Äldre – ångest
Skånelistan
Rekommenderade läkemedel
| Behandling/tillstånd | Substans | Preparat/generika |
|---|---|---|
| Ångestsyndrom hos äldre | ||
| sertralin | sertralin | |
Bakgrundsmaterial
Terapiråd
Icke-farmakologisk behandling utgörs av kognitiv beteendeterapi (KBT), samtal, trygg miljö, social aktivering, samt inte minst regelbunden fysisk aktivitet, till exempel promenader. Vid ångesttillstånd, liksom vid sömnstörningar, är icke-farmakologisk behandling extra viktig för äldre då risken för biverkningar av läkemedel är stor.
En viktig grund är genomgång av aktuell läkemedelsbehandling med ställningstagande till utsättning, preparatbyte eller dosjustering av läkemedel som kan inverka negativt. Ångest kan vara en del av en samtidig depression och förstahandsvalet är behandling med selektiv serotoninåterupptagshämmare (SSRI).
Läkemedelsbehandling
Behandling för äldre
Sertralin är förstahandsalternativet vid behandlingskrävande ångest. Behandlingen startas med en låg dos, 25 mg. Observera att den rekommenderade maximala dygnsdosen är lägre hos äldre än yngre. Som tillägg i det initiala skedet av en ångestbehandling, kan oxazepam prövas under högst ett par veckor. Doseringen är individuell och baseras på biverkningsrisk och känslighet. Utvärdering av SSRI-behandling bör initialt ske inom fyra veckor, men full effekt kan förväntas först efter minst 12 veckor. Mirtazapin kan vara ett värdefullt alternativ vid samtidig ångest och depression.
Antipsykotika har mycket begränsad plats i behandling av icke psykotisk ångest. Svårbehandlad ångest motiverar kontakt med specialistklinik.
Särskilda överväganden
Att beakta vid behandling
Risker att beakta vid SSRI
Ökad risk för hyponatremi, särskilt i kombination med diuretika. Symtom på hyponatremi är huvudvärk, koncentrationssvårigheter, försämrat minne, förvirring, svaghet och ostadighet som kan leda till fallolyckor.
SSRI ger ökad blödningsbenägenhet, beakta särskilt kombination med ASA, NSAID, NOAK.
Ökad risk för QT-förlängning.
Bensodiazepiner
Långverkande bensodiazepiner ska helt undvikas till äldre då halveringstiden kan flerdubblas med ökad risk för biverkningar och toleransutveckling. Biverkningar för samtliga bensodiazepiner är sedering, yrsel, försämrad koncentration och koordination, muskelsvaghet med ökad fallrisk, emotionell och intellektuell avtrubbning. Detta bör tas i beaktande.
Redan efter två veckor ökar risken för ackumulering, biverkningar och tillvänjning. Vid utsättning av bensodiazepiner efter en längre tids användning (det är individuellt hur snabbt tillvänjningen uppstår) kan kraftiga abstinenssymtom ses varför långsam uttrappning bör ske med patientens medverkande.
Andra lugnande medel
Även de lugnande medlen Atarax (hydroxyzin) och Lergigan (prometazin) bör undvikas på grund av antikolinerga biverkningar.
Om tillståndet
Allmänt
Oro och rädsla är normala upplevelser som förekommer hos alla människor. När dessa inte är kopplade till ett faktiskt hot kan oro och rädsla definieras som ångest. Ångest är en delkomponent i ett flertal olika psykiatriska och somatiska tillstånd och en vanlig läkemedelsbiverkan. Ångest förekommer också primärt.
Samtidig sömnstörning, rastlöshet, nedstämdhet och irritabilitet är vanlig.
Den primära utredningen syftar till att hitta eventuell bakomliggande orsak, såsom:
- hypoglykemi
- hjärt-lungsjukdom
- ogynnsam reaktion på läkemedel, till exempel kortikosteroider, antipsykotika, bensodiazepiner eller betablockerare.
- otillräckligt behandlad smärta
- utlösande vårdmiljöfaktorer.
Eventuella sociala och existentiella problem bör beaktas. Hos äldre multisjuka patienter kan konfusion yttra sig som ångest.
Symtomen bör kartläggas så noga som möjligt avseende dygnsvariation och intensitet. Skattningsskalor kan användas, till exempel självskattningsinstrumentet HADS (Hospital Anxiety and Depression Scale). Även Phase-20 kan vara användbar.
Referenser
- Socialstyrelsen. 2017. Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Art. No. 2017-6-7.
- NICE. 2011, uppdaterad 2020 Generalised anxiety disorder and panic disorder (with or without agoraphobia) in adults Management in primary, secondary and community care. NICE clinical guidline 113.
- SBU. Statens beredning för medicinsk utvärdering. 2005. Behandling av ångestsyndrom. En systematisk litteraturöversikt. Rapportnummer 177 (volym 1).
Om innehållet
Publicerat: 2024-01-02
Faktaägare: Läkemedelsrådet i Region Skåne