Sociologen vid Lunds Universitet fick i uppdrag av Region Skånes kulturnämnd att undersöka Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne 2016 utifrån frågeställningen: Finns det något påvisbart samband mellan barns och ungas kultur- och mediavanor samt livsvillkor, levnadsvanor, sociala faktorer och hälsa?

Sociologens analys visar att hälsorisker och icke-välbefinnande ökar ju mer eleverna deltar i kamratdrivna aktiviteter (såsom gå på fester, umgås med kompisar i offentliga och privata sammanhang utan något mer specifikt syfte än att umgås) och ju mindre de deltar i konstnärliga kulturella aktiviteter (som att måla, skriva och musicera eller lyssna på musik, se på teater och film, läsa böcker). Elever som har tillgång till eller deltar i konstnärliga kulturella aktiviteter mår överlag bättre än de som inte gör det.

Analysen visar att nedgången i elevernas deltagande i kulturella aktiviteter är som störst mellan årskurs 6 och årskurs 9. Det är under samma period som antalet elever, som anger att deras skolor inte erbjuder några kulturella aktiviteter, fördubblas. Detta tyder på att vad, var och hur samhället erbjuder skolungdomarna kulturella möjligheter spelar roll för att hålla deras kulturella engagemang vid liv. Det blir betydelsefullt när man kan se hälso- och välbefinnande vinster med kulturellt engagemang.

Sociologen påvisar också att elever med funktionsvariation överlag engagerar sig mer i vissa kulturella aktiviteter än elever utan funktionsvariationer, med vissa undantag. Elever med till exempel ADHD/ADD är underrepresenterade i samtliga kulturella aktiviteter. Funktionsanpassade kulturella aktiviteter verkar vara särskilt betydelsefulla och spela en större roll i livet för elever med funktionsvariationer och långvariga sjukdomar än för elever utan funktionsvariationer. Icke-funktionsanpassade aktiviteter har en exkluderande effekt för elever med funktionsvariationer.