Flerfunktionsnedsättning hos vuxna
AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.
-
ICD-10-SE
F799 Ospecificerad psykisk utvecklingsstörning-Utan uppgift om beteendestörning
G809 Cerebral pares, ospecificerad
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
- Basal hälso- och sjukvård
- Regelbundna hälsokontroller utifrån personens behov
Specialiserad vård
- Vuxenhabilitering ansvarar för särskilda insatser
- Specialistpsykiatrin ansvarar vid behov för utredning och behandling av psykiatriska tillstånd
- Specialiserad somatisk vård ansvarar vid behov för utredning och behandling av somatiska tillstånd
Bakgrund
Denna rekommendation avser redan diagnostiserad flerfunktionsnedsättning hos vuxna.
Personer med flerfunktionsnedsättning utreds och diagnostiseras oftast under barnaåren. Vuxna, exempelvis nyanlända till Sverige där diagnos ej ställts som barn, kan behöva utredas i vuxensjukvården.
Samsjuklighet
Personer med flerfunktionsnedsättning har vanligen problem med nutrition, från mag- tarmkanalen, med andning och epilepsi.
Definition
Flerfunktionsnedsättning innebär en kombination av:
- stora rörelsehinder
- medelsvår till svår intellektuell funktionsnedsättning (ID)
- omfattande kommunikationssvårigheter
- syn- eller hörselnedsättning.
Utredning
I kontakten med hälso- och sjukvård har en person flerfunktionsnedsättning ofta själv svårt att redogöra för sin situation. Därför behöver nästan alltid en anhörig, personal eller assistent som känner personen väl vara med som stöd vid vårdsituationer. För att underlätta inför besöket finns särskilda kommunikationsstöd.
Bemötande av patienter med autism och ID
Symtom
Personer med flerfunktionsnedsättning har svårigheter att förmedla besvär. Smärta eller sjukdomstillstånd kan uttryckas genom förändrat beteende.
Symtom på illabefinnande kan vara:
- oro, irritabilitet
- aggressivitet, självdestruktivitet
- aptitlöshet, matvägran
- trötthet, sömnstörning
- ökad spasticitet.
Anamnes
- Aktuella symtom och sociala förhållanden
- Ändrad kroppshållning, sitt-, ligg- eller ståställning
- Täta luftvägs- eller urinvägsinfektioner, andra sjukdomar
- Enligt särskilda problemområden
Andningsproblem
- Riklig slemproduktion, sekretstagnation
- Svag muskulatur, svag hoststöt
- Aspiration, ibland tyst, av gastroesofagal reflux, felsväljning, obstruktivitet
Urogenitala problem
- Urinvägsinfektioner
- Urinläckage
- Utspänd blåsa, urinretention med residualurin
- Dysmenorré
Mag-tarmproblem
- Förstoppning, fekalom med enkopres eller sterkoral diarre
- Gastroesofageal reflux (GERD), mycket vanligt
- Nedsatt ät- och sväljfunktion av neurologiska skäl
Smärta
- Långvarig smärta (vanligt)
- Neurogen smärta vid skada i hjärna, ryggmärg eller perifera nerver
- Minskad eller ökad smärtkänslighet, hyperestesi
Spasticitet
- Spasticitet ökar vid smärta och undernäring
- Försvårar ätande, risk för undernäring
Undernäring
- Kan visa sig som gnällighet, trötthet, apati, nedsatt aptit, ökad spasticitet, mer kramper
- Kan ge nedsatt tand- och munstatus, sänkt immunförsvar, dålig sårläkning
Epilepsi
- Aktuell anfallssituation, ofta förekommer flera typer av anfall
- Försämrande faktorer, exempelvis infektion
Status
Undersök patienten utifrån symtom och anamnes.
- Allmänpåverkan – rosighet, svettning oro, näsvingespel, cyanos
- Mun – sår, frätskador på tänder, dregling, heshet
- Öron – vaxpropp, annan hörselnedsättning
- Hjärta – takykardi, blodtryck
- Lungor – rosslig andning, takypné, rassel, forcerad exspiration
- Hud – skavsår, tryckmärken av kläder eller hjälpmedel, fotvårtor
- Muskulatur – tonusökning, muskelförkortningar, kontrakturer, risk för ledluxation
- Rygg-nacke – skolios, opistotonus, huvudvridning
Handläggning vid utredning
Tänk brett vid bedömning. Förstoppning kan till exempel visa sig som matvägran, magont, kräkningar, trötthet, ökad spasticitet eller urinretention.
Vissa undersökningar kan vara svåra att genomföra för patienten. Flexibilitet och tålamod bör iakttas. Undvik tvång.
Att beakta:
- Annan nydebuterad sjukdom kan orsaka aktuella besvär
- Fokala symtom i näsa, öron, tarm eller genitalia kan vara främmande kropp
- Förstoppning är vanligt och bör uteslutas vid misstanke
- Saturationsmätning vid måltid eller nattetid kan övervägas vid andningsproblem
- Sväljningsproblem med hosta eller aspiration bör utredas av logoped, vid behov även fiberskopi eller sväljröntgen
- Vid undernäring, överväg bakomliggande sjukdom eller läkemedel (muntorrhet eller nedsatt aptit)
- Upprepade urinvägsinfektioner, dessa bör utredas sedvanligt
Behandling
Handläggning vid behandling
- Behandla och förebygg andra sjukdomar sedvanligt.
- Säkerställ att ordinerade åtgärder genomförs med stöd av personal och anhöriga.
- Följ upp med hälsokontroll, läkemedelsgenomgång och eventuella intyg.
Förebyggande åtgärder
Person med flerfunktionsnedsättning bör vaccineras mot pneumokocker (SOSFS1994:26) och influensa.
Andning
- NaCl, inhalation i nebulisator löser slem och underlättar slemmobilisering
- Djupandning och slemmobilisering genom exempelvis fysisk aktivitet, skratt, via fysioterapeut
- Sugning vid behov efter noggrann bedömning och instruktion
- PEP-mask, hostmaskin, syrgas, trakeostomi via specialiserad vård
Urogenitalt
- Lågdos baklofen (10 mg) mot tömningsbesvär vid spasticitet i bäckenbottenmuskulatur
- Ren intermittent kateterisering, RIK, vid behov för att förebygga njurskada
Smärta
- Uppmärksamma hur patienten uttrycker smärta
- Viktigt att förebygga smärta, särskilt kronisk
- Smärtlindring vid behov, särskilt i samband med operation
Mage-tarm
- Regelbunden tarmtömning och rörelseträning, anpassning av eventuell korsett
- Bra sittställning vid måltid, upprätt hållning i 30 minuter efteråt
- Små täta måltider, prova förtjockningsmedel i dryck
- Höjd huvudända på säng nattetid med 30 graders lutning
- Rörelseträning
Spasticitet
- Minimera utlösande faktorer
- Anpassade träningsprogram för mindre smärta, felställningar och slitage
- Optimala sitt- och liggställningar, regelbundna lägesändringar
- Positionering, helst 24-timmars koncept
- Stående belastning för att minska spasticitet
- Akupunktur, kontrakturprofylax, ortoser, läkemedel vid behov
Undernäring
- Nutritionsutredning och uppföljning via dietist
- Nasogastrisk sond vid akut läge via specialiserad vård
- Gastrostomi (PEG, knapp) via specialiserad vård, tidig insättning vid svår sväljningsproblematik
Läkemedelsbehandling
Beakta ökad känslighet för och ovanliga reaktioner på läkemedel. Börja med låg dos och titrera upp långsamt. Följ samma strategi vid nedtrappning och utsättning.
Spasticitet och dyskinesi
- Baklofen peroralt kan ges vid ren spasticitet, titrera upp dosen försiktigt.
- Bensodiazepin i lågdos kan ges vid atetos, tonusväxling. Beakta tillvänjningsrisk.
- Via specialiserad vård kan botulinumtoxin ges intramuskulärt vid regional spasticitet, i uttalade fall kan intratekal baklofenpump eller djup hjärnstimulering övervägas.
Förstoppning
- Laktulos två gånger per dag
- Dokusatnatrium och sorbitol, vattenlavemang, oljelavemang
- Kaliumklorid och makrogol
- Undvik tarmretande medel
- Stomi i resistenta fall, via specialiserad vård
Epilepsi
- Förebyggande läkemedelsbehandling ska ges
- Koncentrationsbestämning vid försämrad anfallssituation
- Akutbehandling vid långvariga anfall
Habilitering
Syftet är att optimera personens funktionsnivå och välbefinnande.
Insatsplan och SIP
En plan med mål och åtgärder kan underlätta samordningen av insatser för en mer långsiktig habilitering. Insatserna kan utföras inom kommun, primärvård, vuxenhabilitering eller genom samarbete mellan dessa.
Insatser som kan vara aktuella utifrån en individuell bedömning är:
- hjälp att samordna olika samhällsinsatser, nätverksmöten
- behovsbedömning och utprovning av ortoser, korsett, särskilda skor
- stöd för att underlätta kommunikation och kognition samt tekniska hjälpmedel
- hjälpmedel för förflyttning, uppnå god sittställning och tryckavlastning
- motions- och träningsrådgivning, utfärdande av träningsprogram och kontrakturprofylax
- kostrådgivning vid risk för undernäring
- fungerande kontakt med habiliteringens fysioterapeut och arbetsterapeut
- behandling av dysfagi, dysartri och nedsatt oralmotorik
- stöd till personens nätverk exempelvis handledning, samtal och information
- information till berörda om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser.
Vid insatser från kommun och region eller landsting kan en samordnad individuell plan (SIP) initieras av personen själv eller av någon av de övriga aktörerna med samtycke från personen det gäller.
VUB-team
För vuxna med utvecklingsstörning och svåra utmanande beteenden finns ett VUB-team för vårdgivare och kommunal personal att konsultera. VUB-teamet är ett samarbete mellan vuxenpsykiatrin och vuxenhabiliteringen. Teamet arbetar konsultativt med bedömning, anpassning och behandling, utan att ta över behandlingsansvaret.
Remissrutiner
- Vid behov, remiss till specialiserad vård och vuxenhabilitering
- Vid behov vid psykiatrisk frågeställning, remiss till specialistpsykiatrin
Klinisk uppföljning
Personer med flerfunktionsnedsättning har ofta kontakt med vuxenhabiliteringen som ansvarar för tvärprofessionella specialisthabiliteringsinsatser enligt HSL, oberoende av boendeform eller sysselsättning och utifrån behov.
Uppföljning med regelbundna hälsokontroller med fördjupad läkemedelsgenomgång rekommenderas och gärna fast vårdkontakt på vårdcentral eller LSS-boende.
Intyg
Läkarintyg och utlåtanden bör utfärdas av den läkare som har störst kännedom om patienten.
God man och förvaltare
En god man alternativt förvaltare är en person som av tingsrätten förordnats för att tillvarata en annan persons rättsliga eller ekonomiska intressen eller sörja för dennes person.
God man, förvaltare och framtidsfullmakt, Sveriges domstolar
LSS - Lagen om stöd och service till vissa med funktionsnedsättning
LSS är en rättighetslag för personer med omfattande funktionshinder som ska garantera goda levnadsvillkor genom stöd för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Exempel är personlig assistans, ledsagarservice, daglig verksamhet och gruppbostad.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS, 1177 Vårdguiden
Tandvård
Personer med stöd enligt LSS har rätt till bedömning av munhälsan samt nödvändig tandvård till samma kostnad som sjukvård. Intyg utfärdas av exempelvis LSS-handläggare eller distriktssköterska.
Tandvård om du har en funktionsnedsättning, 1177 Vårdguiden
Om innehållet
Publicerat: 2019-03-18
Giltigt till: 2022-03-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne