Rekommendationer

• Nordiska näringsrekommendationer 2023

  De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) används bland annat som riktlinjer för att planera koster för grupper av människor och som underlag för att ta fram kostråd. Skillnaden mellan näringsrekommendationer och kostråd, kan sägas vara att kostråd är rekommendationerna översatta till mat.

  NNR är avsedda för den allmänna befolkningen och beskriver de matvanor som är bra för hälsan på både kort och lång sikt. NNR kan övergripande sammanfattas i några korta kostråd för friska vuxna i arbetsför ålder: 

  • Ät mycket grönsaker och frukt, gärna 500 gram om dagen
  • Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris
  • Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel
  • Ät fisk ofta, gärna 3 gånger i veckan
  • Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen
  • Begränsa mängden salt och socker

  Anpassa kost efter situation

  Vid sjukdom och för barn, gravida, ammande och äldre (över 65 år) måste kostens sammansättning anpassas till det individuella behovet.

  NNR och Livsmedelsverkets råd om bra matvanor passar för både vuxna, ungdomar och barn och kan anpassas för olika matkulturer. För barn under två år, äldre, gravida och vegetarianer finns särskilda riktade råd och information. Personer med vissa sjukdomar och livsmedelsöverkänslighet kan behöva individuellt anpassade kostråd eller kostbehandling från hälso- och sjukvård.

• Behov av energi och näring för vuxna

  Energibehovet bestäms av flera faktorer, som kön, ålder och grad av fysisk aktivitet. Om energiintaget motsvarar energiutgifterna, behålls kroppsvikten. En liten, men konstant obalans, kan bidra till en betydande viktförändring. Ett intag på 120 kcal över eller under behovet, kan leda till en viktförändring med 6 kg på 1 år.

  Den basala energiomsättningen (BMR) utgör den största delen av de totala energiutgifterna hos vuxna, 50-70%. BMR täcker energiomsättningen för de inre organen och för att hålla kroppstemperaturen. Den basala omsättningen är relaterad till kroppssammansättning och kan variera mellan 15 – 20 kalorier per kilo/dygn. Magerlagda personer har en relativt hög basal energiomsättning, eftersom de inre organen utgör en större andel av den totala kroppsvikten. Barn har ett betydligt större energibehov, både beroende på tillväxt och på en ofta högre grad av fysisk aktivitet.

  För att upprätthålla liv på längre sikt är ett energiintag på 20% över BMR.

  Rekommendationer för energifördelning

  Rekommendationerna baseras på Nordiska näringsrekommendationer. Följande beräkningar utgår från en energinivå på 2100 kcal per dag.

  • Protein: 80 gram, 15 E%

    Rekommendationen 10-20 E% gäller för friska vuxna och barn från 2 år. För äldre  (över 65 år) är rekommendationen 15-20 E%.

    I takt med ett minskat energiintag (mindre än 1900 kcal) rekommenderas att andelen protein ökas.

  • Fett: 75 gram, 32,5 E%

    Den totala rekommendationen för fett har vidgats till 25–40 E% (tidigare 25-35 E%).

    • Enkelomättat fett bör vara 10-20 E%.
    • Fleromättat fett bör vara 5-10 E%, varav n-3-fett bör stå för minst 1 E%.
    • Mättat fett bör begränsas till mindre än 10 % av det totala energiintaget.
    • Intaget av transfettsyror ska minimeras.

    Enkel- o fleromättade fettsyror bör utgöra minst 2/3 av den totala mängden fettsyror i kosten.

    Det finns samband mellan intaget av mättat fett, serumkolesterol (LDL-kolesterol) och förekomst av hjärtinfarkt. Det har visats att en minskning av mättat fett och en ökning av omättat fett sänker serumkolesterolnivån och minskar risken för hjärtinfarkt. Typen av fett är av större betydelse än den totala mängden fett.

  • Kolhydrat: 275 gram, 52,5 E%

    Mängden kolhydrat är en konsekvens av rekommendationerna för protein och fett. Den största delen av kolhydraterna bör komma från stärkelse- och fiberrika livsmedel, som potatis, pasta, ris, bulgur, matvete, bröd, rotfrukter, grönsaker och frukt.

    Tillsatt socker bör begränsas till högst 10 % av energiintaget. Med socker avses här raffinerat eller industriframställt socker. Socker i en måltid påverkar inte blodsockret nämnvärt och kan därför även ingå i måltiden för personer med diabetes.

  • Kostfiber: 25-35 gram

    Intaget av kostfiber bör för vuxna vara 25-35 g/dag, vilket motsvarar minst 12 g/1000 kcal.

  Rekommendationer för kostens innehåll av mineraler och vitaminer 

  Information om vitaminer och mineraler finns på Livsmedelsverkets webbplats.

  Livsmedelsverket.se
• Energi- och näringsbehov för vuxna vid sjukdom

  Vid sjukdom är energibehovet ofta sänkt på grund av minskad fysisk aktivitet. Behovet av livsnödvändiga näringsämnen är däremot ofta ökat. Energiomsättningen minskar även med stigande ålder. Vid sjukdom kan energiomsättningen öka, framför allt till följd av feber. Vid vissa sjukdomar ökar behovet avsevärt, som exempelvis vid KOL.

  Aptiten minskar ofta vid sjukdom och vid flera sjukdomstillstånd är proteinkatabolismen ökad, vilket kräver ett högre innehåll av protein och andra näringsämnen i en mindre mängd mat, vilket ställer stora krav på sjukhusmatens utformning. 

  Flera undersökningar visar att många patienter som tas in på sjukhus lider av någon form av undernäring. En svensk undersökning visade att 25% av kirurgpatienterna var undernärda vid intagningstillfället. Samband mellan undernäring och postoperativa komplikationer påvisades också.

  Undernäring kan även uppstå under sjukhusvistelsen. Ett minskat matintag i kombination med fasta inför undersökningar kan göra att patienten inte förmår tillgodose sitt energi- och näringsbehov. En punktprevalensstudie vid Skånes universitetssjukhus, Lund 2008 visade att 36% av de inneliggande patienterna hade måttlig eller hög risk för undernäring. Därför viktigt att uppmärksamma hur mycket och vad patienten äter. Ett bra hjälpmedel för detta är att göra en mat- och vätskeregistrering.

  För patienter som är undernärda, räcker det ibland inte att enbart anpassa maten. Ibland behövs kosttillägg, som näringsdryck och/eller berikningsprodukter, som ett komplement till maten.

  Hos ett mindre antal patienter är förmågan att äta så nedsatt att anpassad mat och kosttillägg heller inte är tillräckligt för att tillgodose energi- och näringsbehovet. Konstgjord näringstillförsel, artificiell nutrition, kan behövas helt eller delvis. Artificiell nutrition kan ges i magtarmkanalen, enteral nutrition, eller direkt i blodbanan, intravenös eller parenteral nutrition.

  Energibehov

  Energibehovet för vuxna är ungefär 25 kcal per kilo kroppsvikt och dygn för sängbundna patienter och 30 kcal per kilo kroppsvikt och dygn för uppegående patienter med begränsad fysisk aktivitet. Vid vissa sjukdomar kan energiomsättningen öka avsevärt.

  Genomsnittligt energibehov per kilo aktuell kroppsvikt och dygn

  • BMR (basalmetabolism) - 20 kcal per kilo och dygn
  • BMR + 25% (sängbundna) - 25 kcal per kilo och dygn
  • BMR + 50% (ej sängbundna) - 30 kcal per kilo och dygn
  • BMR + 75 - 100% (återuppbyggnadskost) - 35 - 40 kcal per kilo och dygn

  Dessa värden korrigeras om patienten är

  • Mager: +10%
  • 18-30 år: +10%
  • Över 70 år: -10%
  • För varje grads temperaturhöjning: +10%

  Vid övervikt (BMI över 25) kan den vikt som motsvarar BMI 25 användas, med tillägg av 25% av den överskjutande vikten.

  Proteinbehov
  

  Proteinbehovet är ofta ökat vid sjukdom, varför sjukhuskosten behöver innehålla mer protein än den vanliga kosten för friska. Behovet för sjuka beräknas till 1,2 – 1,5 g protein per kilo kroppsvikt och dygn. Ett intag på 25 – 30 gram protein per måltid är önskvärt för maximal proteinsyntes.

  Behov av vitamin- och mineraltillskott

  Vid låga energiintag, under 1600 kcal, kan inte patientens vitamin- och mineralbehov garanteras. Många patienter som är undernärda, eller har risk att bli undernärda och behandlas med E-kost har kanske sen tidigare haft ett lågt intag av vitaminer och mineraler, varför ett tillskott av en multivitamin- och mineraltablett bör ordineras tillsammans med denna kost. Patientens behov av D-vitamin bör bedömas individuellt.

• Att beräkna energibehov för vuxna patienter

  Genomsnittligt energibehov per kilo aktuell kroppsvikt och dygn

  • BMR (basalmetabolism) - 20 kcal per kilo och dygn
  • BMR + 25% (sängbundna) - 25 kcal per kilo och dygn
  • BMR + 50% (ej sängbundna) - 30 kcal per kilo och dygn
  • BMR + 75 - 100% (återuppbyggnadskost) - 35 - 40 kcal per kilo och dygn

  Dessa värden korrigeras om patienten är

  • Om patienten har ett BMI under 20 (eller under 22 om över 70 år): +10%
  • Om patienten är mellan 18-30 år: +10%
  • Om patienten är över 70 år: -10%
  • För varje grads temperaturhöjning: +10%

  Vid övervikt (BMI över 25) kan den vikt som motsvarar BMI 25 användas, med tillägg av 25% av den överskjutande vikten (Socialstyrelsen, 2011).

  Genomsnittligt proteinbehov per dygn

  • Friska - 0,75 – 0,8 g per kg kroppsvikt
  • Äldre (från 75 år) - 0,8-1,2 g per kg kroppsvikt
  • Sjuka - 1,0  - 1,5 g per kg kroppsvikt

  Kalkylator för uträkning av energi- och proteinbehov

  Kalkylator för beräkning av BMI vid amputering

• Energi- och näringsbehov för barn

  Ett barns normala energibehov beror på ålder, längd, kön, kroppsvikt och tillväxthastighet. I förhållande till kroppsvikten är energibehovet mycket större än hos vuxna. Behovet är förhållandevis högst under spädbarnsåret och minskar därefter succesivt. Vissa sjukdomar och tillstånd kan påverka barnets energibehov och ämnesomsättning samt förmåga till näringsupptag och ge ökade förluster. Behovet för andra näringsämnen som protein och vitaminer och mineraler kan också påverkas vid vissa sjukdomar och tillstånd, men vid planering av kost för barn som vistas på sjukhus bör näringsrekommendationerna för friska barn i NNR 2023 följas.

  Sjukhuskosten för barn bör i stort följa näringsrekommendationerna för friska barn.

  Referensvärden för energiintag

  Tabellen utgör en grund för beräkning av det enskilda barnets energibehov, och motsvarar ett normalt behov för friska barn. Beräkningen utgår från barnets ålder och kroppsvikt. Multiplicera barnets vikt i kilo med antalet kcal i det aktuella åldersintervallet. Observera att vissa sjukdomstillstånd kan medföra ett betydligt högre energibehov.

  För barn 0 – 23 månader

  Ålder	Flickor, kalorier per kilo/dygn	Pojkar, kalorier per kilo/dygn
  1 mån	112	116
  3 mån	97	98
  6 mån	82	81
  12 mån	80	81

   För flickor och pojkar 2 – 17 år med normal aktivitetsnivå

  Ålder	Flickor, kalorier per kilo/dygn	Pojkar, kalorier per kilo/dygn
  2 år	79	81
  3 år	80	82
  4 år	79	82
  5 år	73	77
  6 år	69	73
  7 år	65	68
  8 år	62	66
  9 år	59	63
  10 år	62	66
  11 år	56	60
  12 år	52	57
  13 år	48	55
  14 år	46	52
  15 år	44	50
  16 år	43	49
  17 år	43	48

  De energigivande näringsämnena bör fördelas enligt följande

  Ämne	6-11 månader	12-23 månader	Över 2 år
  Protein	7-15 E%	10-15 E%	10-20 E%
  Fett	30-45 E%	30-40 E%	25-40 E%
  Kolhydrater	45-60 E%	45-60 E%	45-60 E%
  Socker	Max 10 E%	Max 10 E%	Max 10 E%

  Protein

  Proteinbehovet varierar med åldern och behöver ökas vid vissa sjukdomstillstånd, vilket gör att man då bör anpassa proteinmängden utifrån barnets individuella behov.

  Fett

  Under de första levnadsåren behöver barn en energirik kost, för att de oftast inte klarar att äta så stora portioner. Mat till barn före 2 års ålder bör därför ha en högre fetthalt, minst 30 E%.

  Kolhydrater

  Kolhydraterna bör huvudsakligen baseras på stärkelserika och fullkornsbaserade produkter och intaget av tillsatt socker bör hållas lågt, under 10 E%. Fiber är bra även för barn och fibermängden bör ökas gradvis under uppväxten till att nå samma mängd som för vuxna i tonåren.