Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning av patient med hörselnedsättning utan nytillkomna neurologiska symtom.

Akutmottagning

• Akutmottagning – plötslig hörselnedsättning med nytillkomna neurologiska symtom.
• ÖNH–akutmottagning – misstänkt plötslig sensorineural hörselnedsättning (bedömning inom 24 timmar).

ÖNH-mottagning

• Oklar genes till hörselnedsättning.
• Ensidig eller asymmetrisk hörselnedsättning.

Bakgrund

Definition

Det finns olika typer av hörselnedsättning och blandformer av dessa:

• Konduktiv – ledningshinder (överledningsproblem i hörselgång/mellanöra men normalfungerande inneröra).
• Sensorineural – påverkan på innerörat, sensorisk (i koklea) eller neural (hörselnerv).
• Central – skada på hörselcentrum i hjärnan.

Diagnosen grav hörselnedsättning definieras som ett tonmedelvärde på 65 decibel eller sämre på bästa örat. Det finns ett personcentrerat sammanhållet vårdförlopp för personer med grav hörselnedsättning.

Epidemiologi

I Sverige finns 1,5 miljoner personer med hörselnedsättning.

Etiologi

Orsaker till konduktiv hörselnedsättning – ledningshinder

• Stopp i hörselgång – vaxpropp, främmande kropp, extern otit, exostos (ovanligt).
• Stor trumhinneperforation.
• Infektion/inflammation – sekretorisk otit, akut mediaotit.
• Kolesteatom (pärlcysta) – ansamling av keratin (avstött hudepitel) i trumhinneretraktion, oftast i översta delen av trumhinnan (atticus) eller i bakre/övre kvadranten.
• Otoskleros – förbening av ovala fönstret (stigbygeln växer fast). Ovanligt ärftligt tillstånd (cirka 1 %). Drabbar oftast kvinnor i 25–30 årsåldern, inte sällan vid graviditet.
• Hörselbensproblem – sammanväxning, trauma.

Orsaker till sensorineural hörselnedsättning – akut debut

• Plötslig sensorineural hörselnedsättning (sudden deafness) – ofta oklar orsak, men hos 10–15 % hittas en bakomliggande orsak som borrelia eller herpes zoster.
• Infektioner – skada på hörselnerv och inneröra, kan orsakas av exempelvis meningit, parotit, rubella, borrelia, herpes zoster.

Orsaker till sensorineural hörselnedsättning – långsam debut

• Presbyakusis – åldersrelaterad hörselnedsättning med minskande antal hårceller, vilket sker fortare efter bullerskada och vid genetisk predisposition. Ger sällan dövhet.
• Bullerskada – skada vid en plötslig ljudsmäll, starkt ljud under kortare tid eller hög bullernivå över längre tid. Kan vara övergående eller
• Ototoxiska ämnen – skada av läkemedel (som ASA, kinin, antibiotika, loopdiuretika, antidepressiva, aminoglykosider, cytostatika) eller andra ämnen (som styren, toluen, bly, kvicksilver, kolmonoxid). Betablockerare kan ge reversibel hörselnedsättning.
• Ménières sjukdom – sannolikt orsakad av högt vätsketryck (kokleär hydrops).
• Vestibularis-schwannom – godartad tumör på hörsel-/balansnerv med långsam progress (tidigare akustikusneurinom).

Andra orsaker till hörselnedsättning

• Neurologisk orsak – stroke (AICA, arteria cerebellaris anterior inferiorocklusion), multipel skleros.
• Autoimmunitet – tex SLE, polyarteritis nodosa, Cogans syndrom (ger oftast dubbelsidiga symtom men behöver ej debutera samtidigt).
• Ärftliga sjukdomar (syndrom som ger hörselnedsättning).

Utredning

Symtom

Utöver nedsatt hörsel kan även andra symtom finnas beroende på orsak:

• Öronsymtom – fyllnads- eller lockkänsla, ljudkänslighet, värk, tinnitus.
• Andra symtom – yrsel, huvudvärk, dubbelseende.

Symtom vid specifika tillstånd

• Plötslig sensorineural hörselnedsättning – plötsligt påkommen hörselnedsättning som utvecklas inom loppet av 3 dygn. Oftast ensidig och lätt nedsatt. Ibland tinnitus, tryckkänsla, ljudkänslighet, yrsel.
• Presbyakusis – svårighet att uppfatta diskant ljud, konsonanter och samtal när många pratar. Senare nedsatt förmåga att lokalisera och identifiera ljud, samt problem att uppfatta högfrekventa ljud (som varningssignaler). Ofta tinnitus.
• Bullerskada – ofta samtidig tinnitus.
• Ototoxiska ämnen – samtidig tinnitus och ljudkänslighet som kan förvärras vid buller och rökning.
• Ménières sjukdom – anfall av yrsel, tinnitus, lockkänsla och hörselnedsättning, uni- eller bilateralt.
• Vestibularis-schwannom – ensidig hörselnedsättning, ibland ensidig tinnitus och balansrubbning.

Anamnes

• Symtom – debut (akut eller smygande), duration, progress.
• Lokalisation – ensidig, dubbelsidig eller asymmetrisk.
• Infektion – förkylning, herpes zoster, borrelia (fästingbett).
• Yttre faktorer som bullerexponering, läkemedel.
• Aktuell öron- eller hörselsjukdom, hörapparat.
• Hereditet.

Status

• Mun och svalg.
• Öron – hörselgång, trumhinnans utseende och rörlighet.
• Webers och Rinnes test.
• Audiogram om tillgängligt.
• Neurologstatus.
• Hudinspektion – herpesblåsor.

Tecken till ledningshinder

• Webers test – ljudet lateraliseras till sjuka sidan.
• Rinnes test negativt – benledning (via processus mastoideus) är bättre än luftledning.
• Tympanometri/siegling – nedsatt trumhinnerörlighet.

Tecken till sensorineural hörselnedsättning

• Webers test – ljudet lateraliseras till friska sidan.
• Rinnes test positiv – luftledning är bättre än benledning (ses även vid normal hörsel).

Filmer om Webers och Rinnes test, Vårdgivare Skåne

Handläggning vid utredning

Gör en bedömning utifrån kliniska fynd.

Handläggning inom specialiserad vård

Akut bedömning inom specialiserad vård rekommenderas vid följande:

• Plötslig sensorineural hörselnedsättning.
• Nytillkommen hörselnedsättning med neurologiska symtom.

Fortsatt utredning inom specialiserad vård rekommenderas vid följande:

• Ensidig otosalpingit utan förklaring – överväg utredning av huvud- och halscancer, se separat rekommendation.
• Misstänkt kolesteatom.
• Progressiv hörselnedsättning, särskilt i kombination med tinnitus.
• Trumhinneperforation som inte läker – se separat rekommendation.
• Yrsel i kombination med tinnitus och/eller hörselnedsättning.
• Asymmetrisk hörsel – skillnad på minst 15 dB på minst tre intill varandra liggande frekvenser.
• Hörselnedsättning som inte kan förklaras av presbyakusis eller bullerskada.

Undersökningar

Fynd vid audiogram

• Plötslig hörselnedsättning – hörtrösklar ≥ 30 dB (eller 10–15 dB försämring vid tidigare känd neurogen hörselnedsättning) på tre intilliggande frekvenser.
• Presbyakusis – sänkning i diskanten (höga frekvenser).
• Bullerskada – ofta brant dipp vid 6000 Hz efter impulsskada (explosion) alternativt mer trubbig dipp vid 3000–6000 Hz vid långvarigt buller.
• Ménières sjukdom – ofta fluktuerande basnedsättning (initialt främst vid anfall).

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandling ges utifrån misstänkt orsak.

Plötslig sensorineural hörselnedsättning

• Patienten får ofta kortison i högdos ett par veckor via specialiserad vård. Övrig behandling ges utifrån misstänkt orsak.
• Patienten bör undvika fysisk ansträngning och tunga lyft de första 2 veckorna.
• Hörseln bör skyddas noga i framtiden.

Presbyakusis och bullerskada

• Hörapparat.
• Tekniska hjälpmedel i hemmet.
• Kokleaimplantat i vissa fall.

Remissrutiner 

Remissindikation 

• Akutmottagning – plötslig hörselnedsättning med nytillkomna neurologiska symtom.
• ÖNH-akutmottagning – misstänkt plötslig hörselnedsättning.
• ÖNH-mottagning – hörselnedsättning som inte är typiskt för presbyakusis eller bullerskada.
• Audionommottagning – misstänkt presbyakusis eller bullerskador, vid behov av hjälpmedel och hörselrehabilitering.

Komplikationer

Kolesteatom kan växa in i mellanörat och destruera hörselben, koklea, balansorgan och facialisnerv.

Klinisk uppföljning

Vid plötslig dövhet rekommenderas kontroller på ÖNH-mottagning under minst 1 år. 2/3 blir helt eller delvis återställda.

Patientinformation

Nedsatt hörsel, 1177

Plötslig hörselnedsättning – sudden deafness, 1177

Relaterad information

Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Grav hörselnedsättning, Sveriges regioner i samverkan

Om innehållet

Publicerat: 2022-11-17
Giltigt till: 2025-11-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne