Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Basal hälso- och sjukvård
• Regelbundna hälsokontroller utifrån personens behov

Specialiserad vård

• Barn- och ungdomshabilitering ansvarar för vårdplan eller SIP inför 18 årsdagen
• Vuxenhabilitering ansvarar för särskilda insatser
• Specialistpsykiatrin ansvarar vid behov för utredning och behandling av psykiatriska tillstånd
• Specialiserad somatisk vård ansvarar vid behov för utredning och behandling av somatiska tillstånd

Bakgrund

Denna rekommendation avser redan diagnostiserad cerebral pares (CP).

Vid misstanke om odiagnostiserad CP hos en vuxen person ska utredning ske via specialiserad vård, ofta neurolog. Vid samtidig intellektuell funktionsnedsättning eller komplex medicinsk problematik, se separat rekommendation för flerfunktionsnedsättning hos vuxna.

Definition

CP är ett samlingsnamn för en grupp icke progressiva, men till symtombilden föränderliga, motoriska funktionsnedsättningar. Förutom de motoriska symtomen är CP ofta associerat med avvikelser i kognition, kommunikation, perception och beteende samt epilepsi.

CP klassificeras med utgångspunkt från dominerande neurologiskt symtom och muskeltonus i spastisk, dyskinetisk och ataktisk huvudtyp.

Klassifikationssystemet GMFCS (pdf)

Spastisk CP

• Nervbanor som förbinder hjärnbark och ryggmärg är skadade.
• Rörelsenedsättningen kan vara unilateral (ena kroppshalvan) eller bilateral (båda sidor).
• Ökad muskelspänning och stegrade reflexer.

Dyskinetisk CP

• Skadan sitter djupt i hjärnan i de basala ganglierna.
• Överdrivna, förvridna rörelser.
• Rörelser som är ofrivilliga och svårstyrda.

Ataktisk CP

• Skadan sitter i lillhjärnan eller dess nervbanor.
• Svårigheter med balans och samordning av rörelser.
• Skakighet i finmotoriska och precisa rörelser. 

Epidemiologi

I Sverige får omkring 200 av 100 000 födda barn cerebral pares. Det är den vanligaste orsaken till rörelsenedsättning hos barn och ungdomar.

Etiologi

CP orsakas av en skada eller utvecklingsrubbning i den ännu omogna hjärnan. Skadan inträffar före 2 års ålder.

Skadan kan uppstå:

• prenatalt, under graviditeten, absolut vanligast
• perinatalt, vid förlossningen.
• postnatalt, tiden efter förlossningen.

Utredning

I kontakten med hälso- och sjukvården kan en person med CP ha svårt att redogöra för sin situation och kan behöva stöd av annan person. Förtydliga frågor och information för att patienten ska bli så delaktig som möjligt. Överväg bildstöd.

Symtom

• Rörelsenedsättning av olika grad förekommer alltid.
• Kognitiva svårigheter är vanliga. .
• Epilepsi är vanligt.
• Avvikande beteende är vanliga vid samsjuklighet med IF eller autism.
• Störningar i syn och hörsel förekommer ofta.
• Problem med mag-tarmkanalen är vanligt.
• Dysartri, dysfagi och nutritionsproblem kan förekomma

Symtom som kan öka med åldern

• Försämrad gångförmåga.
• Ökad spasticitet, luxationer eller kontrakturer.
• Smärta och stelhet i leder och muskler.
• Felställningar och asymmetrier på grund av motorisk inbalans.
• Fysisk och psykisk uttröttbarhet.
• Försämring av sväljningsförmåga.
• Trycksår.
• Symtom på inaktivitetssjukdomar (övervikt, diabetes).

Anamnes

Socialt

• Boende, familjeförhållanden, assistans, ekonomi, god man/förvaltare.
• Sysselsättning.
• Förändringar eller försämring av adaptiv förmåga, det vill säga förmåga att hantera vardagens krav.
• Alkohol, nikotin, fysisk aktivitet och sexualanamnes.

Medicinskt

• Allmänt mående, nytillkomna besvär.
• Läkemedel och interaktioner.
• Rörelseförmåga, positionering, fallprevalens.
• Smärta.
• Fatigue. Stress.
• Nutritionsstatus.
• Menstruationssmärta, preventivmedel.
• Epilepsi och aktuell anfallssituation.
• Övriga frågor beroende på associerade svårigheter.
• Aktuella hjälpmedel.

Status

• Hud – skavsår och tryckmärken av kläder eller hjälpmedel, fotstatus.
• Muskulatur – tonusökning, muskelförkortningar och kontrakturer (risk för ledluxation).
• Rygg-nacke – skolios, huvudvridning och hållning.
• Övrigt status beroende på symtom och associerade svårigheter.
• Psykiskt/kognitivt status, kommunikation.

Behandling

Handläggning vid behandling

• Behandla och förebygg andra sjukdomar sedvanligt.
• Säkerställ att ordinerade åtgärder genomförs, vid behov med stöd av personal och anhöriga.
• Uppföljning av eventuella hjälpmedel.
• Uppföljning sker med hälsokontroll, läkemedelsgenomgång och eventuella intyg.

CPUP för vuxna

Patient med CP följs normalt via CPUP, uppföljningsprogram för cerebral pares, enligt särskilda rutiner.

Förebyggande åtgärder

Beakta särskilt stabilisering/avlastning för leder, spasticitet, smärta (särskilt kronisk smärta) och nutrition.

Spasticitet

• Anpassade träningsprogram för mindre smärta, felställningar och slitage.
• Optimala sitt- och liggställningar, regelbundna lägesändringar.
• Axial belastning (stående) för att minska spasticitet.
• Akupunktur, kontrakturprofylax, ortoser och läkemedel vid behov.

Läkemedelsbehandling

Beakta ökad känslighet för och ovanliga reaktioner på läkemedel. Börja med låg dos, titrera upp långsamt. Följ samma strategi vid nedtrappning och utsättning.

Spasticitet och dyskinesi

• Baklofen peroralt kan ges vid ren spasticitet. Titrera upp dosen försiktigt.
• Bensodiazepin i lågdos kan ges vid atetos, tonusväxling. Beakta tillvänjningsrisk.
• Botulinumtoxin intramuskulärt vid regional spasticitet via specialiserad vård. I uttalade fall kan intratekal baklofenpump eller djup hjärnstimulering övervägas.

Habilitering

Syftet med habilitering är att optimera personens funktionsnivå och välbefinnande, samt att skapa förutsättningar för aktivt deltagande i samhällslivet. Habiliteringens uppdrag och insatser varierar stort mellan regioner.

Insatsplan och SIP

En plan med mål och åtgärder kan underlätta samordningen av insatser för en mer långsiktig habilitering. Insatserna kan utföras inom kommun, primärvård, annan specialiserad vård, vuxenhabilitering eller genom samarbete mellan dessa.

En samordnad individuell plan (SIP) kan initieras av personen själv, ombud eller av någon av de övriga aktörerna.

Insatser som kan vara aktuella utifrån en individuell bedömning:

• Hjälp att samordna olika samhällsinsatser och nätverksmöten
• Fysioterapi vid spasticitet och kontrakturprofylax.
• Behovsbedömning och utprovning av ortoser för att motverka felställning, korsett eller särskilda skor.
• Tekniska hjälpmedel för förflyttning, kognition, kommunikation eller datoranpassning.
• Pre- och postoperativ träning vid ortopedisk kirurgi eller botulinumtoxinbehandling.
• Insatser för god sittställning och tryckavlastning, sitthjälpmedel.
• Rådgivning kring motion, träningsprogram, bassäng- och ståträning.
• Aktivitetsbalans för att motverka smärta, överansträngning och fatigue.
• Bedömning av ADL och kognitiv förmåga.
• Rådgivning av sjuksköterska i medicinska frågor.
• Utredning och behandling av dysfagi, dysartri och nedsatt oralmotorik. 
• Kostrådgivning vid risk för undernäring. 
• Psykosocial utredning. 
• Information om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser till berörda personer. 
• Utredning av behov av bostadsanpassning.

Samordnad individuell plan – SIP (1177.se)

Bostadsanpassningsbidraget – en handbok (boverket.se)

Remissrutiner 

Barn- och ungdomshabiliteringen ansvarar för att upprätta en vårdplan eller SIP tillsammans med berörda vårdgivare och personer inför patientens 18-årsdag. Önskvärt är att redan vid 17-årskontrollen planera för detta möte.

Remissindikation

• Vid behov, remiss till specialiserad vård och vuxenhabilitering
• Vid behov vid psykiatrisk frågeställning, remiss till specialistpsykiatrin
• Vid behov till CPUP

Komplikationer

Observera risken för höftluxationer, skolios, ökad smärta och uttalad trötthet.

Klinisk uppföljning

Primärvården har ett grundläggande medicinskt ansvar och patienten bör följas med regelbundna hälsokontroller med fördjupad läkemedelsgenomgång och fast vårdkontakt.

CPUP är ett uppföljningsprogram och kvalitetsregister för barn, unga och vuxna med CP. Uppföljningen sker oftast på vuxenhabiliteringen.

Uppföljningsprogram för cerebral pares, CPUP (cpup.se)

Intyg

Läkarintyg och utlåtanden bör utfärdas av den läkare som har störst kännedom om patienten. Vid utfärdande av intyg, inhämta information från fysioterapeut, arbetsterapeut, psykolog med flera när så behövs. Respektive vårdgivare bidrar då med information kring de aspekter av patientens funktionsnedsättning de känner till.

Arbetsförmedlingen

Nedsatt arbetsförmåga kan ibland kompenseras med ekonomiskt stöd, ändrad arbetsorganisation, alternativt arbetssätt eller anpassning av arbetsplatsen. Arbetsförmedlingen gör en behovsbedömning prövar rätt till särskild hjälp.

God man och förvaltare

En god man alternativt förvaltare är en person som av tingsrätten förordnats för att tillvarata en annan persons rättsliga eller ekonomiska intressen eller sörja för dennes person. En god man eller förvaltare kan ha alla uppdragen eller delar av dem.

God man, förvaltare eller framtidsfullmakt (domstol.se)

Körkort

De personliga och medicinska krav som krävs för körkort, finns i föreskriften om medicinska krav för innehav av körkort. Medelsvår till mycket svår IF utgör hinder för körkort. Vid lindrig IF och/eller autism krävs ett särskilt läkarintyg för körkortstillstånd och Transportstyrelsen gör därefter en individuell helhetsbedömning av lämpligheten. Samråd med vuxenhabiliteringen avseende bilanpassning och bilstöd vid behov.

Läkar- och synintyg (transportstyrelsen.se)

LSS - Lagen om stöd och service till vissa med funktionsnedsättning

LSS är en rättighetslag för personer med omfattande funktionsnedsättning som ska garantera goda levnadsvillkor genom stöd för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Exempel är personlig assistans, ledsagarservice, daglig verksamhet och gruppbostad. Regionens insatser består av råd och stöd.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS (1177.se)

Parkeringstillstånd och färdtjänst

Parkeringstillstånd och färdtjänst ansöks om i den kommun där personen är folkbokförd.

Tandvård

Personer med stöd enligt LSS har rätt till bedömning av munhälsan samt nödvändig tandvård till samma kostnad som sjukvård. Intyg utfärdas av exempelvis LSS-handläggare eller distriktssköterska.

Personer utan insats enligt LSS men med funktionsnedsättning kan också ha rätt till tandvårdsstöd. Då behövs intyg av läkare.

Tandvård om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning (1177.se)

Tandvård om du har stort behov av omvårdnad (1177,se)

Patientinformation

Cerebral pares - cp (1177.se)

Relaterad information

Möta patienter med funktionsnedsättning – webbutbildning (lartorget.sll.se)

Om innehållet

Publicerat: 2021-10-06
Giltigt till: 2025-12-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne