Kunskapscentrum demenssjukdomar
Aktuellt
Kunskapscentrum demenssjukdomars uppdrag upphör från årsskiftet 2021-12-31.
För mer information kring beslutet om nedläggning av de regionala kunskapscentrumen i Region Skåne hänvisar vi till:
Fördjupad information
-
Kognitiv utredning på vårdcentral
Vårt uppdrag är att genom kompetensutveckling och kunskapsspridning skapa förutsättningar för vårdcentraler i Skåne att arbeta strukturerat runt vården av personer med demenssjukdom.
Detta gäller den basala demensutredningen, diagnostisering, behandling, uppföljning och samverkan med kommunen och specialistminnesmottagningarna.
-
Kognitiv testning
Region Skånes rekommenderade basala kognitiva testbatteri
Här hittar du de kognitiva test som rekommenderas ingå i den basala demensutredningen i Skåne. Till varje test finns även en instruktionsfilm. Innan du utför kognitiv testning bör du försäkra dig om att du har den kunskap som krävs. I de båda manualerna finns instruktioner om vilka test du väljer till vilken patient, vad de olika testen mäter, hur du utför dem samt hur du tolkar och bedömer dess respektive resultat. Läs dessa innan och se även tillhörande instruktionsfilmer. Har du frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta Annsofie Svensson
Manual för bedömning och tolkning (pdf)
Film: Den kognitiva testningen
Film: Doktorn frågar doktorn, kognitiv testning vid utredning av kognitiva sjukdomar
Globala test
Det rekommenderade kognitiva testbatteriet innehåller tre olika globala test vars syfte är att ge en mer övergripande bild av patientens kognitiva förmåga. Endast ett av dem ska göras per patient. Du väljer den av dem som lämpar sig bäst utifrån syfte och patientens förutsättningar.
MMSE-SR (Mini Mental State Examination - Svensk revidering)
MMSE-SR är den svenska standardiserade revideringen av det välkända MMT-testet. Det är ett ganska enkelt globalt test med totalpoäng på 30. MMSE har takeffekt hos både yngre personer och hos högutbildade vilket innebär att de ibland kan klara att prestera 30 poäng trots kognitiv svikt. Detta test bör därför väljas om du redan på förhand misstänker att patienten har en tydlig kognitiv svikt eller om du specifikt misstänker Alzheimers sjukdom (då framför allt orienterings- och minnesdelen är extra känsliga för denna sjukdom).
MMSE-SR test och manual (klicka på download)
MoCA (Montreal Cognitive Assessment)
MoCA är ett lite mer krävande globalt bedömningsinstrument än MMSE-SR med större fokus på exekutiv och visuospatial förmåga. Även detta test har totalpoäng på 30, men poängen går inte direkt att jämföra med MMSE-SR då MoCA är svårare. Detta test kan väljas om du har en yngre eller högutbildad patient, om du på förhand misstänker en lindrig kognitiv svikt, vill utvärdera kognitiv förmåga vid Parkinsons sjukdom eller misstänker vaskulär kognitiv sjukdom. För tillgång till MoCA test och instruktion, kontakta Annsofie Svensson
MoCA testprotokoll till patient (pdf)
MoCA svenska referensvärden (pdf)
RUDAS-S (The Rowland Universal Dementia Assessment Scale - Svensk översättning)
RUDAS-S är den svenska översättningen av originaltestet RUDAS som är framtaget för att vara kulturneutralt. Även detta test har totalpoäng på 30, och ska väljas om det finns ett tolkbehov, eller om patienten har en låg utbildningsnivå (< 5 år).
RUDAS - S manual svenska (pdf)
Tilläggstest
De globala testen är just globala, det vill säga att de i de flesta fall inte är tillräckligt specifika för att påvisa nedsättning inom de enskilda kognitiva domänerna. Möjlighet finns då att välja från nedan mer specifika test som framför allt testar domänerna minne, uppmärksamhet, exekutiv förmåga samt visuospatial förmåga men även i viss utsträckning språklig förmåga. Testinstruktioner för respektive test finns under kapitel 8 i Manual för testledare. Bedömning och tolkning av testresultat finns under kapitel 7 i Manual för bedömning och tolkning.
10-ordslista från testet ADAS-cog
Minnet är den kognitiva domän som främst och initialt är påverkad vid Alzheimers sjukdom. Tillägg med 10-ordslistan från testet ADAS-cog kan med fördel göras om patienten klarar minnesuppgifterna i det valda globala testet, men i anamnes gett uttryck för upplevd minnesnedsättning. Till detta test behöver du ett testhäfte som kan beställas här.
Beställningsformulär testhäften - möjligheten att beställa testhäften är för närvarande avstängd. Detta på grund av att Kunskapscentrum demenssjukdomars uppdrag har upphört 2021-12-31.
10 ordlista från testet ADAS-cog film
10 ordlista från testet ADAS-cog testprotokoll (pdf)
AQT (A Quick Test of cognitive speed) och TMT A+B (Trail Making Test)
Tilläggstesten AQT och TMT syftar främst till att fånga svikt i domänerna Uppmärksamhet och Exekutiv förmåga. Uppmärksamheten är den övergripande funktion som krävs för att upprätthålla övriga kognitiva funktioner vilket innebär att en nedsättning i denna kognitiva domän kan påverka övriga domäner (som t ex minnes- och språkfunktion) och därför bör alltid tillägg av antingen AQT eller TMT göras, oavsett vilket globalt test som valts.
AQT
AQT är ett 3-delat test som går ut på att patienten ska benämna färg och form på geometriska figurer så fort som möjligt. I del 1 och 2 testas framför allt uppmärksamhetsdomänen medan del 3 även kopplar på den exekutiva förmågan. Detta test är även väldigt verbalt vilket innebär att även den språkliga domänen i viss utsträckning testas. Till detta test behöver du ett testhäfte som kan beställas här.
Beställningsformulär testhäften - möjligheten att beställa testhäften är för närvarande avstängd. Detta på grund av att Kunskapscentrum demenssjukdomars uppdrag har upphört 2021-12-31.
TMT A+B
TMT är ett tvådelat test som innebär att patienten i A-delen ska dra ett streck mellan siffror i stigande ordning så fort som möjligt, och i B-delen dra ett streck omväxlande mellan siffror och bokstäver i stigande ordning. I del A testas uppmärksamhetsdomänen i form av den psykomotoriska hastigheten (hastigheten i tanken, avsökning och motorisk hastighet) och i del B kopplas även den exekutiva domänen på i form av den mentala flexibiliteten (flexibel i strategibyte mellan siffror och bokstäver).
TMT (Trail Making Test) A+B film
TMT (Trail Making Test) - Del A testprotokoll (pdf)
TMT (Trail Making Test) - Del B testprotokoll (pdf)
Klocktest och kubkopieringstest
Tilläggstesten Klocktest och Kubkopieringstest syftar främst till att fånga svikt i domänen Visuospatial förmåga men även Exekutiv förmåga mäts.
Klocktestet består av två delar där del 1 innebär att patienten på fri hand ska rita en klocka som ska visa tio över elva. Klarar inte patienten att rita en korrekt klocka görs del 2 som innebär att patienten i stället får rita av en klocka som visar tjugo över åtta. Genom att göra båda dessa delar ökar möjligheten att, på gruppnivå, kunna differentiera mellan olika typer av kognitiva nedsättningar specifika för olika sjukdomsgrupper. Klocktestet mäter den visuospatiala förmågan men även exekutiv förmåga (att strukturera och ha en plan hur man ritar en klocka) samt abstrakt förmåga (förstå vad en klocka är, hur den ser ut och hur visarna ska vara placerade vid olika klockslag).
Klocktest del 1 - Rita en klocka testprotokoll (pdf)
Klocktest del 2 - Rita av en klocka testprotokoll (pdf)
Kubkopieringstest
Kubkopieringstestet består i att patienten ska rita av en kub och mäter både visuospatial förmåga (förmåga att uppfatta figuren) och visuokonstruktiv förmåga (förmåga att praktiskt konstruera figuren).
-
Arbetsdokument
Vårdprogram för sjukdomar med varaktig kognitiv svikt
HAD (Hospital Anxiety and Depression Scale) - Information
Du hittar HAD-testet bland övriga uppladdningsbara dokument nedan.Phase-20 (PHArmacotherapeutical Symptom Evaluation, 20 frågor)
-
Utbildningar/Fördjupning
Att ha kunskap om såväl kognition som de vanligaste demenssjukdomarna, vilka moment som ingår i den basala demensutredningen samt vilka styrdokument det finns att förhålla sig till är essentiellt. Här följer tips på utbildningar och litteratur som kan vara till hjälp i denna förkovring utifrån vårdcentralens ansvarsperspektiv.
Aktuella utbildningar
Vid fyra tillfällen under hösten 2021 arrangerar Kunskapscentrum demenssjukdomar samt AKO Skåne i samverkan med Skånes specialistminnesmottagningar en serie digitala föreläsningstillfällen riktade främst till läkare som tjänstgör på vårdcentral i Skåne. Även övriga professioner på vårdcentralen som är involverade i kognitiv utredning samt omhändertagande av personer med kognitiv svikt/sjukdom (demenssjukdom) är välkomna att delta.
Mer information om de respektive fortbildningstillfällenas innehåll samt datum och anmälan hittar du i vår Utbildningskalender.
Kognitiv testning
Det som rör kognitiv testning har fått en egen flik här på vår hemsida. Där finns de båda manualerna Manual för testledare samt Manual för bedömning och tolkning som innehåller grundläggande kunskap om kognitiv testning, oavsett vilket test du ska utföra/tolka. Här finns även de båda övergripande filmerna Doktorn frågar doktorn samt Den kognitiva testningen. Därtill finns instruktionsfilmer till samtliga nio rekommenderade kognitiva test inom den basala kognitiva utredningen i Skåne samt beställning av de testhäften som behövs.
Webbutbildningar
Svenskt demenscentrum har tagit fram flertalet olika webbutbildningar inom demensområdet. Nedan två webbutbildningar rekommenderas utifrån vårdcentralens perspektiv. Är du ansvarig för personer med en diagnostiserad demenssjukdom är det dock av vikt att även ha kännedom om övriga professioners och huvudmäns ansvarsområden. Ett tips är därför att klicka runt på deras hemsida och förkovra dig vartefter.
- Demens ABC plus Primärvård riktar sig till personal inom primärvården med fördjupning för läkare, sjuksköterskor respektive arbetsterapeuter som arbetar på vårdcentral. Den innehåller de tre kapitlen: Tidig upptäckt, Utredning och diagnos samt Uppföljning.
- Demens ABC riktar sig till all personal inom vård och omsorg och fokuserar mot personcentrerad omvårdnad. Denna webbutbildning är en bra bas innan man genomför någon av Demens ABC plus-utbildningarna.
Inspelade föreläsningar
Läkemedelsbehandling vid BPSD är en inspelad föreläsning av Sibylle Mayer som vid tiden för inspelning var överläkare vid Minneskliniken, Skånes universitetssjukhus Malmö. Föreläsningen är uppdelad i fyra kortare avsnitt. Total tidsåtgång ca 90 minuter.
Demens, Alzheimer, kognitiv svikt – vad är vad? är en inspelad föreläsning från Alzheimerdagen 2019 av Moa Wibom, Överläkare, Silvialäkare samt Enhetschef vid enheten för Kognitiv medicin i Ängelholm. I denna tydliggör hon såväl begrepp som de sex kognitiva domänernas betydelse för såväl identifiering av symtom som diagnostik.
Litteratur
Om demenssjukdom för primärvården är en bok framtagen av Svenskt demenscentrum som beskriver vårdcentralens ansvar inom den basala demensutredningen och finns för beställning eller nedladdning.
På Svenskt demenscentrums hemsida finns även tips på annan litteratur inom demensområdet, såväl fakta som skönlitteratur och rapporter.
Styrdokument
- Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom; Stöd för styrning och ledning (Socialstyrelsen 2017)
- Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp; Kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom (Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård 2021)
- Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom – en modell för mångprofessionell samverkan för personcentrerad vård och omsorg vid demenssjukdom (Socialstyrelsen 2019)
- Generisk modell för rehabilitering och delar av försäkringsmedicinskt arbete för integrering i personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp (Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård 2021); Denna är inte demensspecifik men ger tillsammans med det standardiserade insatsförloppet ovan en tydlig bild av hälso- och sjukvårdens ansvar efter diagnos är satt.
- Vårdprogram för sjukdomar med varaktig kognitiv svikt (Region Skåne 2018)
Önskar du ytterligare fördjupning inom demensområdet på strategisk nivå finns även följande nationella dokument att förkovra sig i:
- Vård och omsorg vid demenssjukdom; Indikatorer (Socialstyrelsen 2020)
- Vård och omsorg vid demenssjukdom; Målnivåer för indikatorer (Socialstyrelsen 2020
- En nationell strategi för demenssjukdom; underlag och förslag till plan för prioriterade insatser till år 2022 (Socialstyrelsen 2017)
- En nationell strategi för demenssjukdom; Halvtidsrapport (Socialstyrelsen 2020)
- Nationella riktlinjer – Utvärdering 2018. Vård och omsorg vid demenssjukdom; Sammanfattning med förbättringsområden (Socialstyrelsen 2018)
Om annat språk än svenska
Migrationsskolan, som är en del av KC demenssjukdomar, fokuserar mot jämlik och säker demensvård oavsett bakgrund.
Migrationsskolan - kognition och migration
Där hittar du bland annat:
- Informationsblad om minnesutredning på olika språk
- Faktablad ”Har du fått sämre minne” på olika språk
- Informationsfilmer om kognitiv utredning på olika språk
- Instruktion för bokning av utbildad minnestolk
- Webbutbildning om demens på olika språk
-
Kognitiv testning
-
Strategisk demensplan Region Skåne
Efter beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-02-14 om neddragning av budgeten för det strategiska demensarbetet kommer flera av de påbörjade aktiviteterna inte kunna utvärderas och implementeras enligt plan.
-
Bakgrund
Hälso- och sjukvårdsnämnden har gett Kunskapscentrum demenssjukdomar i uppdrag att leda arbetet enligt en politisk beslutad handlingsplan. Arbetet har pågått sedan mars 2016.
Rapport över arbetet 2016 och 2017 samt handlingsplan för
2017 och 2018 finns i följande dokument.- Strategisk utvecklingsplan för jämlik demensvård i Region Skåne
- Handlingsplan för jämlik demensvård i Region Skåne 2017
- Handlingsplan för jämlik demensvård i Region Skåne 2018
- Rapport över arbetet 2016 med strategisk utvecklingsplan demens
- Rapport över arbetet 2017 med strategisk utvecklingsplan demens
- Rapport över arbetet 2018 med strategisk utvecklingsplan demens
Ett ytterligare stort fokusområde gäller samverkan mellan kommuner och Region Skåne. Här har fem av Skånes kommuner (Båstad, Burlöv, Lomma, Simrishamn och Örkelljunga) tillsammans med Regionen gjort en särskild satsning på ett utvecklingsprogram som också inkluderar att planera en hälsoekonomisk studie.
För ytterligare information kontakta gärna Håkan Toresson, projektledare: hakan.toresson@skane.se
-
Material från stormöte 2 april 2019
Kognitiv svikt inom slutenvård Ängelholms sjukhus 2017-2018 - Anette Olsson
Kunskapscentrum demenssjukdomar - Annsofie Svensson
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Region Skåne - Connie Lethin
Samverkan vid utskrivning, Mina planer, Samordnad individuell plan (SIP) - Håkan Toresson
Skånska vårdkedjan, utveckling av jämlik demensvård - Kerstin Zettervall
-
Bakgrund
-
Informationsmaterial till patient och närstående
Faktablad demens (Svenskt Demenscentrum)
Följande faktablad finns på 14 olika språk:- All glömska är inte demens
- Alzheimers sjukdom
- Anhörigvård och demens
- Bilkörning och demens
- Demenssjukdomar
- Frontotemporal demens
- Kognitivt stöd vid demens
- Lewykroppsdemens
- Vapen och demens
- Vaskulär demenssjukdom
-
Inspelade konferenser och föreläsningar
Nationella demensstrategin - 9 november 2020
Måndagen den 9 november arrangerade Kunskapscentrum demenssjukdomar en direktsänd, digital konferens (med 631 unika besökare): Nationell strategi för vård och omsorg vid demenssjukdom – fokus på samverkan. För dig som inte hade möjlighet att se vår livesändning kan nu se den i efterhand.
Skånska demensdagen - 7 oktober 2020
Skånska demensdagen 2020 spelades in och du kan nu se de sex olika föreläsningarna på UR Play.
- Personcentrerad kommunikation och demenssjukdomar
Lars-Christer Hydén - Existentiell hälsa vid kognitiv svikt
Elisabet Bexell - Säker och jämlik demensvård oavsett bakgrund
Ingrid Fioretos och Emma Lindgren - Vikten av ditt eget bemötande
Lisa Jakobsson - Våra behov av rörelse och beröring
Marie Ternström - "Den store Hjärnini”
Allan Dalqvist
- Personcentrerad kommunikation och demenssjukdomar
-
Kognitivt sviktande patienter i slutenvården
-
Kognitiv svikt i slutenvården
Det är välkänt att patienter med sviktande kognition har ökad risk att hamna på sjukhus. När de väl är på sjukhus löper de större risk att drabbas av vårdskador, exempelvis genom fallolyckor. Med tanke på patientsäkerheten och det faktum att många av inläggningarna av kognitivt sviktande patienter hade kunnat undvikas är det viktigt att utveckla arbetssätt som:
- Minskar risken för undvikbar inläggning på sjukhus
- Gör vistelsen på sjukhus säkrare
Rapport: Inläggning och återinläggning av kognitivt sviktande patienter - från ett utvecklingsarbete på Ängelholms sjukhus slutenvårdsavdelningar som visar att kognitivt sviktande patienter löper 50% ökad risk för återinläggning och har 40% längre vårdtid.
-
Vad har gjorts i Region Skåne?
Kunskapscentrum demenssjukdomar har, tillsammans med Ängelholms sjukhus tagit fram ett arbetssätt enligt de två punkterna ovan. Det bygger på såväl vetenskapliga studier som analyser av Region Skånes vårddatabas som visar att äldre personer med demensdiagnos har lägre slutenvårdskonsumtion än kognitivt sviktande personer utan demensdiagnos.
En möjlighet är alltså att personer med demenssjukdom som inte har utretts för detta löper större risk för undvikbar inläggning på sjukhus.
Arbetssättet bygger därför på att:
- Upptäcka kognitiv svikt under vårdtillfället
- Använda denna information för att öka patientsäkerheten
- Signalera vidare till vårdcentral och kommun så att uppföljning av patienten också inkluderar kognition
Förhoppningen är att detta ska leda till att kognitivt sviktande individer blir ordentligt utredda. Om den observerade kognitiva svikten kvarstår efter hemgång finns därmed en möjlighet till insatser. Det finns behandlingsbara orsaker till kognitiv svikt (inte minst kan det orsakas av medicinering).
Det är också viktigt att oupptäckta fall av demenssjukdom utreds då behandling och omsorgsinsatser kan leda till ökad livskvalitet samt minskad risk för undvikbar slutenvård.
-
Arbetssättet i korthet
Vid inskrivning får alla patienter frågan ”Vad är det för år och månad i dag?”. Vår uppföljning har visat att 15-20% av patienterna svarar fel. Av patienter som redan har demensdiagnos är det 75% som svarar fel.
Den enkla tidsorienteringsfrågan ger alltså värdefull information som kan användas för fortsatt bedömning. Detta styrks även av det faktum att de som svarar fel löper 3-4 gånger större risk att falla under vårdtiden.
Vid utskrivning ska remiss skickas till vårdcentral med begäran om uppföljning av de kognitiva fynden.
-
Kommer arbetssättet att spridas?
- Kunskapscentrum demenssjukdomar kan i viss utsträckning bistå avdelningar som vill införa tidsorienteringsfrågan.
- Uppföljningsmöjligheter finns i Qlikview.
- Region Skåne kommer införa ett helt nytt IT-system kallat SDV. Det finns en plan för att man i det nya journalsystemet kommer införa rutiner för kognitiv bedömning vid inläggning på sjukhus.
-
Instrument för att bedöma konfusion/kognitiv svikt
Evidensläget för olika instrument för snabb bedömning av kognition i slutenvården är oklart och KC demenssjukdomar har därför bett SBU:s upplysningstjänst att genomföra en sammanställning av publicerade studier på området. SBU:s rapport
Som ett komplement till SBU:s material kan man läsa KC demenssjukdomars kommentarer och fördjupning av SBU:s slutsatser i ett Region Skåneperspektiv.
-
Kognitiv svikt i slutenvården