Nacksmärta efter olycka

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån regionalt vårdprogram.
  • S 13.4 Distorsion i halskotpelaren
    M53.0 Cervikokranialt syndrom
    M53.1 Cervikobrakialt syndrom
    T91.8 Sena besvär av olycka
    M79.1 Lokal eller regional smärtöverkänslighet (myalgi)
    R52.2 Långvarig smärta

Primärvård

  • Primär bedömning av patient som söker primärvården akut efter olycka
  • Övergripande ansvar vid nacksmärta efter olycka där skelettskada och nervpåverkan uteslutits

Specialiserad vård

  • Akutmottagning – bedömning av patient som söker specialiserad vård akut efter olycka samt utredning vid misstänkt skelettskada eller neurologisk påverkan
  • Smärtrehabilitering – vid behov bedömning och smärtrehabiliteringsprogram
  • Aktuell specialistmottagning vid behov av bedömning eller utredning i subakut skede

Rekommendationen omfattar nacksmärta och funktionsnedsättning efter olycka hos personer över 18 år. Olycka som orsakat hjärnskada, neurologiska bortfallssymtom och frakturer omfattas inte.

Epidemiologi

Incidensen för whiplashtrauma uppskattas till 235 per 100 000 personer per år i Sverige.

Etiologi

Den vanligaste skademekanismen är så kallad whiplash eller pisksnärt, ett trauma med en slitning mellan bål och huvud på grund av acceleration eller deceleration. Orsaken är ofta en trafikolycka.

Andra trauman med direkt och indirekt våld mot nacken kan orsaka liknande symtombilder varför det mer övergripande begreppet nacksmärta och funktionsnedsättning efter olycka används.

De vanligaste olyckstyperna är:

  • trafikolycka
  • fallolycka
  • idrottsskada eller skada vid annan fritidsaktivitet
  • våld eller överfall
  • fallande föremål.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för nackskada vid trafikolycka

  • Hög ålder – ökad förekomst av degeneration eller spondylos
  • Kvinnlig kroppskonstitution
  • Hög påkörningshastighet
  • Vridet huvud vid traumat – asymmetrisk belastning
  • Oförberedd vid traumat
  • Typ av bil, bristande nackstöd eller bristande whiplashskydd
  • Tidigare trauma, särskilt upprepade

Riskfaktorer för utveckling av långvarig smärta efter olycka

Viktigaste faktorerna är:

  • hög initial smärta
  • initial rörelseinskränkning
  • tidigare smärta.

Andra faktorer som kan påverka är:

  • degeneration i rygg, spondylos
  • sömnstörning, kognitiv påverkan, stressreaktion
  • hörselnedsättning, tinnitus, synpåverkan
  • tidigare oro, ångest, trauma, yrsel, PTSD, depression, utmattning
  • kvinnligt kön
  • överlämnande av ansvar, känsla av att vara orättvist behandlad
  • konsekvenser av olyckan så som hastigt påkommen livsomställning, begränsade möjligheter till alternativ sysselsättning
  • familjesituation, livsstilsfrågor, ekonomi.

Symtom

Tidiga symtom vid nackskada är smärta och stelhet, som ofta klingar av utan särskilda åtgärder.

Vanliga symtom som kan förvärras de första veckorna efter en olycka är:

  • smärta och nedsatt rörlighet i nacke och skuldror
  • tyngdkänsla över axlar och skulderblad
  • huvudvärk
  • sömnsvårigheter
  • spänning i muskler i nacke och skulderparti
  • trötthet och koncentrationssvårigheter
  • yrsel och försämrad balans
  • påverkan på humör, tankar och känslor.

Anamnes

  • Symtom – nytillkomna eller ökade besvär jämfört med akutfasen
  • Tecken på bettdysfunktion – smärta i tinning, ansikte, käke/käkled, vid gapning/tuggning eller låsningar/upphakningar minst en gång per vecka
  • Riskfaktorer för nackskada vid trafikolycka
  • Riskfaktorer för utveckling av långvarig smärta
  • Andra sjukdomar – särskilt i rygg eller nacke
  • Social situation

Anamnes kring olycka

  • Smärta vid olycka eller kort efter – lokalisation, vilo-/rörelserelation, utstrålning, smärtnivå (VAS)
  • Andra symtom vid olycka eller kort efter
  • Typ av olycka/våld – beskrivning, kraftriktning, förberedd eller oförberedd, andra skadade
  • Huvudets rörelse vid olycka – extension, flexion, vridning
  • Vid olycka – medvetandepåverkan, minneslucka, upplevelse av skräck eller dödsrädsla
  • Vid bilolycka – huvud i förhållande till nackstöd, kollisionsriktning, seriekollision, voltning

För hjälp med anamnes kan följande användas:

Status

  • Allmäntillstånd – smärtpåverkan, annan distraherande skada
  • Lokalstatus – palpationsömhet och rörlighet i nacke, axlar, käkleder
  • Neurologstatus – särskilt balans samt motorik, sensibilitet, reflexer och finmotorik i armar, axlar och skulderblad
  • Psykstatus – hantering av situation, symtom på posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), depression

Handläggning vid utredning

Handläggning inom 48 timmar efter olycka

Om patienten söker direkt efter olyckan:

  • Bedöm om det finns behov av akut bedömning inom specialiserad vård pga misstanke om traumatisk hjärnskada, se separat rekommendation.
  • Bedöm om det finns behov av akut bildundersökning av halsryggen.

Som stöd vid bedömning om patienten söker inom 48 timmar kan Canadian C-spine Rule användas.

Canadian C-spine Rule (pdf)

Handläggning i subakut skede

Vid kvarstående nacksmärta efter det akuta skedet överväg:

  • fysioterapi med neurodynamiska tester (nervsträckningstest)
  • EMG/ENeG vid motoriska bortfallssymtom och misstanke om påverkan på perifera nerver.

Symtom och fynd som bör bedömas inom specialiserad vård är:

  • neuropati – rhizopati, myelopati eller perifer nervpåverkan
  • bettdysfunktion – temporo-mandibulär dysfunktion förekommer vid nacksmärta efter olycka
  • PTSD med svårare besvär (se separat rekommendation).

Vid kvarvarande huvudvärk eller andra symtom bör utredning av annan bakomliggande orsak till patientens besvär övervägas.

Nackskaderådgivningen i Lund kan konsulteras vid frågor eller i oklara fall.

Handläggning vid behandling

Att tidigt och regelbundet ge patienten ett aktivt stöd under hela läkningsprocessen kan förebygga utveckling av långvarig smärta. Ge krisstöd vid behov och identifiera patientens tankar kring trauma och smärta samt känslomässiga konsekvenser.

Vid långvariga besvär bör patienten erbjudas optimal lindring av symtom och konsekvenser samt vid behov optimerad behandling av eventuell samsjuklighet.

Åtgärder

  • Egenvård – pauser i smärtfria avlastande positioner, värme, kyla, rörelse, fysisk aktivitet
  • Fysioterapi – aktivitetsdosering, optimering av rörelse-, hållnings- och belastningsmönster
  • Arbetsterapi – utprovning av hjälpmedel, ergonomi, stöd i aktivitetsbalans
  • Psykoterapi – vid behov
  • Sömnskola – vid behov
  • Sjukintyg – vid behov i förhållande till aktuella arbetsuppgifter, gärna via rehabkoordinator
  • Smärtlindring vid långvarig smärta – ges enligt separat rekommendation, Långvarig smärta.
  • Smärtrehabilitering – vid behov vid uttalade symtom tidigt i förloppet eller kvarvarande besvär efter 3 månader

Smärtrehabilitering

I första hand görs en bedömning av patienten och patientens situation. Diagnos med förklaringsmodell gås igenom och en rehabiliteringsplan tas fram. Den kan innehålla smärtlindring, fysioterapi, smärtpsykologisk utredning, kuratorsbedömning och rekommendationer om fortsatta åtgärder inom primärvården.

Remissindikation 

  • Akutmottagning – akut efter olycka vid misstänkt skelettskada eller neurologisk påverkan
  • Neurokirurg-/ortopedmottagning – nervrelaterad smärta, vid behov efter kontakt med Nackskaderådgivningen i Lund
  • Orofaciala smärtenheten, Malmö tandvårdshögskola – bettdysfunktion
  • Annan specialistmottagning – utifrån patientens besvär

MMS-team

  • Uttalade symtom tidigt i förloppet
  • Kvarstående besvär efter tre månader
  • På rekommendation efter utredning på smärtspecialistmottagning

Smärtrehabilitering SUS Lund

  • Uttalade besvär tidigt i förloppet
  • Kvarvarande nacksmärta och funktionsnedsättning med stora konsekvenser för patienten (till stor del styr patientens livsföring), tidigast sex månader efter olycka

Nackskaderådgivningen

Vid frågor kan Nackskaderådgivningen kontaktas på 046-17 15 20, även av patient och anhörig.

Vårdprogram för Nacksmärta och funktionsnedsättning efter olycka (pdf)

Publicerat: 2024-05-16
Giltigt till: 2028-05-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.