Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens, BPSD

AKO Skåne-riktlinje för primärvården.
  • F06.9 Psykisk störning, ospecificerad, orsakad av hjärnskada, cerebral dysfunktion eller kroppslig sjukdom

Primärvård

  • Kartläggning och behandling i de flesta fall.

Minnesmottagning

  • Konsultation och fortsatt handläggning där initiala åtgärder inte haft effekt.
  • Handledning/utbildning av bemötande till anhöriga och personal som arbetar med patienten.

Definition

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) är ett samlingsnamn på de sekundära symtom som kan förekomma vid demenssjukdom och innefattar till exempel oro, aggressivitet, nedstämdhet, hallucinationer och vandringsbeteende. Symtomen uppstår eftersom den sjuke får svårt att tolka omgivningen eller förmedla sig.

Epidemiologi

Uppskattningsvis lever 130 000–150 000 personer i Sverige med demenssjukdom. 90 % av dem får någon gång BPSD. Tillståndet förekommer i lika hög grad vid samtliga demenssjukdomar.

Etiologi

Eftersom BPSD uppkommer hos personer med demens är etiologin olika demenssjukdomar, som Alzheimers sjukdom, vaskulär demens, Lewy body demens, Parkinsondemens, frontallobsdemens och alkoholdemens.

Riskfaktorer

Riskfaktorerna är samma som vid insjuknande i demenssjukdom:

  • Hög ålder.
  • Ärftlighet.
  • Missbruk
  • Hjärt-kärlsjukdom.

Utlösande faktorer

Exempel på utlösande faktorer är:

  • Omgivningsfaktorer – till exempel bristande bemötande eller omvårdnad, flytt till annat boende eller ny omgivning.
  • Läkemedelsrelaterade faktorer – särskilt läkemedel som ökar risken för konfusion.
  • Överaktivitet.
  • Somatisk sjukdom- till exempel infektion, smärttillstånd, förstoppning, urinretention.

Symtom

  • Vanföreställningar, hallucinationer.
  • Agitation, upprymdhet, hämningslöshet, lättretlighet.
  • Nedstämdhet, apati.
  • Ångest.
  • Motorisk rastlöshet.
  • Sömnstörning.
  • Påverkad matlust.

Anamnes

  • Ta anamnes från patient, anhörig samt vård- och omsorgspersonal.
  • Ta del av eventuell information i BPSD-registret.
  • Använd gärna levnadsberättelse för att förstå patienten vid social anamnes.

För strukturerad symtomskattning kan gärna skattningsskalan neuropsychiatric inventory scale, nursinghome (NPI-NH) användas.

Modifierad NPI-NH, BPSD Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (pdf)

Status

  • Allmäntillstånd.
  • Psykiskt status.

Gör dessutom en riktad undersökning utifrån misstanke om utlösande faktorer och differentialdiagnostiska överväganden.

  • Hjärta, lungor.
  • Ortostatiskt blodtryck.
  • Bukstatus.
  • Mun och svalg.
  • Hörsel- och synbedömning (om möjligt).

Handläggning vid utredning

Försök identifiera utlösande faktorer och uteslut möjliga differentialdiagnoser. Vid utredning av BPSD rekommenderas:

  • Observation och kartläggning av patientens beteende och hemmiljö.
  • Läkemedelsgenomgång för att identifiera eventuella olämpliga läkemedel eller doser.
  • Bedömning av munhälsan, tandvården bör vara en del av patientens utredning.
  • Relevant provtagning utifrån differentialdiagnostiska överväganden.

Handläggning vid behandling

Eventuell utlösande faktor bör åtgärdas eller behandlas.

Inledande behandling utgörs alltid av icke-farmakologiska åtgärder där god omvårdad är viktigast. Fysioterapi och andra åtgärder bör också övervägas. Läkemedelsbehandling är ett komplement till omvårdnadsåtgärder.

Omvårdnadsåtgärder

  • Individuell omvårdnadsplan bör utformas.
  • Alla som vårdar patienten ska bemöta patienten på samma sätt.
  • Rätt bemötande har stor betydelse för att behandla BPSD. Omvårdnadspersonal bör genomgå utbildning och handledning för att få stöd i att ge rätt bemötande.

Andra åtgärder

 Exempel på andra åtgärder som har stöd i forskning:

  • Massage eller beröring.
  • Musik och sång.
  • Djurterapi.
  • Optimerat näringsintag.
  • God sömn.
  • Anpassning av boendeformen utifrån individens behov.

Fysioterapi

Vandringsbeteende kan ibland bli bättre med strukturerad fysisk aktivitet, men behöver på grund av demenssjukdomen ske med hjälp och stöd.

Läkemedelsbehandling

Läkemedel ges utifrån symtom och bakomliggande diagnos. Följande läkemedelsgrupper kan användas när icke-farmakologiska åtgärder inte är tillräckliga:

  • Kolinesterashämmare och memantin – grundbehandling vid Alzheimers sjukdom, ska föregå annan läkemedelsbehandling mot BPSD hos denna patientgrupp.
  • Neuroleptika – kan övervägas vid svåra psykotiska symtom eller aggressivitet under begränsad tid men ska användas med försiktighet på grund av stor risk för biverkningar och ökad mortalitet.
  • SSRI – kan ha effekt både vid depression och BPSD.
  • Bensodiazepiner – kan användas som akutbehandling vid oro, men det finns inget stöd för långtidsbehandling.

Vid vanföreställningar

Vid tydliga vanföreställningar, som förgiftningsidéer, kan neuroleptika provas. I första hand ges risperidon i låg dos och med tidsbegränsning. Vid kontraindikation som Lewy body demens eller Parkinsondemens kan kvetiapin provas istället.

Vid hallucinationer

Synhallucinationer är vanligast, rösthallucinationer är ovanligt, och förekommer främst vid Lewy body demens eller Parkinsondemens. Om hallucinationerna påverkar patienten negativt är förstahandsmedel kolinesterashämmare, helst rivastigmin. Även tillägg med memantin kan ha effekt.

Vid agitation eller upprördhet

Bakomliggande orsak som smärta eller konfusion bör uteslutas. I första hand används memantin. Vid svåra symtom kan neuroleptika provas under begränsad tid.

Vid depression eller ångest

Förstahandsval är sertralin. Vid ångest ges i andra hand oxazepam vid behov. Vid utebliven effekt kan även klometiazol eller pregabalin provas.

Vid upprymdhet och eufori

Överväg att minska eventuell dos av antidepressiva eller kolinesterashämmare. Kortvarig behandling med neuroleptika kan krävas i undantagsfall.

Vid apati

Kolinesterashämmare är förstahandsval. I andra hand provas memantin. Antidepressiva har inte effekt vid apati.

Vid hämningslöshet

SSRI kan provas i första hand. Bensodiazepin eller memantin kan också provas.

Vid inadekvat sexuellt beteende

Se över aktuella läkemedel, särskilt dopaminagonister, androgener och bensodiazepiner som kan vara utlösande faktor. Läkemedel som kan övervägas är SSRI, mirtazapin eller neuroleptika.

Vid motorisk oro

Utlösande faktorer bör ses över. Vandringsbeteende orsakas ofta av smärta eller förstoppning. Även neuroleptika kan vara en utlösande faktor och bör därför minskas eller sättas ut.

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom, BPSD, Skånelistan med Bakgrundsmaterial

Remissindikation 

  • Svår BPSD där initiala åtgärder och behandling inte haft effekt.

Remissinnehåll

  • Typ av demenssjukdom.
  • Beskrivning av symtomen (gärna med NPI-skattning).
  • Vilka åtgärder som har provats.

Publicerat: 2023-09-14
Giltigt till: 2026-09-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.