Målgruppen har en överdödlighet i bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och livsstilssjukdomar. Riskerna som uppmärksammats i forskning är bland andra: 

• Ökad suicidrisk.
• Underbehandling och frånvaro av behandling för allvarliga fysiska sjukdomar.
• Större risk för metabolt syndrom genom låg fysisk aktivitet, onyttig kost och ökad vikt.
• Riskbeteende som rökning samt användande av alkohol och droger.
• Nedsatt social och kognitiv förmåga, som påverkar möjligheten att förvärva, förstå och använda information i syfte att behålla, främja eller förbättra hälsa.
• Biverkningar av neuroleptika som medför metabol risk (förändrad aptit, kroppsvärk, nedsatt rörlighet, påverkan på hjärta och blodtryck).
• Socioekonomisk utsatthet och ofta bristfälligt socialt nätverk.

I Region Skåne finns en ersättning för hälsoundersökningar på vårdcentral av personer med psykossjukdom, bipolär sjukdom eller flerfunktionshinder och/eller utvecklingsstörning. 

Vårdcentraler kan arbeta med hälsoundersökningarna genom remissförfarande, på vårdcentralens initiativ eller genom patientens eget initiativ. 

I förfrågningsunderlaget för vårdcentraler finns åtgärden beskriven
samt vilka registreringskrav som gäller för utbetalning av ersättning.  
Ersättningen är 3 000 kr per patient som undersöks per år. Ersättningen utgår oavsett om patienten är förtecknad på utförande vårdcentral eller inte. Besöket registrerat i PASIS med KVÅ-kod UP001.

Det finns en riktlinje där sjukvårdens olika aktörers ansvar för att minska den påverkbara översjukligheten och överdödligheten tydliggörs.

Regional riktlinje för förbättrad somatisk hälsa för personer med allvarlig psykisk sjukdom (pdf)

Syftet med Region Skånes naloxonprogram är att utbilda och tillgängliggöra naloxon för personer som riskerar att drabbas av opioidöverdos. Målsättningen är att förebygga skador och dödsfall i miljöer där överdoser förekommer och således minska narkotikadödligheten. 

Psykisk sjukdom är vanligt bland personer med skadligt bruk och beroende. Studier visar att risken att drabbas är mer än dubbelt så stor jämfört med för personer som inte har ett skadligt bruk eller beroende, vanligast är ångest- och depressionssjukdomar samt personlighetsstörningar. Bland personer med alkohol- eller drogberoende har drygt 20 procent också ADHD. Omvänt är också skadligt bruk och beroende vanligare bland personer med psykisk ohälsa än i befolkningen i övrigt. Inom den specialiserade psykiatrin är det personer med psykossjukdomar och bipolär sjukdom som har högst förekomst av samtidigt skadligt bruk eller beroende.

Om en person både har psykiatrisk diagnos och skadligt bruk eller beroende samtidigt är det troligt att problemen förstärker varandra så att de upplevs som svårare än om de förekommit var för sig.

Region Skåne har i samarbete med Skånes Kommuner tagit fram en rapport gällande personer med psykisk ohälsa och intellektuell funktionsnedsättning.

Psykisk ohälsa hos personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism (pdf)

Det finns en riktlinje som innehåller information som vårdpersonal behöver för att kunna göra ett gott arbete med vuxna personer som har intellektuell funktionsnedsättning och psykisk ohälsa, diagnostiserad eller misstänkt. 

Vård och behandling vid psykisk ohälsa hos vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. 

Det är viktigt att samsjuklighet uppmärksammas och att personer med samsjuklighet får hjälp med samtliga tillstånd samtidigt.

Personer med svåra problem av ett eller flera tillstånd har ofta samtidigt andra problem och därmed behov av ytterligare stöd och insatser. Behandling och insatser från flera olika vårdgivare och huvudmän samtidigt förutsätter samordning.

Ett exempel är den samverkan som pågår mellan LARO-mottagningar och infektionskliniken för att nå och behandla patienter med hepatit C. Smittan sprids idag framför allt mellan personer som injicerar droger och som delar injektionsverktyg. Eftersom Hepatit C ofta inte ger några symtom kan patienter ha haft infektionen sedan tiden då det inte fanns någon effektiv behandling att erbjuda. Sedan 2018 finns nationella rekommendationer om att erbjuda behandling mot hepatit C till alla smittade. Dagens behandling består av 12 veckors tablettbehandling, har få biverkningar och över 95 procent av de som genomför den blir botade.