Kunskapscentrum demenssjukdomar

Kunskapscentrum demenssjukdomar bidrar till utveckling och kunskapsspridning för vård och omsorg av personer med demenssjukdom.

Aktuellt

Kunskapscentrum demenssjukdomars uppdrag upphör från årsskiftet 2021-12-31.

För mer information kring beslutet om nedläggning av de regionala kunskapscentrumen i Region Skåne hänvisar vi till:

Migrationsskolan

Information som tidigare funnits om migratiosskolan finns ju hos sakkunniggruppen Kognition och migration. 

Fördjupad information

  • Vårt uppdrag är att genom kompetensutveckling och kunskapsspridning skapa förutsättningar för vårdcentraler i Skåne att arbeta strukturerat runt vården av personer med demenssjukdom. 

    Detta gäller den basala demensutredningen, diagnostisering, behandling, uppföljning och samverkan med kommunen och specialistminnesmottagningarna.

  • Efter beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-02-14 om neddragning av budgeten för det strategiska demensarbetet kommer flera av de påbörjade aktiviteterna inte kunna utvärderas och implementeras enligt plan.

  • Kvalitetsregister används aktivt för uppföljning, lärande, kvalitetsutveckling, förbättring, forskning samt ledning.

    Nationella Kvalitetsregister - Kunskap för bättre vård och omsorg

    De kvalitetsregister som finns avseende demenssjukdom är:

    • SveDem - Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar

    • BPSD-registret - Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens
  • NPI-ID (Neuropsychiatric Inventory for adults with intellectual disability

    Kunskapscentrum demenssjukdomar fick år 2016 i uppdrag av socialdepartementet att ta fram ett stöd för att minska utmanande beteende inom LSS, personkrets 1 och 2. I uppdraget ingick även att validera ett bedömningsinstrument, NPI-ID, som är en modifiering av NPI-skalan.

    NPI-ID är internationellt efterfrågat och återfinns här i en svensk version. Manualen och skattningsformuläret finns även i en engelsk version.

  • 1177 Vårdguiden - Information om demenssjukdomar och demensutredning. Även information riktad till närstående

    Alzheimer Sverige - Rikstäckande patient- och anhörigorganisation 

    Anhörigas riksförbund - Stöd och information riktad till anhöriga

    Demensförbundet - Anhörigorganisation för personer med demenssjukdom och deras anhöriga

    Kunskapsguiden - Demenssjukdomar  - Samlad och kvalitetssäkrad kunskap från bland annat Socialstyrelsen. Prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev. Välj det ämnesområde du är intresserad av och hur ofta du vill få nyhetsbrevet via e-post

    Svenskt Demenscentrum - Stiftelse som på uppdrag av Socialstyrelsen sprider kunskap om demenssjukdomar

    Ung anhörig - Drivs av Svenskt Demenscentrum och riktar sig till unga anhöriga till personer med demenssjukdom

  • Nationella demensstrategin - 9 november 2020

    Måndagen den 9 november arrangerade Kunskapscentrum demenssjukdomar en direktsänd, digital konferens (med 631 unika besökare):  Nationell strategi för vård och omsorg vid demenssjukdom – fokus på samverkan. För dig som inte hade möjlighet att se vår livesändning kan nu se den i efterhand.

    Inspelad konferens

    Program (pdf)

    Skånska demensdagen - 7 oktober 2020

    Skånska demensdagen 2020 spelades in och du kan nu se de sex olika föreläsningarna på UR Play.

    1. Personcentrerad kommunikation och demenssjukdomar
      Lars-Christer Hydén
    2. Existentiell hälsa vid kognitiv svikt
      Elisabet Bexell
    3. Säker och jämlik demensvård oavsett bakgrund
      Ingrid Fioretos och Emma Lindgren
    4. Vikten av ditt eget bemötande
      Lisa Jakobsson
    5. Våra behov av rörelse och beröring
      Marie Ternström
    6. "Den store Hjärnini”
      Allan Dalqvist
    • Det är välkänt att patienter med sviktande kognition har ökad risk att hamna på sjukhus. När de väl är på sjukhus löper de större risk att drabbas av vårdskador, exempelvis genom fallolyckor. Med tanke på patientsäkerheten och det faktum att många av inläggningarna av kognitivt sviktande patienter hade kunnat undvikas är det viktigt att utveckla arbetssätt som:

      • Minskar risken för undvikbar inläggning på sjukhus
      • Gör vistelsen på sjukhus säkrare 

      Rapport: Inläggning och återinläggning av kognitivt sviktande patienter - från ett utvecklingsarbete på Ängelholms sjukhus slutenvårdsavdelningar som visar att kognitivt sviktande patienter löper 50% ökad risk för återinläggning och har 40% längre vårdtid.

    • Kunskapscentrum demenssjukdomar har, tillsammans med Ängelholms sjukhus tagit fram ett arbetssätt enligt de två punkterna ovan. Det bygger på såväl vetenskapliga studier som analyser av Region Skånes vårddatabas som visar att äldre personer med demensdiagnos har lägre slutenvårdskonsumtion än kognitivt sviktande personer utan demensdiagnos.

      En möjlighet är alltså att personer med demenssjukdom som inte har utretts för detta löper större risk för undvikbar inläggning på sjukhus.

      Arbetssättet bygger därför på att:

      1. Upptäcka kognitiv svikt under vårdtillfället
      2. Använda denna information för att öka patientsäkerheten
      3. Signalera vidare till vårdcentral och kommun så att uppföljning av patienten också inkluderar kognition

      Förhoppningen är att detta ska leda till att kognitivt sviktande individer blir ordentligt utredda. Om den observerade kognitiva svikten kvarstår efter hemgång finns därmed en möjlighet till insatser. Det finns behandlingsbara orsaker till kognitiv svikt (inte minst kan det orsakas av medicinering).

      Det är också viktigt att oupptäckta fall av demenssjukdom utreds då behandling och omsorgsinsatser kan leda till ökad livskvalitet samt minskad risk för undvikbar slutenvård.

    • Vid inskrivning får alla patienter frågan ”Vad är det för år och månad i dag?”. Vår uppföljning har visat att 15-20% av patienterna svarar fel. Av patienter som redan har demensdiagnos är det 75% som svarar fel.

      Den enkla tidsorienteringsfrågan ger alltså värdefull information som kan användas för fortsatt bedömning. Detta styrks även av det faktum att de som svarar fel löper 3-4 gånger större risk att falla under vårdtiden.

      Vid utskrivning ska remiss skickas till vårdcentral med begäran om uppföljning av de kognitiva fynden.

      • Kunskapscentrum demenssjukdomar kan i viss utsträckning bistå avdelningar som vill införa tidsorienteringsfrågan.
      • Uppföljningsmöjligheter finns i Qlikview.
      • Region Skåne kommer införa ett helt nytt IT-system kallat SDV. Det finns en plan för att man i det nya journalsystemet kommer införa rutiner för kognitiv bedömning vid inläggning på sjukhus.
    • Evidensläget för olika instrument för snabb bedömning av kognition i slutenvården är oklart och KC demenssjukdomar har därför bett SBU:s upplysningstjänst att genomföra en sammanställning av publicerade studier på området. SBU:s rapport

      Som ett komplement till SBU:s material kan man läsa KC demenssjukdomars kommentarer och fördjupning av SBU:s slutsatser i ett Region Skåneperspektiv.

    • För det första: vård- och omsorgsgivare är enligt lag skyldiga att samordna insatserna i de fall patienten/brukaren behöver det. Samverkan är ett sätt att nå samordning.

      Bristande samordning av vård och omsorg kan leda till otrygghet och lägre kvalitet på de insatser som ges. Det kan leda till ineffektivitet och frustration hos personal vilket kan ge onödiga kostnader.

      Vård och omsorg är avancerad verksamhet. Att samordna gör det hela än mer avancerat då uppgifterna är uppdelade på olika organisationer där var och en har sitt eget regelverk och budget. Ibland finns också ganska stora skillnader i organisationskultur.

      Personer med hjälpbehov som kan tillgodoses inom en vård- eller omsorgsorganisation klarar sig som regel bra. För de som alltid eller ibland behöver insatser från flera håll är det desto svårare. Allra svårast är det för de som inte själva kan ta på sig rollen som samordnare av insatserna. Hit hör personer med demenssjukdom.

    • Kunskapscentrum demenssjukdomar har, tillsammans med forskare från Lunds universitet (KEFU, hälsoekonomi och klinisk minnesforskning), tagit fram en samverkansmodell för att skapa demensteam över huvudmannagränserna.

      Syftet är att öka livskvaliteten för personer med demenssjukdom och deras anhöriga genom förbättrade arbetssätt för personcentrerad och samordnad vård och omsorg.

      Arbetet påbörjades 2016 då inbjudan gick ut till alla Skånes kommuner att medverka i workshops för att definiera de viktigaste förbättringsområdena gällande samverkan. För att öka möjligheterna till utvärdering och uppföljning av arbetet har också en hälsoekonomisk studie – Synaps – varit en del av arbetet från början.

      I nuläget (april 2020) är sju kommuner engagerade: Burlöv, Båstad, Eslöv, Lomma, Simrishamn, Vellinge och Örkelljunga.

    • Sedan detta arbete inleddes i Skåne har det kommit initiativ på nationell nivå som ger mycket bra stöd för det fortsatta arbetet lokalt. Ett av dem är Socialstyrelsens standardiserade insatsförlopp vid demenssjukdom där två av de skånska kommunerna finns beskrivna (i bilaga 4).

      Ett annat kommer från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). De har i sin tillsyn gällande personer med behov av multiprofessionellt omhändertagande tagit fram ett pedagogiskt reflektionsmaterial som stöd i processen att utveckla samordnad vård och omsorg.

      Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
      – En modell för mångprofessionell samverkan för personcentrerad vård och omsorg vid demenssjukdom (Socialstyrelsen)

      Förstudie - En samordnad vård och omsorg för personer som behöver ett multidisciplinärt omhändertagande – hur når vi dit? (IVO)

      Reflektionsmaterial för en utvecklad samordning (IVO)

      Samtidigt utvecklas nu under SKR:s ledning ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för utredning av kognitiv svikt och demenssjukdom.  Från Region Skåne medverkar Eva Granvik (chef för Kunskapscentrum demenssjukdomar) och Anne Ekdahl (chef för Geriatriken i Helsingborg) i den nationella arbetsgruppen.

    • En mycket viktig fråga som lyfts av många, inte minst Socialstyrelsen och IVO. Att genomföra uppföljning över huvudmannagränserna är nämligen mycket svårt med dagens lagstiftning.

      Vår förhoppning är att vi genom den hälsoekonomiska studien Synaps kan lägga grunden till ett system för att kunna mäta effekter av samverkan; både gällande livskvalitet för berörda personer och kostnadseffektivitet.

  • Mer information om Covid-19 och demenssjukdomar

    • Hur påverkas demensvård och omsorg av coronapandemin?


      Rapporter om effekter av Covid-19-pandemin på demensvård och omsorg i Skåne.

      Coronapandemin har lett till att många grupper av patienter, brukare och deras anhöriga utsätts för stora påfrestningar. Inte minst gäller det personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Det stora flertalet har inte smittats av coronaviruset men drabbas istället av inställda vårdbesök eller att de stödinsatser man brukar få inte längre kan ges. Hos vissa finns också en upplevd otrygghet och rädsla att de vård- och omsorgsinsatser som erbjuds kanske inte utförs på ett sätt som hindrar smittspridning.  

      Region Skånes Kunskapscentrum demenssjukdomar arbetar med kunskapsspridning och kvalitetsutveckling av demensvård och omsorg i Skåne. Kunskapscentrum har påbörjat ett kartläggningsarbete av hur demensvården och omsorgen har påverkats av coronapandemin. Syftet är att ta fram arbetssätt för framtiden så att personer med demenssjukdom och deras anhöriga ska kunna få den vård och omsorg de behöver för sin hälsa och livskvalitet.  

      Vi har sammanställt svar från minnesmottagningar, vårdcentraler och kommuner, se länk till delrapport ovan. Fortsatt arbete har haft fokus på att inhämta synpunkter från patienter och anhöriga. Alzheimer Sverige, lokalföreningar i Demensförbundet och andra aktörer har hjälpt till att sprida enkäterna, se länkar till rapport 1 och 2 ovan.

      Enkäterna till vård- och omsorgsorganisationer och patienter/brukare/anhöriga kommer sedan skickas ut med jämna mellanrum för att beslutsfattare ska få en så aktuell beskrivning av läget som möjligt.  

      Vid frågor eller ytterligare information, vänligen kontakta Håkan Toresson.

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.