Tumbasartros

AKO Skåne-riktlinje för primärvården.
  • M18.0 Primär artros i första karpometakarpalleden, dubbelsidig
    M18.1 Primär artros i första karpometakarpalleden, ensidig eller UNS
    M18.2 Posttraumatisk artros i första karpometakarpalleden, dubbelsidig
    M18.3 Posttraumatisk artros i första karpometakarpalleden, ensidig eller UNS
    M18.4 Annan sekundär artros i första karpometakarpalleden, dubbelsidig
    M18.5 Annan sekundär artros i första karpometakarpalleden, ensidig eller UNS
    M18.9 Artros i första karpometakarpalleden, ospecificerad

Primärvård

  • Bedömning, utredning samt prevention av artros.
  • Bas- och tilläggsbehandling.

Ortopedmottagning-/Handkirurgimottagning

  • Bedömning och utredning inför eventuell operation.
  • Operation samt postoperativ uppföljning.

Tumbasartros engagerar carpometacarpal-led 1 och kallas även CMC-1-ledsartros. Hos många är tumbasartros en del i en allmän artrossjukdom.

Artros karaktäriseras av ledsmärta, rörelseinskränkning och strukturella förändringar i ledbrosk, ledens mjukdelar samt i lednära skelett.

Epidemiologi

Tumbasartros finns hos cirka 30 % av alla kvinnor i medelåldern. Sjukdomen är hälften så vanlig bland män.

Patogenes

Patogenesen är inte fullständigt klarlagd, men genetiska, mekaniska, inflammatoriska och metabola faktorer samverkar. Ledbrosket bryts successivt ned samtidigt som ledkapseln och ledvätskan inflammeras.

Riskfaktorer

  • Ålder över 45 år.
  • Kvinnligt kön.
  • Övervikt.
  • Hereditet. 
  • Ensidig, långvarig eller ofta återkommande ledbelastning.
  • Ledskada.

Anamnes 

  • Belastnings- och rörelserelaterad smärta – kring tumbasen med utstrålning till tumme, handled och underarm, samt smärta efter belastning.
  • Svaghet i tum-pekfingergreppet – till exempel vid nyckel- eller trepunktsgrepp (vrida nyckel i dörrlås eller greppa och lyfta ner en pärm från hylla).
  • Ledstelhet – ofta på morgonen.
  • Vilovärk med störd nattsömn – kan förekomma i senare skede.
  • Aktivitetsbegränsning.

Smygande debut med långa perioder av lindriga besvär som avlöses av besvärsfria intervall är typiskt.

Status

  • Palpationsömhet över CMC-1-led.
  • Svullnad och värmeökning kring tumbasen kan förekomma.
  • Positivt grinding test – undersökaren fattar metacarpale I och komprimerar CMC-I-leden under samtida rörelse varvid patienten reagerar med smärta (negativt test utesluter inte artros).
  • Nedsatt rörelseomfång – exempelvis svårt att öppna greppet mellan tumme och pekfinger (adduktionskontraktur).
  • Nedsatt styrka i tumgreppet, ofta med samtidig smärta.
  • Synlig och palpabel deformitet dorsalt vid tumbasen vid subluxation av CMC-leden.
  • Sekundär översträckning i tummens MCP-leden talar för framskriden sjukdom.

Handläggning vid utredning

Diagnosen ställs kliniskt efter en sammanvägd bedömning av anamnes, symtom och status. Röntgen krävs inte för diagnos, men kan vara ett stöd i oklara fall eller vid misstänkt differentialdiagnos.

Bilddiagnostik

I de fall röntgen är indicerat är slätröntgen standardundersökning.

Radiologiska fynd som talar för artros är:

  • sänkning av ledspringan
  • osteofyter
  • ökad sklerosering och cystbildning i subkondrala benet
  • subluxation av metacarpalbasen.

Differentialdiagnoser

  • Posttraumatisk artros, oftast efter Bennettfraktur (fraktur i basen av metacarpale I).
  • Artros i STT-leden (leden mellan skafoideum-trapezium och trapeziodeum).
  • Morbus de Quervains (radial handleds-tenosynovit).
  • Reumatoid artrit.
  • Artriter som septisk artrit, gikt och psoriasisartrit.

Handläggning vid behandling

Behandling vid tumbasartros ges utifrån en behandlingspyramid med följande:

  • Grundbehandling – bör erbjudas till alla.
  • Tilläggsbehandling – läkemedelsbehandling med smärtstillande eller ledinjektion vid mer kontinuerliga besvär.
  • Kirurgisk behandling – vid uttalade besvär trots given grund- och tilläggsbehandling.


Behandlingstrappa vid Tumbasartros. Trappan finns beskriven i text direkt efter bilden.

Grundbehandling 

Grundbehandling ges via arbetsterapeut eller fysioterapeut med relevant kompetens genom exempelvis följande:

  • Information om diagnosen, gärna genom artrosskola.
  • Avlastning med ortos.
  • Handträning.
  • Ergonomisk rådgivning.
  • Information om hanvändliga redskap som kan underlätta vardagliga aktiviteter vid behov.
  • Stöd för anpassning av arbetsplatsen.

Artrosskola syftar till att öka patientens delaktighet och kunskap och inkluderar bland annat:

  • Allmän information – träning, ergonomi, kost, smärthantering.
  • Individuell träning och/eller fysisk aktivitet på recept (FaR).

Insatsen bör utvärderas efter 3 månader.

Tilläggsbehandling 

Vid otillräcklig effekt av grundbehandling kan tilläggsbehandling provas:

  • Läkemedelsbehandling – i fösta hand paracetamol eller COX-hämmare.
  • Kortisoninjektion – kan övervägas om läkemedelsbehandling inte är tillräcklig och kan upprepas vid enstaka tillfälle om smärtlindringen varat > 3 månader.

Kirurgisk behandling

Vid fortsatt svåra besvär trots genomförd grund- och tilläggsbehandling kan kirurgi vara ett alternativ. Detta förutsätter att patienten genomfört artrosskola och röntgen.

Kirurgi kan vara aktuellt vid:

  • grava vilo- och nattliga smärtor
  • svår funktionsinskränkning och behov av sjukskrivning
  • tecken till översträckning i MCP-leden (talar för en framskriden sjukdom).

Kirurgi kan utföras som trapezektomi, trapezektomi med senplastik, artrodes eller implantation av konstgjord led.

Remissindikation till ortoped

  • Bedömning och utredning inför eventuell operation.
  • Inför remiss ska röntgen vara gjord, bör inte vara äldre än 1 år.

Remissinnehåll

  • Symtom – inklusive duration och aktivitetsbegränsningar.
  • Given behandling och utvärdering av denna.
  • Rökning.
  • Övriga sjukdomar.
  • Aktuell medicinlista.
  • Utförd röntgen (Kopia av utlåtande om utförd utanför regionens regi). 

Tumbasartros (forsakringsmedicin.socialstyrelsen.se)

Svenska artrosregistret (boa.registercentrum.se)

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar (socialstyrelsen.se)

Publicerat: 2026-09-14
Giltigt till: 2030-09-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Hjälp oss förbättra sidan

Berätta gärna vilken information som är fel eller saknas genom att skicka en synpunkt till webbredaktionen.

Tänk på att informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

 

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.

  • När du skickar in formuläret kommer vi endast att använda dina personuppgifter för det som formuläret är till för. Tänk på att informationen som du skickar in kan bli en allmän handling, vilket betyder att alla kan begära ut och läsa det.

    Skicka därför inte in känsliga uppgifter om dig själv eller någon annan. Det kan till exempel röra patientuppgifter om en sjukdom, diagnos eller medicinering.

    Så behandlar vi dina personuppgifter (nytt fönster)