Avslutade projekt

• Kultur på recept 2.0

  Forskning visar att kulturupplevelser stimulerar sinnena och ger goda effekter på hälsan. Kultur på recept 2.0 gav deltagarna en möjlighet till nya upplevelser i det stora kulturutbud som finns inom Helsingborgs stad.

  Kultur på Recept 2.0 har pågått mellan 2012 och 2015 och omfattat cirka 200 patienter. Det har varit förlagt till Helsingborg och varit ett samarbete mellan Region Skåne, Finsam Helsingborg och Helsingborgs stad.

  Projektet har byggt på ett pilotprojekt som ägde rum 2010 på initiativ av regeringen.

  Syfte och utvärdering

  Kultur på recept 2.0 syftade till att undersöka om kulturaktiviteter, eget skapande och kulturupplevelser kunde vara en del i en rehabiliteringsprocess. I projektet skapades även en arena för metodutveckling när det gällde kultursektorns möten med nya grupper, vilket i sin tur kunde bidra till att uppnå målen om ökad delaktighet och tillgänglighet.

  Den nu pågående medicinska utvärderingen, jämför projektdeltagarna med referenspersoner som fått sedvanlig behandling. Det som undersöks är symptomförändringar, läkemedelskonsumtion, vårdkonsumtion, upplevd hälsa, samt de hälsoekonomiska effekterna. Dessutom har en löpande utvärdering av projektets processer gjorts.

  Hur gick det till?

  I Kultur på recept 2.0 medverkade både offentliga och privata vårdenheter i Helsingborg som har en utbildad rehabkoordinator. De patienter som deltog genomgick först en medicinsk bedömning på sin vårdenhet. Om Kultur på recept bedömdes lämpligt för patienten fick hen ett recept som innehöll kulturaktiviteter under tio veckor. 

  Patienterna möttes upp i grupp tre gånger per vecka, under ledning av en kulturpedagog. Aktiviteterna var förlagda till olika verksamheter inom kulturförvaltningen i Helsingborg stad, som

  • Dunkers kulturhus
  • Helsingborgs Konserthus
  • Helsingborgs stadsbibliotek
  • Sofiero slott och slottsträdgård
  • Fredriksdal museer och trädgårdar
  • Helsingborgs stadsteater
  • Röda kvarn

  Exempel på receptinnehåll kunde vara att se utställningar, eget skapande, kultur- och naturhistoriska vandringar, körsång och musik. Aktiviteterna kombinerades med samtal, frågeställningar och diskussioner om det upplevda.

  Slutrapport (pdf)

• Naturunderstödd rehabilitering

  Informationen på denna sida handlar om forsknings- och utvecklingsprojektet Naturunderstödd rehabilitering på landsbygd (NUR) som avslutades i december 2013 och nu utvärderas av Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Sedan 2014-09-01 finns NUR i Region Skånes ordinarie verksamhet.

  Bakgrund

  Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har under många år bedrivit utveckling och forskning kring naturunderstödd rehabilitering.

  Resultaten i ett tidigare projekt mellan Region Skåne och SLU Alnarp var positiva, varför en bredare satsning gjordes för att ännu tydligare visa på nyttan med naturunderstödd rehabilitering och den samverkan som landsbygdsföretag, vårdcentraler och psykiatriska mottagningar tillsammans med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, har med patienten i centrum. 

  Syfte och mål

  Projektet syftade till att undersöka om naturunderstödd rehabilitering kan vara ett fungerande komplement till traditionell sjukvård och om deltagarna därigenom kunde förbättra sin hälsa och funktion och på så vis förkorta sin sjukskrivningstid och närma sig återgång i arbete.

  Vem kunde delta i projektet?

  Naturunderstödd rehabilitering vände sig till sjukskrivna patienter med mild till måttlig stressrelaterad psykisk ohälsa och tendens till social isolering och passivisering.

  Hur gick det till?

  Patienterna erbjöds åtta veckors vistelse på en NUR-gård, i en grupp på högst sju deltagare. Gruppen träffades tre gånger i veckan, fyra timmar per gång. Två anställda i verksamheten ansvarade för gruppen under vistelsen på gården.

  Delrapport (pdf)

• Regassa

  En forskningsstudie kring nya behandlingsalternativ vid psykiska ohälsa. Flera studier visar att patienter med psykisk ohälsa lätt hamnar mellan stolarna och riskerar långvariga besvär.

  Studier visar också att dessa tillstånd kan vara svåra för primärvården att hantera och kan ge upphov till frustration. Stora utvecklingsmönster finns när det gäller utredning och behandling för dessa människor.

  Nya behandlingsalternativ anpassade till primärvårdens verklighet

  Syftet med REGASSA är att ge svar på om internetbaserad kognitiv beteendeterapi och fysisk aktivitet är fungerande behandlingsmetoder vid behandling av psykisk ohälsa inom primärvården, samt om insatserna påverkar sjukskrivningsgrad.

  Studien följer 1000 patienter med mild till måttlig depression, ångest och stressrelaterad ohälsa. Patienterna ordineras slumpvis antingen internetbaserad KBT, fysisk aktivitet eller sedvanlig behandling på vårdcentral. Behandlingen pågår sedan under 12 veckor.

  Under studien kommer de patienter som deltar att få behandling snabbt och effektivt. Respektive vårdcentral kvarstår som patientansvarig och kommer vid behov få den information som behövs under behandlingens gång.

  Vårdcentralen får här en möjlighet att vara med och ta fram primärvårdens framtida behandlingsmetoder tillsammans med cirka 20 andra enheter runt om i landet. Målsättningen är att de landsting som deltar, efter att studiens resultat presenterats, ska kunna införa arbetssättet som standard i sina beställningar eller uppdrag.

  Patienturval, exklusionskriterier

  Vid första kontakt med vårdcentralen skall patienter, 18-64 år, med misstanke om psykisk ohälsa och hotande eller pågående sjukskrivning fylla i formuläret PHQ9 vilket tar cirka 5 minuter.

  Patienter med över 10 poäng i denna screening är aktuella för studien. Patienter vars hälsotillstånd inte lämpar sig för studien exkluderas enligt särskilda kriterier såsom, allvarlig somatisk sjuklighet som i sig motiverar sjukskrivning, ångestsyndrom eller beroendeproblematik som huvuddiagnos, samsjuklighet med beroende eller annan psykiatrisk diagnos som motiverar specialistbehandling.

  Patienten ska även ha goda kunskaper i svenska.

  Om patienten säger ja, vad händer sen? 

  Information lämnas och, om patienten tackar preliminärt ja, så gör personal på vårdcentralen en undersökning av patienten. Den tar cirka en timme. I undersökningen ingår ett flertal strukturerade frågeformulär samt blodprovstagning.

  Personal på vårdcentralen erbjuds vid behov utbildning för detta. Patienten randomiseras därefter till internetbaserad kognitiv beteendeterapi, fysisk aktivitet eller sedvanlig behandling (kan inkludera behandling enligt Rehabiliteringsgarantin). Behandlingen ges under 12 veckor.

  Uppföljning i forskningsstudien 

  Via ett automatiserat telefonsvarssystem, IVR, görs uppföljning upprepade gånger under behandlingen och efter 3, 6 och 12 månader. Denna uppföljning berör frågor om symtom, funktion, sömn och stress.

  Efter 3 månader görs också uppföljning på vårdcentralen i form av en undersökning. Vid 12 månadersuppföljningen blir patienten uppringd och får då också fylla i formulär på Internet.

  Slutrapport och projektplan (pdf)

  Processdokumentation (pdf)

• WorkUp

  WorkUp är ett forskningsprojekt för att förbättra omhändertagandet av patienter med besvär i nacke, rygg eller bådadera. WorkUp är ett samarbete mellan Region Skåne, Landstinget Kronoberg, Landstinget Blekinge och Lunds universitet.

  Aktuellt om WorkUp

  WorkUp fortsätter att inkludera nya patienter under resten av året. Men redan kan flera vinster ses, både för patienterna och för vårdpersonalen.

  • Det primära utfallsmåttet för studien är sjukskrivning. Dessutom mäts bland annat arbetsförmåga och livskvalitet. Sms-uppföljning görs varje vecka och svarsfrekvensen är hela 98 %.
  • Hittills (oktober 2014) har 315 patienter inkluderats i projektet. Målet är att 500 patienter ska ingå i studien totalt.
  • Forskningsledningen bedömer att studien kommer att fullföljas och besvara sina frågeställningar.
  • Två doktorander är antagna och studerar projektets frågeställningar i flera olika arbeten.
  • Ny teknik för uppföljning och datainsamling prövas i projektet, dels sms-uppföljningen och dels insamling genom digitala pennor.
  • Erfarenheterna hittills visar att patienterna uppskattar de strukturerade vårdinsatserna och att sjukgymnasterna får en bättre helhetssyn kring patienternas problematik.  

  Bakgrund

  WorkUp är ett samarbete mellan Region Skåne, Landstinget Kronoberg, Landstinget Blekinge och Lunds universitet. Projektet genomförs mellan januari 2013 och december 2015. Inkluderingen av patienter avslutas 2014. Projektet ingår i rehabiliteringsgarantin och det nationella forskningsprogrammet Rehsam.

  WorkUp bygger på pilotprojektet BackUpp.

  Syfte och mål

  WorkUp syftar till att undersöka om tidig och strukturerad behandlingsansats med arbetsplatsintervention kan leda till förbättrad arbetsförmåga vid smärtproblematik i nacke och/eller rygg.

  Patienterna följs upp under ett år utifrån arbetsförmåga, sjukskrivning, hälsa och funktion. Projektet kommer även att utvärderas gällande hälsoekonomi, patientnöjdhet och hur personalen har upplevt arbetssättet.

  Vem kan delta i projektet?

  WorkUp berör en stor grupp patienter, vars besvär leder till mycket lidande för individerna och höga kostnader för samhället. Inom Södra sjukvårdsregionen söker 70 000 patienter årligen vård för smärta i ryggen. De patienter som inkluderas i studien ska ha arbetat minst fyra veckor det senaste året och ha haft sina besvär i mindre än tolv veckor.

  Hur går det till?

  WorkUp är en randomiserad kontrollerad studie, vilket betyder att deltagarna genom slumpen delas upp i en grupp som får en insats och en kontrollgrupp som inte får insatsen. Projektet genomförs på ett trettiotal vårdcentraler i de tre olika landstingen.

  Patienternas behandling följs under ett år på vårdcentralen och därefter under ytterligare två år med hjälp av registerdata.

  Slutrapport (pdf)

  Processrapport (pdf)

• Yes!

  YES!-projektet är en forskningsstudie som utgår från Region Skåne och Lunds universitet i samarbete med Västra Götaland Regionen och Göteborgs universitet.

  Projektet utgår från psykiatrin (klicka här för att komma till Psykiatri Skåne) och samordnas med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunen.

  Projektet är för personer som säger JA till arbete och som efter en tids sjukskrivning till följd av depression eller bipolär sjukdom. Interventionen bygger på den evidensbaserade supported employment modellen, Individual Placement and Support och är skräddarsydd för att passa personer med depression där fokus även läggs på motivation och livsstil.

  Studiens syfte är att studera om YES!-modellen är en bättre metod än den stegvisa arbetsrehabilitering personer med depression och bipolär sjukdom erbjuds idag. För att kunna ta reda på detta kommer deltagarna att slumpmässigt fördelas till antingen YES!-modellen eller befintlig rehabilitering.

  Artikel Yes! (pdf)