Ökad kunskap och förbättrade metoder för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa inom primärvården
För att stödja den diagnostiska processen kan till exempel strukturerade eller semistrukturerade intervjuer användas som komplement till den kliniska bedömningen vid diagnostik av depression och ångestsyndrom.
Kunskapsstyrning
Utvecklingen, med bland annat en ökande psykisk ohälsa i samhället, ställer krav på samhällets aktörer att anpassa sina insatser på sätt som ytterligare förbättrar förutsättningarna för att möta behoven. Lika viktigt som att implementera ny evidens är att sluta använda metoder och arbetssätt som inte längre har evidens.
Sveriges regioner har gemensamt skapat ett nytt nationellt system för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård. Målet är att alla ska få en jämlik, kunskapsbaserad och resurseffektiv hälso- och sjukvård. Bästa möjliga kunskap ska finnas i varje patientmöte. Ett nationellt programområde, NPO, för psykisk hälsa har bildats och detta möts upp av motsvarande sjukvårdsregionalt programområde, RPO, och lokalt programområde, LPO, för respektive region.
-
Lokalt programområde (LPO) för psykisk hälsa
Region Skånes LPO för psykisk hälsa har inrättats för att leda, styra och samordna kunskapsstyrningsarbetet inom sitt område. Det övergripande uppdraget är att bidra till en säker, god och jämlik vård i Region Skåne.
-
Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp
NPO färdigställer och stödjer implementering av nationella vård- och insatsprogram, VIP, och ansvarar även för att ta fram personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp inom området.
Det finns fem arbetsgrupper som arbetar med nationella vård- och insatsprogram för följande sjukdomstillstånd/funktionsnedsättningar:
- Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
- Ångest och depression
- Självskadebeteende
- Skadligt bruk och beroende
- ADHD
-
Utfallsstyrd behandling
Vid sidan om den uppföljning som sker kring tillgänglighet, antal besök, antal behandlade patienter, diagnoser och behandlingstyper, behöver vi också mäta om patienten blir bättre av den vård vi ger.
Patienter och närstående är självklara aktörer i vården och vården behöver gå mot en ökad grad av utfallstyrning och efterfråga patienternas utvärdering av den vård som ges. Om vi ska veta om behandlingen av psykisk ohälsa eller sjukdom är framgångsrik behöver vi fråga patienten, antingen genom strukturerade intervjuer, digitala system eller frågeformulär.