Lumbal spinal stenos

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Primär bedömning och utredning
  • Bedömning och vid behov operativ åtgärd

Lumbal spinal stenos förekommer oftast hos personer över 50 år. Det är vanligare bland kvinnor än bland män.

Spinal stenos är en förträngning i spinalkanalen, oftast till följd av degenerativa förändringar i diskar, facettleder och ligamentum flavum. Förändringarna orsakar en central eller lateral mekanisk påverkan på nervrötter.

  • Diskbuktning
  • Tidigare ryggoperation
  • Medfödd, trång spinalkanal
  • Spondylolistes
  • Uttalad spondylos
  • Diffus ryggsmärta, delvis med utstrålning och ofta symtom i benen.
  • Bensmärta, främst vid stående eller gående, ofta förenad med domningar.
  • Gång förvärrar eller utlöser ofta claudicatio-liknande symtom.
  • Trötthetskänsla, svaghet och dålig styrsel av benen.
  • Framåtböjning och sittande minskar symtomen till benen, patienten kan ofta cykla långa sträckor.
  • Böjning bakåt (extension) utlöser eller accentuerar symtomen.
  • Urinträngningar kan förekomma.

Central stenos ger oftast bilaterala symtom, medan lateral stenos ger mer ensidiga, ischiasliknande symtom.

Lumbal spinal stenos kan framskrida och symtomen kan progrediera långsamt över flera år.

  • Tidigare cancersjukdom 
  • Tidigare trauma
  • Genomgången ryggkirurgi
  • Strukturell deformitet i ryggraden
  • Hjärt- och kärlsjukdom

Följande symtom kan tala för lumbosakral nervinklämning (cauda equina-syndrom):

  • nytillkommen svårighet att kontrollera tarm eller blåsa
  • nytillkommen nedsatt känsel på insidan av låren, ändtarmen eller könsorganen
  • plötsligt påkommen sexuell dysfunktion.
  • Allmäntillstånd, gång, rörelsemönster
  • Ryggstatus – nedsatt extensionsförmåga, extension kan provocera smärtan, annars normalt status
  • Pulsar –  nedsatt puls i  ljumskar och distalt  kan tyda på vaskulär orsak.
  • Höftleder – nedsatt rörlighet kan tyda på höftledssjukdom.

Följande fynd kan tala för cauda equina-syndrom:

  • Påverkan på de sakrala nervsegmenten med sensoriskt ridbyxanestesi och motoriskt nedsatt till upphävd plantarflexion
  • Nedsatt eller obefintlig sfinktertonus
  • Nytillkommen inkontinens eller blåsretention
  • Diagnosen ställs utifrån symtom och status, om dessa talar starkt för spinal stenos behövs ingen ytterligare utredning. 
  • Akut bedömning av ortoped rekommenderas vid röda flaggor eller alarmerande statusfynd som kan tala för lumbosakral nervinklämning (cauda equina-syndrom). 

Överväg Hb, SR, CRP, leukocyter och urinsticka, samt eventuellt andra prover för att utesluta differentialdiagnoser.

I de fall röntgen är aktuellt används MR. Tvärsnittsyta på durasäcken <75 mm² bekräftar diagnosen.

Indikation för primärvården att beställa MR ländrygg översikt är neurologiska fynd och kvarvarande symtom efter 8 veckor.

  • Vaskulär claudicatio
  • Diskbråck
  • Spondylos
  • Höftledsartros
  • Neuropatier
  • Posttraumatiskt tillstånd
  • Postoperativt tillstånd efter ryggoperation
  • Tumör
  • Behandlingen utgörs av en kombination av egenvård, läkemedelsbehandling och tidigt omhändertagande av fysioterapeut utifrån patientens behov.
  • Informera patienten om att symtomen oftast är oförändrade över flera år.
  • För att uppnå en god följsamhet, visa empati, lyssna till patienten och skapa en gemensam uppfattning om behandlingsstrategi. 
  • Vid långvarig smärta, gör en smärtanalys.
  • Vid fortsatt tydlig nervpåverkan kan kirurgi vara indicerad.

Informera patienten om att:

  • fortsätta röra på sig 
  • träna sittande, till exempel genom att cykla
  • eventuell rörelsesmärta efter träning är ofarlig, smärtan mildras när patienten sätter sig igen.
  • Individuellt anpassad träning, tidigt i förloppet
  • Smärtlindring med till exempel TENS eller akupunktur
  • Paracetamol
  • COX-hämmare
  • Långvariga besvär kan behöva behandlas som långvarig neuropatisk smärta
  • Vid svåra ryggbesvär: kortvarig behandling med opioder (7–14 dagar)

När kirurgisk behandling är aktuell utförs dekompression (mikrokirurgisk eller öppen) eller steloperation.

  • Uttalade besvär (störst chans att förbättra är gångsträckan)
  • Kirurgi (laminektomi) efter 6 månaders konservativ behandling till motiverad patient

Långvarig smärta i rörelseorganen, Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen

Spinal stenos kan i extremt sällsynta fall leda till cauda equina-syndrom.

Överväg alltid differentialdiagnoser vid atypiska symtom, utebliven förbättring eller vid försämring.

Inom specialiserad vård följs patienter efter ryggkirurgi i Svenska ryggregistret.

Svenska ryggregistret, Swespine

Spinal stenos, 1177 Vårdguiden

Fysisk aktivitet vid långvariga rygg- och nackbesvär, FYSS (pdf) (pdf)

Ont i ryggen, ont i nacken, SBU

Multimodal rehabilitering vid långvarig ryggsmärta, SBU

Publicerat: 2019-09-23
Giltigt till: 2022-09-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne