Astma hos barn

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Barn under 6 år – utredning och behandling steg 1, ofta även steg 2-3
  • Barn över 6 år – utredning och behandling steg 1-3 i de flesta fall
  • Akuta obstruktiva besvär/andningsbesvär som inte svarar på akut behandling
  • Barn under 6 år – utredning och behandling vid behov från steg 2
  • Ofullständig astmakontroll trots behandling på steg 3
  • Oklar diagnos eller allergen immunterapi (AIT)

Astma är en heterogen sjukdom med oftast kronisk luftvägsinflammation och klassiska symtom (som pip i bröstet, andnöd, hosta) som varierar över tiden tillsammans med en variabel luftvägsobstruktion.

Astma indelas i tre fenotyper (enligt Läkemedelsverket, 2015):

  • Äkta astma innebär inflammation i luftvägarna, ofta med eosinofili och tecken på allergi (som eksem). Det dominerar hos skolbarn och tonåringar.
  • Infektionsastma ger enbart symtom vid förkylningar och är inte förknippat med allergi. Det är vanligast hos småbarn och växer ofta bort före 3-4 års ålder. 
  • BPD-astma ger obstruktion vid förkylning och ansträngning. Det dabbar för tidigt födda barn med bronkopulmonell dysplasi (BPD).
  • Hereditet
  • Passiv eller aktiv rökning samt mammans rökning under graviditet ökar risken för astma
  • Förkylning
  • Ansträngning
  • Rå och kall luft
  • Allergener
  • Rök eller starka dofter
  • Andning – pipande, väsande, tung, ansträngd
  • Hosta – nattlig, vid ansträngning, långvarig vid förkylning
  • Nedsatt ork eller fysisk prestationsförmåga (orsakat av andningsbesvär eller hosta)
  • Aktuella symtom (dagtid, nattetid, påverkan av fysisk aktivitet, behov av bronkvidgare)
  • Exacerbationer senaste året
  • Tecken på allergisk sjukdom
  • Riskfaktorer, utlösande faktorer
  • Hereditet
  • Allmäntillstånd, vikt, längd
  • Hjärta och lungor

Vid misstänkt utlösande allergen (hos barn > 3 år) bör blodprov eller pricktest med riktad allergiutredning göras för att få stöd för diagnos, prognos och för att identifiera symtomgivande faktorer.

  • Ansträngningstest där småbarn får springa i korridoren kan hjälpa till att objektivisera besvären.
  • Behandlingsförsök kan prövas hos små barn för att få diagnos.
  • Spirometri och PEF kan utföras från 5-6 års ålder. Reversibilitet (FEV1 ökar ≥ 12 %) eller variabilitet (PEF, minst 13 % variation) talar för astma.
  • Astma kontroll test (AKT) är ett standardiserat formulär som ger vägledning inför behandling.

Barn < 2 år: 3 obstruktiva episoder eller 1 obstruktiv episod och andra tecken på allergisk sjukdom (som eksem eller födoämnesallergi)

Barn > 2 år: 1 obstruktiv episod

  • Främmande kropp
  • Missbildningar som exempelvis malaci och stenos av trakea eller kärlmissbildningar som komprimerar trakea
  • Medfödda hjärtfel
  • Kroniska infektioner som vid cystisk fibros, ciliedefekt eller immunbrist
  • Postinfektiös hosta eller lungskada
  • Bronkopulmonell dysplasi (BPD)
  • Ansträngningsutlöst obstruktion, exempelvis exercise-induced laryngeal obstrukction (EILO)
  • Sensorisk hyperreaktivitet
  • Kartlägg utlösande faktorer och riskfaktorer.
  • Undvik rökning (passiv och aktiv), allergener samt fukt och mögel i bostad.
  • Uppmuntra till fysisk träning.
  • Erbjud patientutbildning.
  • Upprätta en individuell behandlingsplan.
  • Bedöm patientens astmakontroll.

Behandlingen styrs av om patienten har en god eller bristande astmakontroll genom bedömning av anamnes (fyra frågor från astma kontroll test, AKT), lungfunktion och exacerbationsfrekvens:

  • Symtom dagtid – god om ≤ 2 gånger/vecka, annars bristande
  • Behov av bronkvidgare (SABA) – god om ≤ 2 gånger/vecka, annars bristande (utöver de doser som tas förebyggande inför träning)
  • Fysisk aktivitet – god om ingen begränsning, annars bristande
  • Nattliga symtom/uppvaknanden – god om inga, bristande om ≥ 1gång/vecka
  • Lungfunktion (PEF/FEV1) – god om normal, bristande om < 80 %
  • Exacerbationer – god om inga, bristande om ≥ 1 gång/år
  • Insättning – genomgång av inhalationsteknik
  • Behandlingsmål – besvärsfrihet och god astmakontroll
  • Bristande astmakontroll – öka stegvis (steg 1-5)
  • Uppnådd astmakontroll – minska till lägsta möjliga steg
  • Spacer bör användas till barn under 5 år och vid svårigheter med tekniken
  • Barn från 12 år behandlas som vuxna
  • Läkemedelsförkortningar – SABA (korttidsverkande bronkvidgare), LABA (långtidsverkande bronkvidgare), ICS (inhalationssteroid), LTRA (leukotrienantagonist)
  • Indikation barn 0-5 år – periodiska besvär endast vid förkylning
  • Indikation barn 6-11 år – lindriga eller sporadiska besvär
  • Vid symtom – SABA (ingen kontinuerlig behandling)
  • Vid svårare besvär hos barn 0-5 år – LTRA 4 mg x 1 i 10 dagar eller ICS 125 ug 1 x 4 i 3-4 dagar, därefter 1 x 2 i 7 dagar
  • Indikation barn 0-5 år – besvär mellan förkylningar eller infektionsutlöst astma > 1 gång/månad eller svåra anfall
  • Indikation barn 6-11 år – återkommande ansträngningsutlösta besvär eller behov av SABA > 2 gånger/vecka
  • Vid symtom – SABA
  • Kontinuerligt – ICS (låg/medelhög dos) eller LTRA (lindriga besvär)
  • Indikation – bristande astmakontroll trots föregående steg
  • Vid symtom – SABA
  • Kontinuerligt – ICS (låg/medelhög dos) + LTRA eller + LABA (från 4 år)
  • Indikation – bristande astmakontroll trots föregående steg
  • Vid symtom – SABA
  • Kontinuerligt steg 4 – ICS (högdos) + LTRA eller + LABA (från 4 år)
  • Kontinuerligt steg 5 (6-11 år) – Omalizumab, Airosonett, teofyllin, azitromycin, perorala steroider
  • Inhalation ges i spacer
  • SABA – Airomir inhalationsspray
  • LTRA – Montelukast granulat/tuggtablett, 4 mg x 1 (från 6 månader)
  • ICS – Flutide Evohaler (högdos > 200 ug/dygn)
  • LABA – Serevent Evohaler (från 4 år)
  • ICS + LABA – Seretide Evohaler (högdos > 200 ug flutikason/dygn)
  • SABA – Airomir Autohaler, Buventol Easyhaler, Ventilastin Novolizer
  • LTRA – Montelukast granulat/tuggtablett, 5-10 mg x 1
  • ICS – Giona Easyhaler, Novopulmon Novolizer (högdos > 400 ug/dygn)
  • LABA – Formatris Novollizer
  • ICS + LABA – Bufomix Easyhaler (högdos > 400 ug budesonid/dygn)
  • Misstänkt astma hos barn < 6 år som ej svarat på behandling steg 1 (-3)
  • Ofullständig astmakontroll trots behandling på steg 3
  • Långvarig hosta (> 8 veckor) eller andra oklara luftvägssymtom
  • Dålig compliance eller biverkningar
  • Oklara ansträngningsutlösta symtom
  • Ställningstagande till allergen immunterapi (AIT), särskilt vid astmamisstanke tidigt i gräspollensäsong
  • Anamnes (inklusive hereditet) och status
  • Tillväxtkurva från BHV eller skola (be gärna föräldrarna ordna detta)
  • Telefonnummer till föräldrarna
  • Intervall – uppföljning 1-2 gånger/år samt vid försämring
  • Anamnes – bedömning av astmakontroll, triggerfaktorer, biverkningar och inhalationsteknik
  • Undersökning – spirometri (barn från 5-6 år) med reversibilitet samt vikt- och längdkurva
  • Utvärdering – vid besvärsfrihet 6-12 månader kan utsättningsförsök göras
  • Vårdnivå – i primärvård eller på barnmottagning beroende på ålder och graden av besvär

Astma hos barn, 1177 Vårdguiden

Astma kontroll test (AKT), från 12 års ålder (pdf)

Barnläkarföreningen, sektion för barn- och ungdomsallergi

Läkemedelsbehandling vid astma, behandlingsrekommendation, Läkemedelsverket (pdf)

Publicerat: 2018-12-18
Giltigt till: 2021-12-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne