Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning och behandling

Hudmottagning

• Utredning av kontakteksem
• Hjälp med behandling vid eksem som inte läker eller recidiverar

Bakgrund

Denna rekommendation avser olika former av kontakteksem. Seborroiskt och atopiskt eksem handläggs enligt särskilda rekommendationer.

Definition

Kontakteksem eller kontaktdermatit orsakas av hudkontakt med ämnen som irriterar huden (irritationseksem) eller som personen är allergisk mot (allergiskt kontakteksem).

Kontakteksem kan delas in i akut och kroniskt. Ett kontinuerligt eller recidiverande eksem under mer än 3 månader är ett kroniskt eksem.

Epidemiologi

• Kontakteksem är mycket vanligt och utgör majoriteten av arbetsrelaterade hudproblem, oftast i form av irritationseksem.
• Kontakteksem på händer (handeksem) är vanligast. Handeksem förekommer hos ungefär 1 av 10 vuxna i arbetsför ålder, oftare hos kvinnor än hos män.

Etiologi

Kontakteksem orsakas ofta av en kombination av irritationseksem, allergiskt kontakteksem och nedsatt tolerans för hudskadande faktorer hos en person med viss ärftlighet.

Riskfaktorer

Ökad risk för kontakteksem finns i alla yrken och sammanhang där en person kommer i regelbunden kontakt med hudirriterande ämnen eller våtarbete. De mest utsatta yrkena finns inom sektorerna service, vård och tillverkning. Benägenhet till atopiskt eksem ger även ökad risk för kontakteksem.

Våtarbete definieras som kontakt med vatten eller användande av handskar > 2 timmar/dag eller > 20 handtvättar under en arbetsdag.

Vanliga utlösande faktorer är:

• irritationseksem – vatten, tvål, rengöringsmedel och lösningsmedel
• allergiskt kontakteksem — krom (läder, cement), gummiprodukter (handskar), konserveringsmedel (vattenbaserad målarfärg, hud- och hårvårdsprodukter), parfymämnen (hud- och hårvårdsprodukter) samt epoxi och akrylater (arbete med härdplast).

Fysikaliska faktorer som kyla och mekaniskt slitage kan försämra ett eksem.

Utredning

Symtom

• Hudutslag – oftast händer och ansikte men kan finnas var som helst på kroppen
• Torr hud
• Ofta klåda, även smärta från exempelvis hudsprickor

Anamnes

• Känd kontaktallergi
• Känt kontakteksem – tidigare behandling och resultat
• Atopi och atopiskt eksem – hos patient eller ärftlig benägenhet
• Socialt – arbete och fritidssysselsättning
• Riskfaktorer – misstänkt utlösande irriterande ämne på arbete eller på fritiden

Status

Inspektera affekterad hud. Överväg ytterligare hudinspektion för att uppmärksamma kontakteksem på annan lokalisation eller annan hudsjukdom. Typiska fynd är:

• vid akut eksem – rodnad, vesikler (särskilt händer och fötter), fjällning och vätskning
• vid kroniskt eksem – rodnad, fjällning, hyperkeratos och fissurbildning.

Handläggning vid utredning

Vid nydebuterat kontakteksem bör utredning göras inom 3 månader då risken för utveckling av kroniskt eksem ökar utan adekvata åtgärder.

• Bedöm om exponering för hudirriterande ämnen och kontaktallergen verkar föreligga samt om tidssamband och lokalisation för exponering och eksem verkar stämma.
• Bedöm om symtomen verkar vara relaterade till arbetet. Symtomen minskar ofta vid ledighet.
• Konsultera specialiserad vård vid behov för hjälp med utredning och diagnostik.
• Misstänk infektion vid nytillkommen eller ökad smärta, pustler, krustor eller feber. I enstaka fall kan provtagning avseende MRSA övervägas.

Vid misstänkt arbetsexponering bör företagshälsovård involveras och vid behov specialiserad vård.

Differentialdiagnoser

• Annat eksem – atopiskt eller seborroiskt eksem
• Psoriasis
• Pustulosis palmoplantaris
• Hudinfektion – särskilt svamp
• Kontakturtikaria

Behandling

Handläggning vid behandling

Ge information och råd om att:

• undvika eller minska skadlig exponering
• huden är känslig flera månader efter att den ser läkt ut och fortsatt exponering försvårar läkning
• använda handskar vid våtarbete, använda handskar så kort tid som möjligt samt gärna använda bomullsvantar under handskarna
• använda mjukgörare flera gånger dagligen
• använda läkemedelsbehandling utifrån besvärsgrad
• arbetsanpassning eller behandling inom specialiserad vård kan behövas i vissa fall.

Vid misstänkt arbetsexponering bör åtgärder ombesörjas via företagshälsovård och vid behov specialiserad vård för att möjliggöra:

• adekvat behandling
• tidig yrkesrådgivning till riskpatient eller ung patient med symtom
• anpassning av arbetsplats samt undervisning om effektiva skyddsåtgärder
• psykosocialt stöd.

Läkemedelsbehandling

• Mjukgörare – rekommenderas flera gånger dagligen.
• Topikal steroid – är förstahandsval.
• Topikal steroid under ocklusion – kan övervägas kortvarigt för mer effekt
• Kalcineurinhämmare – kan övervägas vid terapisvikt eller behov av långvarig behandling, särskilt i ansikte.
• Sederande antihistamin – kan i vissa fall provas kortvarigt vid sömnbesvär orsakad av svår nattlig klåda.

Topikal steroid rekommenderas dagligen tills tydlig förbättring. Därefter rekommenderas underhållsbehandling 2 gånger i veckan under en till flera månader.

Om ingen tydlig förbättring på daglig behandling ses inom 4 veckor bör patienten bedömas av hudläkare.

Val av topikal steroid utifrån lokalisation:

• Torrt handeksem – steroid grupp III (eventuellt IV) som kräm eller salva.
• Vätskande handeksem – steroid grupp III som kräm, överväg handbad med kaliumpermanganat.
• Eksem på kropp – steroid grupp II som kräm eller salva, eventuellt grupp III vid svårare eksem.
• Eksem i ansikte – steroid grupp I, eventuellt extra svag steroid (ögonsalva hydrokortison 0,5 %) på ögonlock i de fall undvikande av exponering inte räcker.

Vid otillräcklig behandlingseffekt rekommenderas bedömning inom specialiserad vård för ytterligare behandlingsalternativ.

Mjukgörande behandling 

Handeksem, Skånelistan med Bakgrundsmaterial

Remissrutiner 

Remissindikation hudmottagning

• Utredning av kontakteksem, eksem som inte läker eller recidiverar
• Hjälp med behandling av eksem som inte läker eller recidiverar
• Vid behov vid misstanke om arbetsrelaterat eksem eller stor påverkan på arbetsförmågan (yrkes- och miljödermatologisk mottagning)

Sjukskrivning

Att tänka på vid sjukskrivning

Använd om möjligt företagshälsovård som en resurs för att identifiera problem i arbetet och hur det kan anpassas.

Rekommenderad tid för sjukskrivning

Vid mer kroniska eksemtillstånd kan det ofta krävas hudvila med behandling och sjukskrivning under längre perioder.

Eksemsjukdomar, Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen

Komplikationer

Bakterieväxt i eksem är vanligt men kräver sällan antibiotika. God eksembehandling räcker oftast.

Kontakteksem kan påverka livskvalitet, leda till lång sjukskrivning eller arbetsbyte.

Patientinformation

Eksem, 1177.se

Relaterad information

Handeksem – förekomst, risker och förebyggande åtgärder med fokus på våtarbete och vissa allergiframkallande ämnen, Arbetsmiljöverket (pdf). 

Yrkes- och miljödermatologisk avdelning, Södra sjukvårdsregionen

Om innehållet

Publicerat: 2021-05-06
Giltigt till: 2024-05-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne