Kunskapscentrum demenssjukdomar

Fördjupad information

• Uppdragsbeskrivning

  Enligt beslut i HSN 2015-04-01 skall kriterier för ett kunskapscentrum, inom ett specifikt område, vara att:

  1. Bevaka, sammanställa och sprida kunskap
  2. Analysera, utvärdera och kvalitetssäkra resultat
  3. Bidra till kompetensutveckling
  4. Utveckla metoder och processer

  Rapport - Sammanfattande KC demens 2018

  Rapport - Region Skånes strategiska utvecklingsplan för jämlik demensvård 2018

  Utbildningar utförda under 2019

  Årsberättelse

  • Årsberättelse Kunskapscentrum demenssjukdomar 2019 ( .pdf 4,8 MB)
  • Årsberättelse Kunskapscentrum demenssjukdomar 2018 ( .pdf 824 kB)
• Kognitiv utredning

  Vårt uppdrag är att genom kompetensutveckling och kunskapsspridning skapa förutsättningar för vårdcentraler i Skåne att arbeta strukturerat runt vården av personer med demenssjukdom. 

  Detta gäller den basala demensutredningen, diagnostisering, behandling, uppföljning och samverkan med kommunen och specialistminnesmottagningarna.

  • Kognitiv testning

    Region Skånes rekommenderade basala kognitiva testbatteri:
    
    

    Manual för testledare (pdf)
    Manual för bedömning och tolkning (pdf)

    Beställningsformulär testhäften
    
    Film: Doktorn frågar doktorn, kognitiv testning vid utredning av kognitiva sjukdomar

    Film: Den kognitiva testningen
    
    MMSE film
    MMSE-SR test och manual (klicka på download)
    
    MoCA film
    MoCA instruktioner (pdf)
    MoCA testprotokoll (pdf)
    MoCA testprotokoll till patient (pdf)
    MoCA svenska referensvärden (pdf)
    
    RUDAS film
    RUDAS - S manual svenska (pdf)
    RUDAS - S test svenska (pdf)
    
    10 ordlista från testet ADAS-cog film
    10 ordlista från testet ADAS-cog testprotokoll (pdf)
    
    AQT film
    AQT testprotokoll (pdf)

    TMT (Trail Making Test) A+B film
    TMT (Trail Making Test) - Del A testprotokoll (pdf)
    TMT (Trail Maiking Test) - Del B testprotokoll (pdf)

    Kubkopieringstest film
    Kubkopieringstest testprotokoll (pdf)

    Klocktest film
    Klocktest del 1 - Rita en klocka testprotokoll (pdf)
    Klocktest del 2 - Rita av en klocka testprotokoll (pdf)

  • Arbetsdokument

    Vårdprogram för sjukdomar med varaktig kognitiv svikt

    • Anamnes ( .pdf 35 kB)
    • Diagnosformulär - Bromölla kommun ( .docx 44 kB)
    • Diagnosformulär - Ystads kommun ( .docx 17 kB)
    • FAQ - Functional Activities Questionnaire ( .pdf 22 kB)
    • FAQ rättningsmall ( .pdf 208 kB)
    • GDS-20-skalan ( .pdf 11 kB)
    • Kognitiv svikt - När hjärnan inte fungerar som tidigare ( .pdf 488 kB)
    • Kognitivt frågeformulär ( .pdf 538 kB)
    • Konsultation specialistmottagningar Skåne ( .pdf 333 kB)
    • Mall för dokumentation av minnesutredning PMO ( .pdf 538 kB)
    • Ortostatiskt resultat ( .pdf 111 kB)
    • Sammanställning av symptomenkät ( .pdf 41 kB)
    • Uppföljning av demenssymtom ( .pdf 1,5 MB)
    • Uppföljningsschema ( .pdf 10 kB)
    • Åstrands symtomenkät ( .pdf 310 kB)
  • Utbildning utredning av kognitiv svikt

    Utbildning utredning kognitiv svikt

    Webbutbildning Demens ABC plus Primärvård (Svenskt demenscentrum)

  • Nyhetsbrev - Primärvården
    • Nyhetsbrev mars 2020 ( .pdf 1,5 MB)
    • Nyhetsbrev feb 2020 ( .pdf 1,7 MB)
    • Nyhetsbrev oktober 2019 ( .pdf 2,8 MB)
    • Nyhetsbrev september 2019 ( .pdf 1,8 MB)
    • Nyhetsbrev juni 2019 ( .pdf 1,4 MB)
    • Nyhetsbrev maj 2019 ( .pdf 1,4 MB)
    • Nyhetsbrev april 2019 ( .pdf 1,5 MB)
• Migrationsskolan

  Migrationsskolan är en del av Kunskapscentrum demenssjukdomar och har ett regionalt uppdrag i Region Skåne. Uppdraget består i att arbeta för jämlik och säker demensvård, oavsett bakgrund. Migrationsskolans arbete utgår från de kriterier som gäller för övriga kunskapscentrum (HSN 2015-04-0).

  Migrationsskolans övergripande mål är att skapa förutsättningar för att demensvårdens samtliga delar; utredning, diagnos, behandling, omvårdnad och stöd, ska vara jämlik och säker för alla, oavsett bakgrund.

  Migrationsskolan arbetar med sex prioriterade områden:

  • Regional kartläggning av demensvården i Skåne med fokus på utrikes födda
    Statistiska analyser för att följa demensvården i Skåne med fokus på utrikes födda. Migrationsskolans rapport 2020:1 Demensdiagnos och utrikes född - Skåne 2019
  • Kunskapshöjande insatser
    Utbildningsinsatser inom områdena migration, folkhälsa, diagnostiska metoder och kommunikation genom tolk.
  • Kognitiv utredning genom tolk
    Utvecklingsarbete för att främja säker och jämlik kognitiv utredning genom tolk.
    Migrationsskolan Rapport 2019:2  Inga om men eller varför - Att främja säker och jämlik kognitiv utredning genom tolk.
  • Diagnostiska metoder
    Utvecklingsarbete i samverkan med specialistkliniker inom minnessjukdomar i Region Skåne för utvärdering av mångkulturella kognitiva screeningtest.
  • Anhörigstöd
    Utvecklingsarbete i samverkan med kommuner i Skåne för att anpassa anhörigstödet och nå ut med anhörigstödet till enskilda individer, med fokus på utrikes födda.
    Migrationsskolan Rapport 2019:1  Ett anhörigstöd för alla?  Erfarenheter av att vara anhörig till en person med kognitiv sjukdom - med fokus på utrikes födda.
  • Posttraumatiskt stressyndrom och kognitiv sjukdom
    Utvecklingsarbete i samverkan med vårdcentraler i Region Skåne och Transkulturellt centrum, Region Stockholm för att uppmärksamma patienter med migrationsbakgrund som söker vård för minnesproblem och där det är oklart om det är PTSD och/eller kognitiv sjukdom som är den bakomliggande orsaken.

  Mer information om Migrationsskolans arbete och prioriterade områden hittar du i vår Handlingsplan 2020.

  Kontakt

  migrationsskolan.kc.sus@skane.se

  • Faktablad

    Har du fått sämre minne? (11 språk)

    Migrationsskolan har tagit fram faktablad som vänder sig till patienter och deras anhöriga. Faktabladen finns översatta till tio olika språk.

    Minnesutredning (16 språk)

    För att öka förståelsen om vad en minnesutredning innebär finns ett informationsblad översatt på 16 olika språk.

  • Informationsfilmer inför kognitiv utredning/demensutredning på olika språk

    Albanska

    Arabiska

    Bosniska

    Finska

    Persiska

    Polska

    Somaliska

    Spanska

    Svenska

  • RUDAS

    RUDAS ("The Rowland Universal Dementia Assessment Scale") är ett bedömningsinstrument som mäter kognitiva funktioner såsom minne, visuospatial orientering, förmåga att utföra viljemässiga rörelser och handlingar (praxis), visuokonstruktion, omdöme och språk.

    Testet är mindre påverkat av faktorer som språk, kultur och utbildning.

    RUDAS finns med i Socialstyrelsens uppdaterade nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom.

    Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården erbjuda RUDAS som en del i den basala demensutredningen till personer med misstänkt demenssjukdom och annat modersmål än svenska eller annan kulturell bakgrund.

    Migrationsskolan har arbetat med RUDAS sedan 2014 och håller i utbildningar om RUDAS, tolkanvändande och personcentrerad vård. Migrationsskolan har översatt manualen och testet till svenska: RUDAS-S.

    RUDAS - S manual svenska (pdf)
    RUDAS - S test svenska (pdf)

    Länk till instruktionsfilm om RUDAS test

    Vanliga frågor om RUDAS:

    Var hittar man information om RUDAS?
    RUDAS utvecklades i Australien under 2004.

    Information om screeningsinstrumentet samt en manual på engelska

    Finns det något vetenskapligt publicerat om RUDAS?
    Första vetenskapliga artikeln kom ut i början av 2015. Det är en systematisk litteraturstudie som har genomförts i Canada och visar att RUDAS inte påverkas av språk och utbildningsnivå som MMSE gör.

    Artikel om RUDAS (pdf)

  • Utbildad minnestolk

    Kognitiv utredning är baserad bland annat på samtal och testning. Detta kräver fungerande kommunikation och interaktion mellan personen som genomgår utredning och vårdpersonalen. För att öka förutsättningarna för en bra kommunikation under kognitiva utredningar genom tolk har Migrationsskolan utbildat tolkar i:

    • Kognitiva sjukdomar samt vad sjukdomen kan innebära för patienten i vardagen och i kontakt med omgivningen
    • Kognitiv utredning, vad ingår i utredningen, genomgång av testerna RUDAS-S och MMSE

    Vid bokning av tolk ska ni önska ”utbildad minnestolk”. Idag finns det ”utbildad minnestolk” i följande språk:

    • Albanska
    • Arabiska
    • BKS
    • Dari
    • Finska
    • Kantonesiska
    • Mandarin
    • Pashto
    • Persiska
    • Polska
    • Ryska 
    • Somaliska
    • Spanska
    • Turkiska
    • Vietnamesiska
  • Kontaktuppgifter
• Strategisk demensplan Region Skåne

  Efter beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-02-14 om neddragning av budgeten för det strategiska demensarbetet kommer flera av de påbörjade aktiviteterna inte kunna utvärderas och implementeras enligt plan.

  • Bakgrund

    Hälso- och sjukvårdsnämnden har gett Kunskapscentrum demenssjukdomar i uppdrag att leda arbetet enligt en politisk beslutad handlingsplan. Arbetet har pågått sedan mars 2016.
    Rapport över arbetet 2016 och 2017 samt handlingsplan för
    2017 och 2018 finns i följande dokument.

    • Strategisk utvecklingsplan för jämlik demensvård i Region Skåne
    • Handlingsplan för jämlik demensvård i Region Skåne 2017
    • Handlingsplan för jämlik demensvård i Region Skåne 2018
    • Rapport över arbetet 2016 med strategisk utvecklingsplan demens
    • Rapport över arbetet 2017 med strategisk utvecklingsplan demens
    • Rapport över arbetet 2018 med strategisk utvecklingsplan demens

    Ett ytterligare stort fokusområde gäller samverkan mellan kommuner och Region Skåne. Här har fem av Skånes kommuner (Båstad, Burlöv, Lomma, Simrishamn och Örkelljunga) tillsammans med Regionen gjort en särskild satsning på ett utvecklingsprogram som också inkluderar att planera en hälsoekonomisk studie.

    För ytterligare information kontakta gärna Håkan Toresson, projektledare: hakan.toresson@skane.se

  • Material från stormöte 2 april 2019

    Kognitiv svikt inom slutenvård Ängelholms sjukhus 2017-2018 - Anette Olsson 

    Kunskapscentrum demenssjukdomar - Annsofie Svensson

    Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Region Skåne - Connie Lethin

    Samverkan vid utskrivning, Mina planer, Samordnad individuell plan (SIP) - Håkan Toresson

    Skånska vårdkedjan, utveckling av jämlik demensvård - Kerstin Zettervall

• Informationsmaterial

  Faktablad demens (Svenskt Demenscentrum) 
  Följande faktablad finns på 14 olika språk:

  • All glömska är inte demens
  • Alzheimers sjukdom
  • Anhörigvård och demens
  • Bilkörning och demens
  • Demenssjukdomar
  • Frontotemporal demens
  • Kognitivt stöd vid demens
  • Lewykroppsdemens
  • Vapen och demens
  • Vaskulär demenssjukdom

  Donepezil

  Galantamin

  Rivastigmin kapslar

  Rivastigmin plåster

  Memantin

• Kvalitetsregister

  Kvalitetsregister används aktivt för uppföljning, lärande, kvalitetsutveckling, förbättring, forskning samt ledning.

  Nationella Kvalitetsregister

  De kvalitetsregister som finns avseende demenssjukdom är:

  Svenska Demensregistret (SveDem)

  BPSD-registret

• Användbara länkar

  1177 Vårdguiden

  Alzheimer Sverige

  Anhörigas riksförbund

  Demensförbundet

  Kunskapsguiden - Prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev.
  Välj det ämnesområde du är intresserad av och hur ofta du vill få nyhetsbrevet via e-post

  Kunskapsguiden - Om demenssjukdomar

  Svenskt Demenscentrum

  Unga anhöriga

• Kontaktuppgifter

  Kunskapscentrum demenssjukdomar

  Postadress:
  Skånes universitetssjukhus
  VE Minnessjukdomar
  205 02 Malmö

  Besöksadress/huvudentré:
  S:t Johannesgatan 8
  211 46 Malmö

  Telefon: 0706-05 21 89
  E-post: kc.minneskliniken.sus@skane.se
• Vill du själv utbilda dina medarbetare?

  Nationella riktlinjer betonar vikten av kunskap om kognitiva sjukdomar/ demenssjukdomar. Med mer kunskap ges möjlighet till större trygghet i både observation, utredning, kommunikation, stöd och bemötande av patient/brukaren med nedsatt kognition.

  Kunskapscentrum för demenssjukdomar har därför tagit fram utbildningsmaterial som vänder sig till olika målgrupper, såsom personal inom den specialiserade vården, kommunen men också för personen själv och dess anhöriga.

  Vi erbjuder personer med goda kunskaper inom ämnet att komma och gå våra utbildningar för att sedan kunna utbilda i sin hemkommun eller sitt verksamhetsområde. På så sätt kan vi gemensamt höja kunskapen för att säkerställa att alla personer som möter eller arbetar i Skåne ska kunna känna sig trygga i hur de bästa kan möta dessa personers behov!

  Välkommen med din ansökan!

  Nästa utbildningstillfälle och möjlighet till anmälan

  Utbildningskalender

  Mer information om Utbildning för utbildare

  Årsrapport 2019 Utbildning för utbildare i demenssjukdomar

  • Utbildning för utbildare

    Varför behöver vi veta mer om kognitiva sjukdomar/ demenssjukdomar?

    Vi kommer alla någon gång i kontakt med personer med kognitiv sjukdom/demenssjukdom, antingen på vår arbetsplats eller privat. I Sverige finns cirka 150 000  personer som är drabbade.

    Vi behöver kunskap för att kunna ge en jämlik demensvård men också för att utbildning och större öppenhet om kognitiva sjukdomar/ demenssjukdomar gör att omgivningens attityder blir mindre negativa.

    Vi måste arbeta för ett demensvänligare samhälle, där personen kan få rätt stöd och bli bemött som en kapabel individ.

    Vad har Kunskapscentrum Demenssjukdomar för mål med utbildningen?

    • Förbättra livskvalitet, öka självständighet och delaktighet för personer med kognitiv sjukdom/demenssjukdom i Skåne.
      
      
    • Öka kompetensen hos personer som i sitt privatliv eller yrkesliv kommer i kontakt med personer som har kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar.
      
      
    • Arbeta för att personalen inom vård och omsorg ska kunna erbjuda en adekvat utredning och personcentrerad vård.

    Hur går det till?

    För att kunna tillgodose utbildningsbehovet kommer utbildare från hela Skåne, både från kommun, primärvård och specialistvård att utbildas av Kunskapscentrum demenssjukdomar för att sedan föra kunskapen ut i hela Skåne. 

    Kunskapscentrum demenssjukdomar tillhandahåller utbildningsmaterial som kommer kunna användas till olika målgrupper. Det finns en introduktion och en basutbildning (steg 1) som är gemensam för alla. Detta för att vi ska få ett gemensamt språk och en gemensam kunskapsbas att stå på. 

    Som påbyggnadsutbildning (steg2) görs spår utifrån vilken arbetsplats man utgår ifrån, t.ex. specialistvårdsteam, team från kommunen etc. 

    Steg 3 kommer att rikta in sig på samarbete över gränser, bildandet av nätverk och verka för att kunskapen ska bli långsiktig, kontinuerlig och hållbar. 

    För anhöriga och personen med kognitiv sjukdom/demenssjukdom kommer studiecirklar tas fram. 

    Allt för att säkerställa att alla personer som möter eller arbetar i Skåne ska kunna känna sig trygga i hur de bäst kan möta denna målgrupps behov.

    Vem kan bli utbildare?

    Som utbildare måste du ha:

    • Goda kunskaper inom området
    • Arbetslivserfarenhet från demensvården
    • Uppdrag från din chef att utbilda
    • Avsatt tid

    Vi ser gärna att du kan utbilda även utanför ditt verksamhetsområde.

    Är du intresserad av att bli utbildare?

    Kontakta sigrid.kulneff@skane.se

    Nästa utbildningstillfälle och möjlighet till anmälan

    Utbildningskalendern

  • Informationsmaterial

    Folder för utbildare 

    Tillsammans höjer vi kunskapen om demens/kognitiva sjukdomar i Skåne!

    Lär dig mer om vårdprevention och hur du använder enhetens resultat i förbättringsarbete

    Webbutbildning Senior alert
    
    Senior alerts webbutbildning är en kostnadsfri grundutbildning i tre delar: introduktion, vårdprevention och förbättringsarbete. Du kan gå igenom utbildningen på egen hand eller - ännu hellre - tillsammans med ditt team. Hela utbildningen tar 45 minuter plus tid för reflektion.

    Skånegemensamt studiematerial för anhöriggrupper

    Att leva nära - ett studiematerial för anhöriggrupper (Kommunförbundet Skåne)

    Informationsfilm om varför kunskap om kognitiv sjukdom/demenssjukdom är så viktig
• Kognitivt sviktande patienter i slutenvården
  • Kognitiv svikt i slutenvården

    Det är välkänt att patienter med sviktande kognition har ökad risk att hamna på sjukhus. När de väl är på sjukhus löper de större risk att drabbas av vårdskador, exempelvis genom fallolyckor. Med tanke på patientsäkerheten och det faktum att många av inläggningarna av kognitivt sviktande patienter hade kunnat undvikas är det viktigt att utveckla arbetssätt som:

    • Minskar risken för undvikbar inläggning på sjukhus
    • Gör vistelsen på sjukhus säkrare 

    Rapport: Inläggning och återinläggning av kognitivt sviktande patienter - från ett utvecklingsarbete på Ängelholms sjukhus slutenvårdsavdelningar som visar att kognitivt sviktande patienter löper 50% ökad risk för återinläggning och har 40% längre vårdtid.

  • Vad har gjorts i Region Skåne?

    Kunskapscentrum demenssjukdomar har, tillsammans med Ängelholms sjukhus tagit fram ett arbetssätt enligt de två punkterna ovan. Det bygger på såväl vetenskapliga studier som analyser av Region Skånes vårddatabas som visar att äldre personer med demensdiagnos har lägre slutenvårdskonsumtion än kognitivt sviktande personer utan demensdiagnos.

    En möjlighet är alltså att personer med demenssjukdom som inte har utretts för detta löper större risk för undvikbar inläggning på sjukhus.

    Arbetssättet bygger därför på att:

    1. Upptäcka kognitiv svikt under vårdtillfället
    2. Använda denna information för att öka patientsäkerheten
    3. Signalera vidare till vårdcentral och kommun så att uppföljning av patienten också inkluderar kognition

    Förhoppningen är att detta ska leda till att kognitivt sviktande individer blir ordentligt utredda. Om den observerade kognitiva svikten kvarstår efter hemgång finns därmed en möjlighet till insatser. Det finns behandlingsbara orsaker till kognitiv svikt (inte minst kan det orsakas av medicinering).

    Det är också viktigt att oupptäckta fall av demenssjukdom utreds då behandling och omsorgsinsatser kan leda till ökad livskvalitet samt minskad risk för undvikbar slutenvård.

  • Arbetssättet i korthet

    Vid inskrivning får alla patienter frågan ”Vad är det för år och månad i dag?”. Vår uppföljning har visat att 15-20% av patienterna svarar fel. Av patienter som redan har demensdiagnos är det 75% som svarar fel.

    Den enkla tidsorienteringsfrågan ger alltså värdefull information som kan användas för fortsatt bedömning. Detta styrks även av det faktum att de som svarar fel löper 3-4 gånger större risk att falla under vårdtiden.

    Vid utskrivning ska remiss skickas till vårdcentral med begäran om uppföljning av de kognitiva fynden.

  • Kommer arbetssättet att spridas?
    • Kunskapscentrum demenssjukdomar kan i viss utsträckning bistå avdelningar som vill införa tidsorienteringsfrågan.
    • Uppföljningsmöjligheter finns i Qlikview.
    • Region Skåne kommer införa ett helt nytt IT-system kallat SDV. Det finns en plan för att man i det nya journalsystemet kommer införa rutiner för kognitiv bedömning vid inläggning på sjukhus.
  • Instrument för att bedöma konfusion/kognitiv svikt

    Evidensläget för olika instrument för snabb bedömning av kognition i slutenvården är oklart och KC demenssjukdomar har därför bett SBU:s upplysningstjänst att genomföra en sammanställning av publicerade studier på området. SBU:s rapport

    Som ett komplement till SBU:s material kan man läsa KC demenssjukdomars kommentarer och fördjupning av SBU:s slutsatser i ett Region Skåneperspektiv.

• Samverkan region-kommun
  • Varför samverkan?

    För det första: vård- och omsorgsgivare är enligt lag skyldiga att samordna insatserna i de fall patienten/brukaren behöver det. Samverkan är ett sätt att nå samordning.

    Bristande samordning av vård och omsorg kan leda till otrygghet och lägre kvalitet på de insatser som ges. Det kan leda till ineffektivitet och frustration hos personal vilket kan ge onödiga kostnader.

    Vård och omsorg är avancerad verksamhet. Att samordna gör det hela än mer avancerat då uppgifterna är uppdelade på olika organisationer där var och en har sitt eget regelverk och budget. Ibland finns också ganska stora skillnader i organisationskultur.

    Personer med hjälpbehov som kan tillgodoses inom en vård- eller omsorgsorganisation klarar sig som regel bra. För de som alltid eller ibland behöver insatser från flera håll är det desto svårare. Allra svårast är det för de som inte själva kan ta på sig rollen som samordnare av insatserna. Hit hör personer med demenssjukdom.

  • Vad har gjorts i Region Skåne?

    Kunskapscentrum demenssjukdomar har, tillsammans med forskare från Lunds universitet (KEFU, hälsoekonomi och klinisk minnesforskning), tagit fram en samverkansmodell för att skapa demensteam över huvudmannagränserna.

    Syftet är att öka livskvaliteten för personer med demenssjukdom och deras anhöriga genom förbättrade arbetssätt för personcentrerad och samordnad vård och omsorg.

    Arbetet påbörjades 2016 då inbjudan gick ut till alla Skånes kommuner att medverka i workshops för att definiera de viktigaste förbättringsområdena gällande samverkan. För att öka möjligheterna till utvärdering och uppföljning av arbetet har också en hälsoekonomisk studie – Synaps – varit en del av arbetet från början.

    I nuläget (april 2020) är sju kommuner engagerade: Burlöv, Båstad, Eslöv, Lomma, Simrishamn, Vellinge och Örkelljunga.

  • Vad händer nationellt?

    Sedan detta arbete inleddes i Skåne har det kommit initiativ på nationell nivå som ger mycket bra stöd för det fortsatta arbetet lokalt. Ett av dem är Socialstyrelsens standardiserade insatsförlopp vid demenssjukdom där två av de skånska kommunerna finns beskrivna (i bilaga 4).

    Ett annat kommer från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). De har i sin tillsyn gällande personer med behov av multiprofessionellt omhändertagande tagit fram ett pedagogiskt reflektionsmaterial som stöd i processen att utveckla samordnad vård och omsorg.

    Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
    – En modell för mångprofessionell samverkan för personcentrerad vård och omsorg vid demenssjukdom (Socialstyrelsen)

    Förstudie - En samordnad vård och omsorg för personer som behöver ett multidisciplinärt omhändertagande – hur når vi dit? (IVO)

    Reflektionsmaterial för en utvecklad samordning (IVO)

    Samtidigt utvecklas nu under SKR:s ledning ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för utredning av kognitiv svikt och demenssjukdom.  Från Region Skåne medverkar Eva Granvik (chef för Kunskapscentrum demenssjukdomar) och Anne Ekdahl (chef för Geriatriken i Helsingborg) i den nationella arbetsgruppen.

  • Hur kan man mäta effekter av samverkan?

    En mycket viktig fråga som lyfts av många, inte minst Socialstyrelsen och IVO. Att genomföra uppföljning över huvudmannagränserna är nämligen mycket svårt med dagens lagstiftning.

    Vår förhoppning är att vi genom den hälsoekonomiska studien Synaps kan lägga grunden till ett system för att kunna mäta effekter av samverkan; både gällande livskvalitet för berörda personer och kostnadseffektivitet.

• Information om Covid-19 och demenssjukdomar

  Mer information om Covid-19 och demenssjukdomar

  • Svenskt Demenscentrum - där aktuell information löpande publiceras för oss som arbetar gentemot personer med demenssjukdom.
  • Socialstyrelsen - här hittar du samlad information och stöd till dig som arbetar i vård och omsorg samt Socialstyrelsens roll i arbetet mot viruset.
  • Socialstyrelsens kunskapsstöd till personal inom kommunal hälso- och sjukvård. 
  • Folkhälsomyndigheten - publicerar information på olika språk om hur du skyddar dig och andra från smittspridning.
  • Övergripande strategier för kommunal vård och omsorg.
  • Rutiner vid misstänkt eller konstaterat fall av covid-19
  • Sveriges Kommuner och Regioner - frågor och svar om äldreomsorg med anledning av Covid-19. Många av svaren innehåller exempel på hur kommuner löst frågan i praktiken.

  • Kartläggning – enkäter till patienter, anhöriga samt personal i demensvården och omsorgen

    Hur påverkas demensvård och omsorg av coronapandemin? 
    
    

    Rapport november 2020 - Effekter av Covid-19-pandemin på demensvård och omsorg i Skåne

    Delrapport juni 2020 - Covid-19-påverkan på demensvård och omsorg i Skåne.

    Coronapandemin har lett till att många grupper av patienter, brukare och deras anhöriga utsätts för stora påfrestningar. Inte minst gäller det personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Det stora flertalet har inte smittats av coronaviruset men drabbas istället av inställda vårdbesök eller att de stödinsatser man brukar få inte längre kan ges. Hos vissa finns också en upplevd otrygghet och rädsla att de vård- och omsorgsinsatser som erbjuds kanske inte utförs på ett sätt som hindrar smittspridning.  

    Region Skånes Kunskapscentrum demenssjukdomar arbetar med kunskapsspridning och kvalitetsutveckling av demensvård och omsorg i Skåne. Kunskapscentrum har påbörjat ett kartläggningsarbete av hur demensvården och omsorgen har påverkats av coronapandemin. Syftet är att ta fram arbetssätt för framtiden så att personer med demenssjukdom och deras anhöriga ska kunna få den vård och omsorg de behöver för sin hälsa och livskvalitet.  

    Vi har sammanställt svar från minnesmottagningar, vårdcentraler och kommuner, se länk till delrapport ovan. Fortsatt arbete har haft fokus på att inhämta synpunkter från patienter och anhöriga. Alzheimer Sverige, lokalföreningar i Demensförbundet och andra aktörer har hjälpt till att sprida enkäterna. Inkomna svar analyseras och kommer rapporteras i oktober.

    Enkäterna till vård- och omsorgsorganisationer och patienter/brukare/anhöriga kommer sedan skickas ut med jämna mellanrum för att beslutsfattare ska få en så aktuell beskrivning av läget som möjligt.  

    Vid frågor eller ytterligare information, vänligen kontakta Håkan Toresson.
• Nyhetsbrev

  Prenumerera på vårt Nyhetsbrev

  Nyhetsbrev 2 - hösten 2020

  Nyhetsbrev 1 - sommar 2020