HTA Syd

Ställ en fråga till HTA Syd

1. Om du önskar en HTA-bedömning, fyll i ett frågeformulär
2. Skicka frågan till Kjell.Larsson@skane.se

Frågeformuläret mejlas ifyllt och underskrivet.

Kontakt

Kjell Larsson
Avdelning Forskning och Utbildning
Inga Marie Nilssons gata 29, Sus Malmö
E-post: Kjell.Larsson@skane.se

Du blir inom cirka en månad kontaktad av HTA Syd för ett möte där din frågeställning bearbetas och förtydligas genom att anpassas till PICO-format:

• P (Population/Patient) Vilken patient- eller diagnosgrupp gäller frågan?
• I (Intervention) Vilken är förändringen som ska belysas?
• C (Comparison/Control) Vilka kontroller ska man jämföra med?
• O (Outcome) Vilka effektmått är relevanta?

Andra frågor som tas upp

• För vem är frågeställningen viktig?
• Vilka verksamheter är berörda?
• Vilka är de ekonomiska frågorna?

Bedömning samt uppskattning

Utifrån detta samtal samt en preliminär utvärdering av publicerad vetenskaplig litteratur görs en bedömning av om förslaget ligger inom ramen för HTA Syds uppdrag eller inte. Det görs även en uppskattning av storleken på projektet och behovet av en framtida arbetsgrupp. Du får återkoppling inom cirka en månad.

• Tre till fem av verksamhetens egna sakkunniga, varav en eller två disputerade och gärna en ST-läkare. Jävsdeklaration krävs för medverkan.
• Två informationsspecialister/ bibliotekarier per projekt
• Grupphandledare från HTA Syd
• Gruppen utbildas i HTA metodik
• Slutdiskussion med gruppen kring den preciserade frågan och fastställande av PICOt

• Informationsspecialisterna/ bibliotekarierna arbetar utifrån PICOt fram ämnesord och formulerar sökstrategier.
• Alla tillgängliga litteraturkällor genomsöks. Artikelreferenser med författare, titlar, källor och abstracts samlas in.
• Grundmaterialet sorteras efter respektive typ i evidenshierarkin.
• Informationsspecialisterna/ bibliotekarierna grovsållar artiklarna i enlighet med PICO.
• Analysgruppen kontrollerar och gör ytterligare sållning.
• Fulltextartiklar hämtas hem och fördelas inom analysgruppen för läsning.

Analysgruppen återkopplar till HTA Syd

• Resultattabellerna gås igenom och diskuteras i relation till PICO.
• Vilken metod man ska använda för summering av resultaten diskuteras och beslutas.
• Det diskuteras och beslutas om det behövs en sekundär statistisk analys eller metaanalys.
• Likaså diskuteras och beslutas om vidare stödresurser (epidemiologi, statistik, hälsoekonomi, etik) behövs för analysarbetet.

Analysgruppen värderar evidensläget

• I värderingen använder man metoden GRADE tillsammans med SBUs manual. HTA Syd bistår.
• Syntes görs av resultat från enskilda studier.
• Bedömning görs av styrkan för det vetenskapliga underlaget.
• Resultatet för varje effektmått evidensgraderas och formuleras.

Analysgruppen sammanfattar

• Gruppen skriver en rapport enligt särskild mall från HTA Syd.
• HTA Syd lägger till bilagor från biblioteks- och processarbetet.
• Om det är befogat bifogas även expertbilagor kring epidemiologi, statistik, hälsoekonomi och etik, samt länkar till allt källmaterial.

• Rapport och bedömda primärartiklar går till granskare utanför analysgruppen och HTA Syd.
• Granskarens slutsatser stäms av mot analysgruppens.
• Analys- och granskningsrapporten sammanställs till en slutlig HTA-rapport.
• HTA-rapporten återförs till respektive verksamhetschef.
• HTA-rapporten publiceras på HTA Syds webbplats.
• HTA-rapporten översänds för publicering till det nationella HTA-nätverket.

Region Skåne och Skånes universitetssjukvård står värd för ett grundläggande HTA-stöd för hela Södra sjukvårdsregionen. HTA Syd och Sjukhusbiblioteken har till uppdrag att ta fram kunskapsunderlag som stöd för beslut och implementering av evidensbaserad vård inom hela Södra sjukvårdsregionen. HTA Syds arbetssätt är verksamhetsanknuten HTA med SBU:s metod som grund och uppdraget konkretiseras genom

• att HTA Syd med HTA-metodik stödjer beredning av underlag för beslut både direkt för verksamheterna (utförarna i vården) och för beslutsfattare på olika nivåer.
• att HTA Syd genom ett verksamhetsnära arbetssätt sprider kunskap om HTA-metodiken och evidensbaserad medicin till medarbetarna.

Resurspersoner

Administrativ chef

Sofia Moberg
E-post: Sofia.Moberg@skane.se

HTA-handledare (disputerade läkare med EBM-kompetens)

Beata Borgström Bolmsjö
E-post: Beata.BorgstromBolmsjo@skane.se

Sophia Frantz
E-post: Sophia.Frantz@skane.se

Jan Holst
E-post: Jan.Holst@skane.se

Folke Johnsson
E-post: Folke.Johnsson@skane.se

Informationsspecialister

Kristina Arnebrant
E-post: Kristina.Arnebrant@skane.se

Karin Sandqvist
E-post: Karin.Sandqvist@skane.se

Hälsoekonom (disputerad med EBM-kompetens)

Katarina Steen Carlsson
E-post: Katarina.Steen_Carlsson@med.lu.se

Administrativ samordnare

Kjell Larsson
E-post: Kjell.Larsson@skane.se

HTA Syd har vid behov även möjligheter att anlita stöd gällande verksamhetsekonomi, statistik, etik, organisation med mera.

En rapport är en medicinsk utvärdering av en klinisk frågeställning framtagen med HTA-metodik som inkluderar etisk bedömning, hälsoekonomisk analys och organisatoriska aspekter förutom den rent medicinska bedömningen.

Rapporten sammanställs av en verksamhetsnära projektgrupp med ämneskunskap tillsammans med en HTA-handledare som har processansvar och görs enligt de principer för kritisk granskning av publicerad vetenskaplig litteratur som används av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU.

HTA Syds rapporter och utlåtanden

I vissa fall då förutsättningar för att ta fram en fullständig HTA-rapport saknas, levererar HTA Syd ett kortare utlåtande. En systematisk litteratursökning genomförs och evidensläget bedöms av en processansvarig HTA-handledare tillsammans med ämneskunnig person.

HTA Syds rapporter och utlåtanden

Hyperbar syrgasbehandling vid diabetesfotsår, strålningsorsakad vävnadsdöd i ben eller inflammation i urinblåsa / ändtarm (2020:24)

Evidens för ledtider i standardiserade vårdförlopp för urologisk cancer (2020:13)

Tryckkammarbehandling vid diabetesfotsår, strålningsorsakad vävnadsdöd i ben eller inflammation i urinblåsa / ändtarm (2019:08)

Caseload midwifery (2021:05)

Allograft för rekonstruktion av perifera nerver (2020:23)

Ljusintervention inklusive musikintervention till vuxna IVA-patienter (2020:22) 

Diagnostik av akut aortasjukdom vid akuta bröstsmärtor (2020:17)

Utvidgad blodtypning med genteknik istället för nuvarande serologisk metod (2020:15)

Perkutan behandling av patienter med svår till uttalad mitralklaffs-insufficiens med MitraClip™ (2020:14)

Konduktiv pedagogik (2020:09)

Påverkan på aorta vid behandling med kinoloner (2020:01)

Tvåstegs- eller enstegsoperation av gommen hos barn med läpp-käk-gomspalt (2019:13)

Dygnsrytmsbelysning - påverkan av patienter inom psykiatrisk heldygnsvård (2019:05)

Diagnostik av akut aortasjukdom vid akuta bröstsmärtor (2020:17)
Vilken evidens finns för förbättrad diagnostik av akuta bröstsmärtor vid användande av ett standardiserat förfarande av tillgängliga undersökningsmetoder i kombination med en strukturerad tolkningsalgoritm?
Avspeglas en eventuell förbättrad diagnostik i patientnära effektmått såsom mortalitet och morbiditet? ​

Perkutan behandling av patienter med svår till uttalad mitralklaffs-insufficiens med MitraClip™ (Abbott Cardiovascular, Abbott Par, IL) systemet för klaffsegelplastik (2020:14)

Konduktiv pedagogik (2020:09)
Har konduktiv pedagogik fördelar jämfört med gängse standardbehandling till barn, ungdomar och vuxna med cerebral pares?

Påverkan på aorta vid behandling med kinoloner (2020:01)
a) Finns ett säkert (associativt och kausalt) samband mellan användning av kinolon-antibiotika och aortadissektion respektive aortaaneurysm (uppkomst o ruptur)?
b) Hur ska patienter med befintlig aortasjukdom informeras och kontrolleras vid kinolonbehandling?
c) Bör övriga patienter informeras vid kinolonbehandling om eventuell risk för utvecklande av aortasjukdom och skall de i så fall följas upp avseende denna?

Tvåstegs- eller enstegsoperation av gommen hos barn med läpp-käk-gomspalt (2019:13)
Har tvåstegsoperation av barn med läpp-käk-gomspalt fördelar jämfört med enstegsoperation?

Dygnsrytmsbelysning inom sluten vård (2019:05)
Ger dygnsrytmsbelysning inom sluten vård fördelar för patienterna jämfört med standardbelysning?

Användande av Tilmanocept som tracer för sentinel node vid operation av kutana maligna melanom i huvud-hals-regionen (2020:02)