HTA Skåne
HTA står för ”Health Technology Assessment” och innebär utvärdering av kunskapsläget för en metod, teknik eller behandling i hälso- och sjukvården inklusive ekonomiska, organisatoriska och etiska aspekter.
HTA Skåne tar fram kunskapsunderlag och bereder frågor för beslut om införande av evidensbaserad hälso- och sjukvård inom hela Region Skåne.
Information om Covid-19
HTA Skåne och Sjukhusbiblioteken tar emot frågor från alla som arbetar inom hälso- och sjukvård eller tandvård och kan hjälpa till att söka, sålla och vara ett stöd vid granskning.
Covid-19 - evidens och kliniska kunskapsstöd
Se vår presentationsfilm: Vad är HTA Skåne?
Alla hälso- och sjukvårdsverksamheter inom Region Skåne kan ställa en fråga till HTA Skåne. Initiativ till HTA tas av den verksamhet som har behov av att genomlysa en klinisk frågeställning, tydliggöra vad som är bästa tillgängliga kunskap och hur den kan tillämpas i rutinsjukvård.
Den kliniska frågan kan fokusera på en behandling, metod, teknik, indikation, apparatur eller ett organisatoriskt sammanhang.
Våra medicinska utvärderingar sker enligt de principer för kritisk granskning av publicerad vetenskaplig litteratur som används av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU. Tidigare och pågående utvärderingar från SBU och även regionala utvärderingar finns i SBU:s databas
Det finns också en samverkansfunktion för HTA i Södra sjukvårdsregionen.
Så här går det till
-
Här ställer du en fråga
Ställa en fråga till HTA Skåne
- Om du önskar en HTA-bedömning, fyll i ett frågeformulär
- Skicka frågan till Kjell.Larsson@skane.se
Frågeformuläret mejlas ifyllt samt skickas underskrivet i original till:
Kjell Larsson
Avd Forskning och Utbildning
Inga Marie Nilssons gata 29, SUS Malmö -
Frågan bearbetas
Du blir inom cirka en månad kontaktad av HTA Skåne för ett möte där din frågeställning bearbetas och förtydligas genom att anpassas till PICO-format:
- P (Population/Patient) Vilken patient- eller diagnosgrupp gäller frågan?
- I (Intervention) Vilken är förändringen som ska belysas?
- C (Comparison/Control) Vilka kontroller ska man jämföra med?
- O (Outcome) Vilka effektmått är relevanta?
Andra frågor som tas upp
- För vem är frågeställningen viktig?
- Vilka verksamheter är berörda?
- Vilka är de ekonomiska frågorna?
Bedömning samt uppskattning
Utifrån detta samtal samt en preliminär utvärdering av publicerad vetenskaplig litteratur görs en bedömning av om förslaget ligger inom ramen för HTA Skånes uppdrag eller inte. Det görs även en uppskattning av storleken på projektet och behovet av en framtida arbetsgrupp. Du får återkoppling inom cirka en månad.
-
En analysgrupp formeras och utbildas
- Tre till fem av verksamhetens egna sakkunniga, varav en eller två disputerade och gärna en ST-läkare. Jävsdeklaration krävs för medverkan.
- Två bibliotekarier per projekt
- Grupphandledare från HTA Skåne
- Gruppen utbildas i HTA metodik
- Slutdiskussion med gruppen kring den preciserade frågan och fastställande av PICOt
-
Litteratursökning och sållning av abstract
- Bibliotekarierna arbetar utifrån PICOt fram ämnesord och formulerar sökstrategier.
- Alla tillgängliga litteraturkällor genomsöks. Artikelreferenser med författare, titlar, källor och abstracts samlas in.
- Grundmaterialet sorteras efter respektive typ i evidenshierarkin.
- Bibliotekarierna grovsållar artiklarna i enlighet med PICO.
- Analysgruppen kontrollerar och gör ytterligare sållning.
- Fulltextartiklar hämtas hem och fördelas inom analysgruppen för läsning.
-
Analysgruppen tar fram en rapport
Analysgruppen återkopplar till HTA Skåne
- Resultattabellerna gås igenom och diskuteras i relation till PICO.
- Vilken metod man ska använda för summering av resultaten diskuteras och beslutas.
- Det diskuteras och beslutas om det behövs en sekundär statistisk analys eller metaanalys.
- Likaså diskuteras och beslutas det om det behövs vidare stödresurser (epidemiologi, statistik, hälsoekonomi, etik) för analysarbetet.
Analysgruppen värderar evidensläget
- I värderingen använder man metoden GRADE tillsammans med SBUs manual. HTA Skåne bistår.
- Syntes görs av resultat från enskilda studier.
- Bedömning görs av styrkan för det vetenskapliga underlaget.
- Resultatet för varje effektmått evidensgraderas och formuleras.
Analysgruppen sammanfattar
- Gruppen skriver en rapport enligt särskild mall från HTA Skåne.
- HTA Skåne lägger till bilagor från biblioteks- och processarbetet.
- Om det är befogat bifogas även expertbilagor kring epidemiologi, statistik, hälsoekonomi, etik samt länkar till allt källmaterial.
-
Granskning av rapport och publicering
- Rapport plus bedömda primärartiklar går till granskare utanför analysgruppen och HTA Skåne.
- Granskarens slutsatser stäms av mot analysgruppens.
- Analys- och granskningsrapporten sammanställs till en slutlig HTA-rapport.
- HTA-rapporten återförs till respektive verksamhetschef.
- HTA-rapporten publiceras på HTA Skånes webb.
- HTA-rapporten översänds för publicering till det nationella HTA-nätverket.
-
Råd och stöd
I Region Skåne finns en HTA-enhet med uppdrag att ta fram kunskapsunderlag som stöd för implementering av evidensbaserad vård inom hela regionen. Enheten HTA Skånes arbetssätt är verksamhetsanknuten HTA med SBU:s metod som grund och uppdraget konkretiseras genom
- att enheten med HTA-metodik stödjer beredning av underlag för beslut både direkt för verksamheterna (utförarna i vården) och för beslutsfattare på olika nivåer.
- att enheten genom ett verksamhetsnära arbetssätt sprider kunskap om HTA-metodiken och evidensbaserad medicin till medarbetarna.
Resurspersoner
Administrativ chef
Sofia Moberg
E-post: Sofia.Moberg@skane.seHTA-handledare (disputerade läkare med EBM-kompetens)
Sophia Frantz
E-post: Sophia.Frantz@skane.seJan Holst
E-post: Jan.Holst@skane.seFolke Johnsson
E-post: Folke.Johnsson@skane.seInformationsspecialister
Kristina Arnebrant
E-post: Kristina.Arnebrant@skane.seEva Karin Karlsson
E-post: EvaKarin.Karlsson@skane.seHälsoekonom (disputerad med EBM-kompetens)
Katarina Steen Carlsson
E-post: Katarina.Steen_Carlsson@med.lu.seAdministrativ samordnare
Kjell Larsson
E-post: Kjell.Larsson@skane.seHTA Skåne har vid behov även möjligheter att anlita stöd gällande verksamhetsekonomi, statistik, etik, organisation med mera.
Nomineringar, projekt och rapporter
-
Rapporter
En rapport är en medicinsk utvärdering av en klinisk frågeställning framtagen med HTA-metodik som inkluderar etisk bedömning, hälsoekonomisk analys och organisatoriska aspekter förutom den rent medicinska bedömningen.
Rapporten sammanställs av en verksamhetsnära projektgrupp med ämneskunskap tillsammans med en HTA-handledare som har processansvar och görs enligt de principer för kritisk granskning av publicerad vetenskaplig litteratur som används av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU.
2020
Användande av Hydrogel spacer vid strålbehandling av prostatacancer2019
Artroskopisk dekompression vid subakromiellt smärtsyndromUltraljud vid akuta skrotala symptom - kan antalet skrotala explorationer minska?
Trombektomi 6 till 24 timmar efter stroke
2018
EOS® Bilddiagnostik vid skolios2017
Frakturer i mellersta delen av nyckelbenet - kirurgisk och icke-kirurgisk behandlingNavigerad transkraniell magnetstimulering (nTMS)
PSVM Perioperativ slagvolyms monitorering
2015
Bassängträning för patienter med inflammatorisk ledsjukdomDrug Safety - How to Optimally Organize the Storage of Medications in a Ward Setting
Trombektomi med stent retrievers vid akut ischemisk stroke
2014
LAAO Left Atrial Appendage Occlusion Devices2013
Spolning av CVK och subkutan venport med heparin eller enbart NaCl -
Utlåtanden
I vissa fall då förutsättningar för att ta fram en fullständig HTA-rapport saknas, levererar HTA Skåne ett kortare utlåtande. En systematisk litteratursökning genomförs och evidensläget bedöms av en processansvarig HTA-handledare tillsammans med ämneskunnig person.
2020
Optimerad utredning av misstänkt jättecellsarteritAdministrativa arbetsplatser - cellkontor eller kontorslandskap, personlig eller delad arbetsplats?
2019
Värdet av endoskopi och videofluoroskopi i diagnostiken av sväljningsbesvärEndobronkiell ventilbehandling vid emfysem
2018
Test för MMR-proteiner i klinisk rutin vid kolorektal cancerPre-expositionsprofylax för HIV
Preoperativ tvätt med klorhexidin
Subkutan implanterbar kardioverter defibrillator
Kateterburen behandling av aortastenos
2015
EOS® Belastad tredimensionell röntgenutvärdering av hela kroppenExtracorporeal fotoferes vid Graft Versus Host sjukdom
Vismodegib (Erivedge®) vid basalcellscancer
2014
Motor cortex stimulering (MCS)LVAD-DT Mekaniskt hjälphjärta som permanent behandling vid grav hjärtsvikt
IRE Irreversibel elektroporering av tumörer i lever och bukspottkörtel
Endobronkiell termoplastik (EBT)
2013
Protexo (Airsonett) - TLA temperaturreglerat laminärt luftflöde vid allergisk astmaAnvändaranpassad hemHD för frekventa dialyser
- Litteratursökningar
-
Aktuella ärenden
Diagnostik av akut aortasjukdom vid akuta bröstsmärtor (2020:17)
Utvidgad blodtypning med genteknik istället för nuvarande serologisk metod (2020:15)
Perkutan behandling av patienter med svår till uttalad mitralklaffs-insufficiens med MitraClip™ (2020:14)
Konduktiv pedagogik (2020:09)
Selektiv screening av spädbarn med prolongerat ikterus (2020:03)
Påverkan på aorta vid behandling med kinoloner (2020:01)
Tvåstegs- eller enstegsoperation av gommen hos barn med läpp-käk-gomspalt (2019:13)
Polikliniska induktioner (igångsättning av förlossning) (2019:07)
Dygnsrytmsbelysning - påverkan av patienter inom psykiatrisk heldygnsvård (2019:05)
Behandling med tyngdtäcke, hälsoekonomisk analys (2018:19)
Perkutant mekaniskt cirkulationsstöd vid avancerad hjärtsvikt (2018:16)
Arbetsprov vid bröstsmärta (2018:14)
-
Pågående projekt
Tvåstegs- eller enstegsoperation av gommen hos barn med läpp-käk-gomspalt (2019:13)
Har tvåstegsoperation av barn med läpp-käk-gomspalt fördelar jämfört med enstegsoperation?Polikliniska induktioner (igångsättning av förlossning) (2019:07)
Behandling med tyngdtäcke, hälsoekonomisk analys (2018:19)
Perkutant mekaniskt cirkulationsstöd vid avancerad hjärtsvikt (2018:16)
Kan användning av perkutant cirkulationsstöd (percutaneous ventricular assist device) (pVAD)) påverka överlevnaden hos patienter med kardiogen chock?Arbetsprov vid bröstsmärta (2018:14)
Är arbetsprov ett tillräckligt bra diagnostiskt verktyg för att påvisa eller utesluta kranskärlsjukdom som orsak till bröstsmärta eller bör det ersättas med bilddiagnostik (SPECT, CT, MR, stress-eko, även ingen us). - Ej antagna projekt