Kunskapscentrum demenssjukdomar
Aktuella kurser och utbildningar hittar du i vår utbildningskalender.
Aktuella kurser - Utbildningskalender
Aktuellt
Kunskapscentrum demenssjukdomars uppdrag upphör från årsskiftet 2021-12-31. Detta kan komma att påverka en del av höstens inplanerade aktiviteter och utbildningar. När vi har ytterligare information kommer detta att kommuniceras på vår hemsida. Information om eventuella ändringar bland våra utbildningar kommer även att skickas per mail till anmälda deltagare. För mer information kring beslutet om nedläggning av de regionala kunskapscentrumen i Region Skåne hänvisar vi till:
Hälso- och sjukvårdsnämndens beslutsförslag 2021-06-23
Migrationsskolan
Migrationsskolan som är en del av Kunskapscentrum demenssjukdomar berörs inte av beslutet om kunskapscentrumens upphörande. Det innebär att Migrationsskolans arbete fortsätter även efter årsskiftet.
BPSD-registret
Den 1 augusti avslutade Eva Granvik sitt uppdrag som registerhållare för BPSD-registret. Moa Wibom, enhetschef och överläkare på enheten för Kognitiv medicin i Ängelholm, tar över som registerhållare. Detta innebär att BPSD-registrets kansli flyttar sin hemvist till Ängelholm. För ytterligare information:
BPSD-registrets nyhet om ny registerhållare
Intervju med Anne Ekdahl om den nya kunskapsstyrnings-organisationen
Syftet med denna text och valet att intervjua Anne Ekdahl är dels att sprida information om den nya kunskapsstyrningsorganisation som är under uppbyggnad i Region Skåne, dels att få en inblick i vad som händer inom programområde Äldres hälsa där Anne är ordförande och vår målgrupp, personer med demenssjukdom ingår.
Webbutbildning
Ny webbutbildning för dig som vill lära dig mer om kognitiv svikt och kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar. Framtagen i första hand för dig som arbetar på sjukhus eller på mottagningar men utbildningen är även öppen för alla som är intresserad av omvårdnad av personer med kognitiv svikt. Utbildningen är avgiftsfri. Du hittar en direktlänk under "relaterat" eller i vår utbildningskalender.
Fördjupad information
-
Uppdragsbeskrivning
Enligt beslut i HSN 2015-04-01 skall kriterier för ett kunskapscentrum, inom ett specifikt område, vara att:
- Bevaka, sammanställa och sprida kunskap
- Analysera, utvärdera och kvalitetssäkra resultat
- Bidra till kompetensutveckling
- Utveckla metoder och processer
Rapport - Sammanfattande KC demens 2018
Rapport - Region Skånes strategiska utvecklingsplan för jämlik demensvård 2018
Årsberättelse
-
Kognitiv utredning på vårdcentral
Vårt uppdrag är att genom kompetensutveckling och kunskapsspridning skapa förutsättningar för vårdcentraler i Skåne att arbeta strukturerat runt vården av personer med demenssjukdom.
Detta gäller den basala demensutredningen, diagnostisering, behandling, uppföljning och samverkan med kommunen och specialistminnesmottagningarna.
-
Kognitiv testning
Region Skånes rekommenderade basala kognitiva testbatteri
Här hittar du de kognitiva test som rekommenderas ingå i den basala demensutredningen i Skåne. Till varje test finns även en instruktionsfilm. Innan du utför kognitiv testning bör du försäkra dig om att du har den kunskap som krävs. I de båda manualerna finns instruktioner om vilka test du väljer till vilken patient, vad de olika testen mäter, hur du utför dem samt hur du tolkar och bedömer dess respektive resultat. Läs dessa innan och se även tillhörande instruktionsfilmer. Har du frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta Annsofie Svensson
Manual för bedömning och tolkning (pdf)
Film: Den kognitiva testningen
Film: Doktorn frågar doktorn, kognitiv testning vid utredning av kognitiva sjukdomar
Beställningsformulär testhäften
Globala test
Det rekommenderade kognitiva testbatteriet innehåller tre olika globala test vars syfte är att ge en mer övergripande bild av patientens kognitiva förmåga. Endast ett av dem ska göras per patient. Du väljer den av dem som lämpar sig bäst utifrån syfte och patientens förutsättningar.
MMSE-SR (Mini Mental State Examination - Svensk revidering)
MMSE-SR är den svenska standardiserade revideringen av det välkända MMT-testet. Det är ett ganska enkelt globalt test med totalpoäng på 30. MMSE har takeffekt hos både yngre personer och hos högutbildade vilket innebär att de ibland kan klara att prestera 30 poäng trots kognitiv svikt. Detta test bör därför väljas om du redan på förhand misstänker att patienten har en tydlig kognitiv svikt eller om du specifikt misstänker Alzheimers sjukdom (då framför allt orienterings- och minnesdelen är extra känsliga för denna sjukdom).
MMSE-SR test och manual (klicka på download)
MoCA (Montreal Cognitive Assessment)
MoCA är ett lite mer krävande globalt bedömningsinstrument än MMSE-SR med större fokus på exekutiv och visuospatial förmåga. Även detta test har totalpoäng på 30, men poängen går inte direkt att jämföra med MMSE-SR då MoCA är svårare. Detta test kan väljas om du har en yngre eller högutbildad patient, om du på förhand misstänker en lindrig kognitiv svikt, vill utvärdera kognitiv förmåga vid Parkinsons sjukdom eller misstänker vaskulär kognitiv sjukdom. För tillgång till MoCA test och instruktion, kontakta Annsofie Svensson
MoCA testprotokoll till patient (pdf)
MoCA svenska referensvärden (pdf)
RUDAS-S (The Rowland Universal Dementia Assessment Scale - Svensk översättning)
RUDAS-S är den svenska översättningen av originaltestet RUDAS som är framtaget för att vara kulturneutralt. Även detta test har totalpoäng på 30, och ska väljas om det finns ett tolkbehov, eller om patienten har en låg utbildningsnivå (< 5 år).
RUDAS - S manual svenska (pdf)
Tilläggstest
De globala testen är just globala, det vill säga att de i de flesta fall inte är tillräckligt specifika för att påvisa nedsättning inom de enskilda kognitiva domänerna. Möjlighet finns då att välja från nedan mer specifika test som framför allt testar domänerna minne, uppmärksamhet, exekutiv förmåga samt visuospatial förmåga men även i viss utsträckning språklig förmåga. Testinstruktioner för respektive test finns under kapitel 8 i Manual för testledare. Bedömning och tolkning av testresultat finns under kapitel 7 i Manual för bedömning och tolkning.
10-ordslista från testet ADAS-cog
Minnet är den kognitiva domän som främst och initialt är påverkad vid Alzheimers sjukdom. Tillägg med 10-ordslistan från testet ADAS-cog kan med fördel göras om patienten klarar minnesuppgifterna i det valda globala testet, men i anamnes gett uttryck för upplevd minnesnedsättning. Till detta test behöver du ett testhäfte som kan beställas här.
Beställningsformulär testhäften
10 ordlista från testet ADAS-cog film
10 ordlista från testet ADAS-cog testprotokoll (pdf)
AQT (A Quick Test of cognitive speed) och TMT A+B (Trail Making Test)
Tilläggstesten AQT och TMT syftar främst till att fånga svikt i domänerna Uppmärksamhet och Exekutiv förmåga. Uppmärksamheten är den övergripande funktion som krävs för att upprätthålla övriga kognitiva funktioner vilket innebär att en nedsättning i denna kognitiva domän kan påverka övriga domäner (som t ex minnes- och språkfunktion) och därför bör alltid tillägg av antingen AQT eller TMT göras, oavsett vilket globalt test som valts.
AQT
AQT är ett 3-delat test som går ut på att patienten ska benämna färg och form på geometriska figurer så fort som möjligt. I del 1 och 2 testas framför allt uppmärksamhetsdomänen medan del 3 även kopplar på den exekutiva förmågan. Detta test är även väldigt verbalt vilket innebär att även den språkliga domänen i viss utsträckning testas. Till detta test behöver du ett testhäfte som kan beställas här.
Beställningsformulär testhäften
TMT A+B
TMT är ett tvådelat test som innebär att patienten i A-delen ska dra ett streck mellan siffror i stigande ordning så fort som möjligt, och i B-delen dra ett streck omväxlande mellan siffror och bokstäver i stigande ordning. I del A testas uppmärksamhetsdomänen i form av den psykomotoriska hastigheten (hastigheten i tanken, avsökning och motorisk hastighet) och i del B kopplas även den exekutiva domänen på i form av den mentala flexibiliteten (flexibel i strategibyte mellan siffror och bokstäver).
TMT (Trail Making Test) A+B film
TMT (Trail Making Test) - Del A testprotokoll (pdf)
TMT (Trail Maiking Test) - Del B testprotokoll (pdf)
Klocktest och kubkopieringstest
Tilläggstesten Klocktest och Kubkopieringstest syftar främst till att fånga svikt i domänen Visuospatial förmåga men även Exekutiv förmåga mäts.
Klocktestet består av två delar där del 1 innebär att patienten på fri hand ska rita en klocka som ska visa tio över elva. Klarar inte patienten att rita en korrekt klocka görs del 2 som innebär att patienten i stället får rita av en klocka som visar tjugo över åtta. Genom att göra båda dessa delar ökar möjligheten att, på gruppnivå, kunna differentiera mellan olika typer av kognitiva nedsättningar specifika för olika sjukdomsgrupper. Klocktestet mäter den visuospatiala förmågan men även exekutiv förmåga (att strukturera och ha en plan hur man ritar en klocka) samt abstrakt förmåga (förstå vad en klocka är, hur den ser ut och hur visarna ska vara placerade vid olika klockslag).
Klocktest del 1 - Rita en klocka testprotokoll (pdf)
Klocktest del 2 - Rita av en klocka testprotokoll (pdf)
Kubkopieringstest
Kubkopieringstestet består i att patienten ska rita av en kub och mäter både visuospatial förmåga (förmåga att uppfatta figuren) och visuokonstruktiv förmåga (förmåga att praktiskt konstruera figuren).
- Arbetsdokument
-
Utbildningar/Fördjupning
Att ha kunskap om såväl kognition som de vanligaste demenssjukdomarna, vilka moment som ingår i den basala demensutredningen samt vilka styrdokument det finns att förhålla sig till är essentiellt. Här följer tips på utbildningar och litteratur som kan vara till hjälp i denna förkovring utifrån vårdcentralens ansvarsperspektiv.
Aktuella utbildningar
Vid fyra tillfällen under hösten 2021 arrangerar Kunskapscentrum demenssjukdomar samt AKO Skåne i samverkan med Skånes specialistminnesmottagningar en serie digitala föreläsningstillfällen riktade främst till läkare som tjänstgör på vårdcentral i Skåne. Även övriga professioner på vårdcentralen som är involverade i kognitiv utredning samt omhändertagande av personer med kognitiv svikt/sjukdom (demenssjukdom) är välkomna att delta.
Mer information om de respektive fortbildningstillfällenas innehåll samt datum och anmälan hittar du i vår Utbildningskalender.
Kognitiv testning
Det som rör kognitiv testning har fått en egen flik här på vår hemsida. Där finns de båda manualerna Manual för testledare samt Manual för bedömning och tolkning som innehåller grundläggande kunskap om kognitiv testning, oavsett vilket test du ska utföra/tolka. Här finns även de båda övergripande filmerna Doktorn frågar doktorn samt Den kognitiva testningen. Därtill finns instruktionsfilmer till samtliga nio rekommenderade kognitiva test inom den basala kognitiva utredningen i Skåne samt beställning av de testhäften som behövs.
Webbutbildningar
Svenskt demenscentrum har tagit fram flertalet olika webbutbildningar inom demensområdet. Nedan två webbutbildningar rekommenderas utifrån vårdcentralens perspektiv. Är du ansvarig för personer med en diagnostiserad demenssjukdom är det dock av vikt att även ha kännedom om övriga professioners och huvudmäns ansvarsområden. Ett tips är därför att klicka runt på deras hemsida och förkovra dig vartefter.
- Demens ABC plus Primärvård riktar sig till personal inom primärvården med fördjupning för läkare, sjuksköterskor respektive arbetsterapeuter som arbetar på vårdcentral. Den innehåller de tre kapitlen: Tidig upptäckt, Utredning och diagnos samt Uppföljning.
- Demens ABC riktar sig till all personal inom vård och omsorg och fokuserar mot personcentrerad omvårdnad. Denna webbutbildning är en bra bas innan man genomför någon av Demens ABC plus-utbildningarna.
Inspelade föreläsningar
Läkemedelsbehandling vid BPSD är en inspelad föreläsning av Sibylle Mayer som vid tiden för inspelning var överläkare vid Minneskliniken, Skånes universitetssjukhus Malmö. Föreläsningen är uppdelad i fyra kortare avsnitt. Total tidsåtgång ca 90 minuter.
Demens, Alzheimer, kognitiv svikt – vad är vad? är en inspelad föreläsning från Alzheimerdagen 2019 av Moa Wibom, Överläkare, Silvialäkare samt Enhetschef vid enheten för Kognitiv medicin i Ängelholm. I denna tydliggör hon såväl begrepp som de sex kognitiva domänernas betydelse för såväl identifiering av symtom som diagnostik.
Litteratur
Om demenssjukdom för primärvården är en bok framtagen av Svenskt demenscentrum som beskriver vårdcentralens ansvar inom den basala demensutredningen och finns för beställning eller nedladdning.
På Svenskt demenscentrums hemsida finns även tips på annan litteratur inom demensområdet, såväl fakta som skönlitteratur och rapporter.
Styrdokument
- Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom; Stöd för styrning och ledning (Socialstyrelsen 2017)
- Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp; Kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom (Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård 2021)
- Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom – en modell för mångprofessionell samverkan för personcentrerad vård och omsorg vid demenssjukdom (Socialstyrelsen 2019)
- Generisk modell för rehabilitering och delar av försäkringsmedicinskt arbete för integrering i personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp (Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård 2021); Denna är inte demensspecifik men ger tillsammans med det standardiserade insatsförloppet ovan en tydlig bild av hälso- och sjukvårdens ansvar efter diagnos är satt.
- Vårdprogram för sjukdomar med varaktig kognitiv svikt (Region Skåne 2018)
Önskar du ytterligare fördjupning inom demensområdet på strategisk nivå finns även följande nationella dokument att förkovra sig i:
- Vård och omsorg vid demenssjukdom; Indikatorer (Socialstyrelsen 2020)
- Vård och omsorg vid demenssjukdom; Målnivåer för indikatorer (Socialstyrelsen 2020
- En nationell strategi för demenssjukdom; underlag och förslag till plan för prioriterade insatser till år 2022 (Socialstyrelsen 2017)
- En nationell strategi för demenssjukdom; Halvtidsrapport (Socialstyrelsen 2020)
- Nationella riktlinjer – Utvärdering 2018. Vård och omsorg vid demenssjukdom; Sammanfattning med förbättringsområden (Socialstyrelsen 2018)
Om annat språk än svenska
Migrationsskolan, som är en del av KC demenssjukdomar, fokuserar mot jämlik och säker demensvård oavsett bakgrund. Deras material finns publicerat här på hemsidan under fliken Migrationsskolan.
Där hittar du bland annat:- Informationsblad om minnesutredning på olika språk
- Faktablad ”Har du fått sämre minne” på olika språk
- Informationsfilmer om kognitiv utredning på olika språk
- Instruktion för bokning av utbildad minnestolk
- Webbutbildning om demens på olika språk
-
Nätverk
Kunskapscentrum demenssjukdomar arrangerar nätverksträffar för de sjuksköterskor och arbetsterapeuter som ansvarar för kognitiva utredningar eller uppföljning av personer med kognitiv svikt/demenssjukdom på sina respektive vårdcentraler i Skåne. Syftet med nätverksträffarna är att ge möjlighet till såväl kunskapsutbyte som fortbildning.
Vill du vara med i nätverket kontaktar du Annsofie Svensson.
2021 års nätverksträffar är planerade till 3 juni och 2 december.
Klicka på kommande datum för mer information och anmälan.
-
Kognitiv testning
-
Migrationsskolan
Migrationsskolan är en del av Kunskapscentrum demenssjukdomar och har ett regionalt uppdrag i Region Skåne. Uppdraget består i att arbeta för jämlik och säker demensvård, oavsett bakgrund. Migrationsskolans arbete utgår från de kriterier som gäller för övriga kunskapscentrum (HSN 2015-04-0).
Migrationsskolans övergripande mål är att skapa förutsättningar för att demensvårdens samtliga delar; utredning, diagnos, behandling, omvårdnad och stöd, ska vara jämlik och säker för alla, oavsett bakgrund.
Mer information om Migrationsskolans arbete och prioriterade områden hittar du i vår handlingsplan 2021.
Kontakt
migrationsskolan.kc.sus@skane.se
Nedan hittar du rapporter framtagna av Migrationsskolan:
Rapporter
-
Faktablad och informationsfilmer på olika språk
Faktablad
Migrationsskolan har tagit fram faktablad som vänder sig till patienter och deras anhöriga. Faktabladen finns översatt till elva olika språk.
Faktablad - Har du fått sämre minne? (11 språk)
För att öka förståelsen om vad en minnesutredning innebär finns ett informationsblad översatt på 19 olika språk.Faktablad - Minnesutredning (19 språk)
Informationsfilmer
Migrationsskolan har tagit fram informationsfilmer som vänder sig till patienter och deras anhöriga. Informationsfilmerna finns översatta till nio olika språk.
Informationsfilmer - inför kognitiv utredning och demensutredning (9 språk)
För närvarande finns Migrationsskolans tidigare webbutbildning om kognitiva sjukdomar på olika språk inte tillgänglig.
Ytterligare information om kognitiva sjukdomar på olika språk finns på följande länkar:
Dementia (World Health Organization - WHO)
Fakta-ark om demens (Nationalt Videnscenter for demens)
Vad är demens? (Nordens välfärdscenter)
-
RUDAS
RUDAS ("The Rowland Universal Dementia Assessment Scale") är ett bedömningsinstrument som mäter kognitiva funktioner såsom minne, visuospatial orientering, förmåga att utföra viljemässiga rörelser och handlingar (praxis), visuokonstruktion, omdöme och språk.
RUDAS finns sedan 2017 med i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården erbjuda RUDAS som en del i den basala demensutredningen till personer med annat modersmål än svenska , annan kulturell bakgrund eller kort skolgång.
Migrationsskolan har översatt manualen och testet till svenska: RUDAS-S.
RUDAS - S manual svenska (pdf)
Instruktionsfilm till RUDAS:
Instruktionsfilm om RUDAS test
Information om RUDAS och manual på engelska:
Information om screeningsinstrumentet samt en manual på engelska
Finns det något vetenskapligt publicerat om RUDAS?
Första vetenskapliga artikeln kom ut i början av 2015. Det är en systematisk litteraturstudie som har genomförts i Canada och visar att RUDAS inte påverkas av språk och utbildningsnivå som MMSE gör.
-
Utbildad minnestolk
När vårdpersonal och patient inte talar samma språk ska tolk tillkallas för att underlätta kommunikationen. Detta är särskilt viktigt vid kognitiv utredning som förutsätter fungerande samspel mellan vårdpersonal och patient. I syfte att stärka den kognitiva utredningen som sker genom tolk har Migrationsskolan utbildat tolkar om de vanligaste kognitiva sjukdomarna och den kognitiva utredningen.
För närvarande finns drygt 60 utbildade minnestolkar på 15 olika språk. Du som ska göra en kognitiv utredning där tolk medverkar kan boka utbildad minnestolk. Utbildad minnestolk finns i följande språk:
- Albanska
- Arabiska
- BKS
- Dari
- Finska
- Kantonesiska
- Mandarin
- Pashto
- Persiska
- Polska
- Ryska
- Somaliska
- Spanska
- Turkiska
- Vietnamesiska
Klicka på länken nedan för instruktion vid bokning av utbildad minnestolk.
-
Kontaktuppgifter
-
Faktablad och informationsfilmer på olika språk
-
Strategisk demensplan Region Skåne
Efter beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-02-14 om neddragning av budgeten för det strategiska demensarbetet kommer flera av de påbörjade aktiviteterna inte kunna utvärderas och implementeras enligt plan.
-
Bakgrund
Hälso- och sjukvårdsnämnden har gett Kunskapscentrum demenssjukdomar i uppdrag att leda arbetet enligt en politisk beslutad handlingsplan. Arbetet har pågått sedan mars 2016.
Rapport över arbetet 2016 och 2017 samt handlingsplan för
2017 och 2018 finns i följande dokument.- Strategisk utvecklingsplan för jämlik demensvård i Region Skåne
- Handlingsplan för jämlik demensvård i Region Skåne 2017
- Handlingsplan för jämlik demensvård i Region Skåne 2018
- Rapport över arbetet 2016 med strategisk utvecklingsplan demens
- Rapport över arbetet 2017 med strategisk utvecklingsplan demens
- Rapport över arbetet 2018 med strategisk utvecklingsplan demens
Ett ytterligare stort fokusområde gäller samverkan mellan kommuner och Region Skåne. Här har fem av Skånes kommuner (Båstad, Burlöv, Lomma, Simrishamn och Örkelljunga) tillsammans med Regionen gjort en särskild satsning på ett utvecklingsprogram som också inkluderar att planera en hälsoekonomisk studie.
För ytterligare information kontakta gärna Håkan Toresson, projektledare: hakan.toresson@skane.se
-
Material från stormöte 2 april 2019
Kognitiv svikt inom slutenvård Ängelholms sjukhus 2017-2018 - Anette Olsson
Kunskapscentrum demenssjukdomar - Annsofie Svensson
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Region Skåne - Connie Lethin
Samverkan vid utskrivning, Mina planer, Samordnad individuell plan (SIP) - Håkan Toresson
Skånska vårdkedjan, utveckling av jämlik demensvård - Kerstin Zettervall
-
Bakgrund
-
Informationsmaterial till patient och närstående
Faktablad demens (Svenskt Demenscentrum)
Följande faktablad finns på 14 olika språk:- All glömska är inte demens
- Alzheimers sjukdom
- Anhörigvård och demens
- Bilkörning och demens
- Demenssjukdomar
- Frontotemporal demens
- Kognitivt stöd vid demens
- Lewykroppsdemens
- Vapen och demens
- Vaskulär demenssjukdom
-
Kvalitetsregister
Kvalitetsregister används aktivt för uppföljning, lärande, kvalitetsutveckling, förbättring, forskning samt ledning.
Nationella Kvalitetsregister - Kunskap för bättre vård och omsorg
De kvalitetsregister som finns avseende demenssjukdom är:
- SveDem - Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar
- BPSD-registret - Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens
- SveDem - Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar
-
NPI-ID
NPI-ID (Neuropsychiatric Inventory for adults with intellectual disability
Kunskapscentrum demenssjukdomar fick år 2016 i uppdrag av socialdepartementet att ta fram ett stöd för att minska utmanande beteende inom LSS, personkrets 1 och 2. I uppdraget ingick även att validera ett bedömningsinstrument, NPI-ID, som är en modifiering av NPI-skalan.
NPI-ID är internationellt efterfrågat och återfinns här i en svensk version. Manualen och skattningsformuläret finns även i en engelsk version.
-
Användbara länkar
1177 Vårdguiden - Information om demenssjukdomar och demensutredning. Även information riktad till närstående
Alzheimer Sverige - Rikstäckande patient- och anhörigorganisation
Anhörigas riksförbund - Stöd och information riktad till anhöriga
Demensförbundet - Anhörigorganisation för personer med demenssjukdom och deras anhöriga
Kunskapsguiden - Demenssjukdomar - Samlad och kvalitetssäkrad kunskap från bland annat Socialstyrelsen. Prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev. Välj det ämnesområde du är intresserad av och hur ofta du vill få nyhetsbrevet via e-post
Svenskt Demenscentrum - Stiftelse som på uppdrag av Socialstyrelsen sprider kunskap om demenssjukdomar
Ung anhörig - Drivs av Svenskt Demenscentrum och riktar sig till unga anhöriga till personer med demenssjukdom
-
Inspelade konferenser och föreläsningar
Nationella demensstrategin - 9 november 2020
Måndagen den 9 november arrangerade Kunskapscentrum demenssjukdomar en direktsänd, digital konferens (med 631 unika besökare): Nationell strategi för vård och omsorg vid demenssjukdom – fokus på samverkan. För dig som inte hade möjlighet att se vår livesändning kan nu se den i efterhand.
Skånska demensdagen - 7 oktober 2020
Skånska demensdagen 2020 spelades in och du kan nu se de sex olika föreläsningarna på UR Play.
- Personcentrerad kommunikation och demenssjukdomar
Lars-Christer Hydén - Existentiell hälsa vid kognitiv svikt
Elisabet Bexell - Säker och jämlik demensvård oavsett bakgrund
Ingrid Fioretos och Emma Lindgren - Vikten av ditt eget bemötande
Lisa Jakobsson - Våra behov av rörelse och beröring
Marie Ternström - "Den store Hjärnini”
Allan Dalqvist
- Personcentrerad kommunikation och demenssjukdomar
-
Kontaktuppgifter
Kunskapscentrum demenssjukdomar
Postadress:
Skånes universitetssjukhus
VE Minnessjukdomar
205 02 MalmöBesöksadress/huvudentré:
S:t Johannesgatan 8
211 46 MalmöTelefon: 0706-05 21 89
E-post: kc.minneskliniken.sus@skane.se -
Vill du själv utbilda dina medarbetare?
Nationella riktlinjer betonar vikten av kunskap om kognitiva sjukdomar/ demenssjukdomar. Med mer kunskap ges möjlighet till större trygghet i både observation, utredning, kommunikation, stöd och bemötande av patient/brukaren med nedsatt kognition.
Kunskapscentrum för demenssjukdomar har därför tagit fram utbildningsmaterial som vänder sig till olika målgrupper, såsom personal inom den specialiserade vården, kommunen men också för personen själv och dess anhöriga.
Vi erbjuder personer med goda kunskaper inom ämnet att komma och gå våra utbildningar för att sedan kunna utbilda i sin hemkommun eller sitt verksamhetsområde. På så sätt kan vi gemensamt höja kunskapen för att säkerställa att alla personer som möter eller arbetar i Skåne ska kunna känna sig trygga i hur de bästa kan möta dessa personers behov!
Välkommen med din ansökan!
Nästa utbildningstillfälle och möjlighet till anmälan
-
Utbildning för utbildare
Varför behöver vi veta mer om kognitiva sjukdomar/ demenssjukdomar?
Vi kommer alla någon gång i kontakt med personer med kognitiv sjukdom/demenssjukdom, antingen på vår arbetsplats eller privat. I Sverige finns cirka 150 000 personer som är drabbade.
Vi behöver kunskap för att kunna ge en jämlik demensvård men också för att utbildning och större öppenhet om kognitiva sjukdomar/ demenssjukdomar gör att omgivningens attityder blir mindre negativa.
Vi måste arbeta för ett demensvänligare samhälle, där personen kan få rätt stöd och bli bemött som en kapabel individ.
Vad har Kunskapscentrum Demenssjukdomar för mål med utbildningen?
- Förbättra livskvalitet, öka självständighet och delaktighet för personer med kognitiv sjukdom/demenssjukdom i Skåne.
- Öka kompetensen hos personer som i sitt privatliv eller yrkesliv kommer i kontakt med personer som har kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar.
- Arbeta för att personalen inom vård och omsorg ska kunna erbjuda en adekvat utredning och personcentrerad vård.
Hur går det till?
För att kunna tillgodose utbildningsbehovet kommer utbildare från hela Skåne, både från kommun, primärvård och specialistvård att utbildas av Kunskapscentrum demenssjukdomar för att sedan föra kunskapen ut i hela Skåne.
Kunskapscentrum demenssjukdomar tillhandahåller utbildningsmaterial som kommer kunna användas till olika målgrupper. Det finns en introduktion och en basutbildning (steg 1) som är gemensam för alla. Detta för att vi ska få ett gemensamt språk och en gemensam kunskapsbas att stå på.
Som påbyggnadsutbildning (steg 2) görs spår utifrån vilken arbetsplats man utgår ifrån, t.ex. specialistvårdsteam, team från kommunen etc.
Steg 3 kommer att rikta in sig på samarbete över gränser, bildandet av nätverk och verka för att kunskapen ska bli långsiktig, kontinuerlig och hållbar.
För anhöriga och personen med kognitiv sjukdom/demenssjukdom kommer studiecirklar tas fram.
Allt för att säkerställa att alla personer som möter eller arbetar i Skåne ska kunna känna sig trygga i hur de bäst kan möta denna målgrupps behov.
Vem kan bli utbildare?
Som utbildare måste du ha:
- Goda kunskaper inom området
- Arbetslivserfarenhet från demensvården
- Uppdrag från din chef att utbilda
- Avsatt tid
Vi ser gärna att du kan utbilda även utanför ditt verksamhetsområde.
Är du intresserad av att bli utbildare?
Kontakta sigrid.kulneff@skane.se
Nästa utbildningstillfälle och möjlighet till anmälan
Erfarenheter från Lomma kommun att utbilda under pandemin
I artikeln nedan delar Lomma kommuns Demenssjuksköterska Jeanette Brink samt Silviasyster Corina Carlberg med sig av sina erfarenheter om att arbeta utifrån ”Utbilda utbildare”-materialet under pandemin. Vad gör man när möjligheten till såväl fysiska träffar som digitala hinder för livesändningar utmanar möjligheten att utbilda?
- Förbättra livskvalitet, öka självständighet och delaktighet för personer med kognitiv sjukdom/demenssjukdom i Skåne.
-
Informationsmaterial
Folder för utbildare
Utbildning för utbildare i demenssjukdomar - Tillsammans utbildar vi Skåne!
Lär dig mer om vårdprevention och hur du använder enhetens resultat i förbättringsarbete
Webbutbildning Senior alert
Senior alerts webbutbildning är en kostnadsfri grundutbildning i tre delar: introduktion, vårdprevention och förbättringsarbete. Du kan gå igenom utbildningen på egen hand eller - ännu hellre - tillsammans med ditt team. Hela utbildningen tar 45 minuter plus tid för reflektion.Skånegemensamt studiematerial för anhöriggrupper
Att leva nära - ett studiematerial för anhöriggrupper
(Skånes kommuner, tidigare Kommunförbundet Skåne).
Skriv "Att leva nära" i sökfältet och ladda ned dokumentet.Informationsfilm om varför kunskap om kognitiv sjukdom/demenssjukdom är så viktig
-
Utbildning för utbildare
-
Kognitivt sviktande patienter i slutenvården
-
Kognitiv svikt i slutenvården
Det är välkänt att patienter med sviktande kognition har ökad risk att hamna på sjukhus. När de väl är på sjukhus löper de större risk att drabbas av vårdskador, exempelvis genom fallolyckor. Med tanke på patientsäkerheten och det faktum att många av inläggningarna av kognitivt sviktande patienter hade kunnat undvikas är det viktigt att utveckla arbetssätt som:
- Minskar risken för undvikbar inläggning på sjukhus
- Gör vistelsen på sjukhus säkrare
Rapport: Inläggning och återinläggning av kognitivt sviktande patienter - från ett utvecklingsarbete på Ängelholms sjukhus slutenvårdsavdelningar som visar att kognitivt sviktande patienter löper 50% ökad risk för återinläggning och har 40% längre vårdtid.
-
Vad har gjorts i Region Skåne?
Kunskapscentrum demenssjukdomar har, tillsammans med Ängelholms sjukhus tagit fram ett arbetssätt enligt de två punkterna ovan. Det bygger på såväl vetenskapliga studier som analyser av Region Skånes vårddatabas som visar att äldre personer med demensdiagnos har lägre slutenvårdskonsumtion än kognitivt sviktande personer utan demensdiagnos.
En möjlighet är alltså att personer med demenssjukdom som inte har utretts för detta löper större risk för undvikbar inläggning på sjukhus.
Arbetssättet bygger därför på att:
- Upptäcka kognitiv svikt under vårdtillfället
- Använda denna information för att öka patientsäkerheten
- Signalera vidare till vårdcentral och kommun så att uppföljning av patienten också inkluderar kognition
Förhoppningen är att detta ska leda till att kognitivt sviktande individer blir ordentligt utredda. Om den observerade kognitiva svikten kvarstår efter hemgång finns därmed en möjlighet till insatser. Det finns behandlingsbara orsaker till kognitiv svikt (inte minst kan det orsakas av medicinering).
Det är också viktigt att oupptäckta fall av demenssjukdom utreds då behandling och omsorgsinsatser kan leda till ökad livskvalitet samt minskad risk för undvikbar slutenvård.
-
Arbetssättet i korthet
Vid inskrivning får alla patienter frågan ”Vad är det för år och månad i dag?”. Vår uppföljning har visat att 15-20% av patienterna svarar fel. Av patienter som redan har demensdiagnos är det 75% som svarar fel.
Den enkla tidsorienteringsfrågan ger alltså värdefull information som kan användas för fortsatt bedömning. Detta styrks även av det faktum att de som svarar fel löper 3-4 gånger större risk att falla under vårdtiden.
Vid utskrivning ska remiss skickas till vårdcentral med begäran om uppföljning av de kognitiva fynden.
-
Kommer arbetssättet att spridas?
- Kunskapscentrum demenssjukdomar kan i viss utsträckning bistå avdelningar som vill införa tidsorienteringsfrågan.
- Uppföljningsmöjligheter finns i Qlikview.
- Region Skåne kommer införa ett helt nytt IT-system kallat SDV. Det finns en plan för att man i det nya journalsystemet kommer införa rutiner för kognitiv bedömning vid inläggning på sjukhus.
-
Instrument för att bedöma konfusion/kognitiv svikt
Evidensläget för olika instrument för snabb bedömning av kognition i slutenvården är oklart och KC demenssjukdomar har därför bett SBU:s upplysningstjänst att genomföra en sammanställning av publicerade studier på området. SBU:s rapport
Som ett komplement till SBU:s material kan man läsa KC demenssjukdomars kommentarer och fördjupning av SBU:s slutsatser i ett Region Skåneperspektiv.
-
Kognitiv svikt i slutenvården
-
Samverkan region-kommun
-
Varför samverkan?
För det första: vård- och omsorgsgivare är enligt lag skyldiga att samordna insatserna i de fall patienten/brukaren behöver det. Samverkan är ett sätt att nå samordning.
Bristande samordning av vård och omsorg kan leda till otrygghet och lägre kvalitet på de insatser som ges. Det kan leda till ineffektivitet och frustration hos personal vilket kan ge onödiga kostnader.
Vård och omsorg är avancerad verksamhet. Att samordna gör det hela än mer avancerat då uppgifterna är uppdelade på olika organisationer där var och en har sitt eget regelverk och budget. Ibland finns också ganska stora skillnader i organisationskultur.
Personer med hjälpbehov som kan tillgodoses inom en vård- eller omsorgsorganisation klarar sig som regel bra. För de som alltid eller ibland behöver insatser från flera håll är det desto svårare. Allra svårast är det för de som inte själva kan ta på sig rollen som samordnare av insatserna. Hit hör personer med demenssjukdom.
-
Vad har gjorts i Region Skåne?
Kunskapscentrum demenssjukdomar har, tillsammans med forskare från Lunds universitet (KEFU, hälsoekonomi och klinisk minnesforskning), tagit fram en samverkansmodell för att skapa demensteam över huvudmannagränserna.
Syftet är att öka livskvaliteten för personer med demenssjukdom och deras anhöriga genom förbättrade arbetssätt för personcentrerad och samordnad vård och omsorg.
Arbetet påbörjades 2016 då inbjudan gick ut till alla Skånes kommuner att medverka i workshops för att definiera de viktigaste förbättringsområdena gällande samverkan. För att öka möjligheterna till utvärdering och uppföljning av arbetet har också en hälsoekonomisk studie – Synaps – varit en del av arbetet från början.
I nuläget (april 2020) är sju kommuner engagerade: Burlöv, Båstad, Eslöv, Lomma, Simrishamn, Vellinge och Örkelljunga.
-
Vad händer nationellt?
Sedan detta arbete inleddes i Skåne har det kommit initiativ på nationell nivå som ger mycket bra stöd för det fortsatta arbetet lokalt. Ett av dem är Socialstyrelsens standardiserade insatsförlopp vid demenssjukdom där två av de skånska kommunerna finns beskrivna (i bilaga 4).
Ett annat kommer från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). De har i sin tillsyn gällande personer med behov av multiprofessionellt omhändertagande tagit fram ett pedagogiskt reflektionsmaterial som stöd i processen att utveckla samordnad vård och omsorg.
Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
– En modell för mångprofessionell samverkan för personcentrerad vård och omsorg vid demenssjukdom (Socialstyrelsen)Förstudie - En samordnad vård och omsorg för personer som behöver ett multidisciplinärt omhändertagande – hur når vi dit? (IVO)
Reflektionsmaterial för en utvecklad samordning (IVO)
Samtidigt utvecklas nu under SKR:s ledning ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för utredning av kognitiv svikt och demenssjukdom. Från Region Skåne medverkar Eva Granvik (chef för Kunskapscentrum demenssjukdomar) och Anne Ekdahl (chef för Geriatriken i Helsingborg) i den nationella arbetsgruppen.
-
Hur kan man mäta effekter av samverkan?
En mycket viktig fråga som lyfts av många, inte minst Socialstyrelsen och IVO. Att genomföra uppföljning över huvudmannagränserna är nämligen mycket svårt med dagens lagstiftning.
Vår förhoppning är att vi genom den hälsoekonomiska studien Synaps kan lägga grunden till ett system för att kunna mäta effekter av samverkan; både gällande livskvalitet för berörda personer och kostnadseffektivitet.
-
Varför samverkan?
-
Information om Covid-19 och demenssjukdomar
Mer information om Covid-19 och demenssjukdomar
- Svenskt Demenscentrum - där aktuell information löpande publiceras för oss som arbetar gentemot personer med demenssjukdom.
- Socialstyrelsen - här hittar du samlad information och stöd till dig som arbetar i vård och omsorg samt Socialstyrelsens roll i arbetet mot viruset.
- Socialstyrelsens kunskapsstöd till personal inom kommunal hälso- och sjukvård.
- Folkhälsomyndigheten - publicerar information på olika språk om hur du skyddar dig och andra från smittspridning.
- Övergripande strategier för kommunal vård och omsorg.
- Rutiner vid misstänkt eller konstaterat fall av covid-19
- Sveriges Kommuner och Regioner - frågor och svar om äldreomsorg med anledning av Covid-19. Många av svaren innehåller exempel på hur kommuner löst frågan i praktiken.
-
Kartläggning – enkäter till patienter, anhöriga samt personal i demensvården och omsorgen
Hur påverkas demensvård och omsorg av coronapandemin?
Rapporter om effekter av Covid-19-pandemin på demensvård och omsorg i Skåne.Coronapandemin har lett till att många grupper av patienter, brukare och deras anhöriga utsätts för stora påfrestningar. Inte minst gäller det personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Det stora flertalet har inte smittats av coronaviruset men drabbas istället av inställda vårdbesök eller att de stödinsatser man brukar få inte längre kan ges. Hos vissa finns också en upplevd otrygghet och rädsla att de vård- och omsorgsinsatser som erbjuds kanske inte utförs på ett sätt som hindrar smittspridning.
Region Skånes Kunskapscentrum demenssjukdomar arbetar med kunskapsspridning och kvalitetsutveckling av demensvård och omsorg i Skåne. Kunskapscentrum har påbörjat ett kartläggningsarbete av hur demensvården och omsorgen har påverkats av coronapandemin. Syftet är att ta fram arbetssätt för framtiden så att personer med demenssjukdom och deras anhöriga ska kunna få den vård och omsorg de behöver för sin hälsa och livskvalitet.
Vi har sammanställt svar från minnesmottagningar, vårdcentraler och kommuner, se länk till delrapport ovan. Fortsatt arbete har haft fokus på att inhämta synpunkter från patienter och anhöriga. Alzheimer Sverige, lokalföreningar i Demensförbundet och andra aktörer har hjälpt till att sprida enkäterna, se länkar till rapport 1 och 2 ovan.
Enkäterna till vård- och omsorgsorganisationer och patienter/brukare/anhöriga kommer sedan skickas ut med jämna mellanrum för att beslutsfattare ska få en så aktuell beskrivning av läget som möjligt.
Vid frågor eller ytterligare information, vänligen kontakta Håkan Toresson.
-
Nyhetsbrev
Här hittar du våra tidigare utgivna Nyhetsbrev.