrition innebär att det föreligger en obalans mellan näringsbehov och intag vilket leder brist på energi, protein och/eller mikronutrienter.

      Energi- och/eller proteinundernäring hos barn kan vara akut, kronisk eller i en kombination och medföra en negativ utveckling avseende både tillväxt och utveckling. Inre organ som hjärna, hjärta och mag-tarmkanal kan påverkas, risken att drabbas av både vanliga och svårare infektioner samt postoperativa och andra komplikationer ökar.

      Undernäring kan påverka vårdtiden och skapar onödigt lidande.

      Rutinmässig screening vid inläggning på sjukhus kan användas som ett verktyg för att i ett tidigt skede upptäcka, diagnostisera och behandla undernäring. Screeninginstrumenten syftar till att identifiera sjukhusvårdade barn med risk för undernäring, som annars missas vid rutinundersökning.

      Från och med april 2019 ska barn- och ungdomar som läggs in på sjukhus riskbedömas med STRONGkids inom 24 timmar. Patienter där riskbedömning anses olämplig eller irrelevant kan undantas.

      En vårdplan ska upprättas vid ökad risk. När patienten flyttas eller remitteras, såväl inom den egna organisationen som till andra vårdgivare, ska riskbedömning och insatta åtgärder överrapporteras.

      I Region Skånes regionala riktlinje beskrivs screeninginstrumentet STRONGkids, vilka åtgärder som ska övervägas vid ökad risk samt hur screening och åtgärder ska dokumenteras och följas upp. Regional riktlinje samt tillhörande snabbguide för STRONGkids finns på:

      Andelen riskbedömningar och vårdplaner kan följas via Region Skånes kvalitetsportal. 

    • Minst en tredjedel av patienter som vårdas på sjukhus är eller löper risk för att bli undernärda. Undernäring uppstår när en person förbrukar mer energi än vad hen får i sig eller när muskelmassan, på grund av sjukdom eller för lågt proteinintag, bryts ner snabbare än den byggs upp.

      Undernäring orsakar ett stort fysiskt lidande och ökar risken för till exempel svårläkta sår, infektioner och fallskador. Genom att vara vaksam på risken för och tidigt upptäcka undernäring kan åtgärder sättas in innan konsekvenserna blir stora.

      Omfattande europeiska undersökningar visar att ett aktivt nutritionsarbete gör skillnad - ett gott näringstillstånd är en förutsättning för bästa möjliga resultat av övrig behandling vid sjukdom.

      Inom Region Skåne ska samtliga vuxna patienter som läggs in på sjukhus riskbedömas avseende undernäring inom 24 timmar. En vårdplan ska upprättas för riskpatienter. Patienter där riskbedömning anses olämplig eller irrelevant kan undantas.

      När patienten flyttas eller remitteras, såväl inom den egna organisationen som till andra vårdgivare, ska alltid riskbedömning och vårdplan överrapporteras.

      Som stöd till slutenvårdens förbättringsarbete kan andelen riskbedömningar och vårdplaner följas kontinuerligt via Region Skånes kvalitetsportal, välj Patientsäkerhet i Region Skånes kvalitetsportal* och Säker vård i Kvalitetsapplikation (Qlikview). Båda kräver SITHS-kort.

      För medarbetare som vill lära sig mer om riskbedömning avseende bland annat undernäring samt förebyggande och behandlande åtgärder finns en nätbaserad utbildning på Vårdgivare Skåne.

    • Förslag på innehåll i lokal rutin:

      • Bakgrundsinformation
      • Vilka riskgrupper finns i verksamheten att särskilt beakta
      • Riskidentifiering/bedömning – hur, vem och när
      • Åtgärder
      • Dokumentation
      • Uppföljningsansvar

      Exempel på lokala dokument - kontakta respektive verksamhet för kompletterande information

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.