Knäledsartros

Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Bedömning, utredning samt prevention av artros
• Bas- och tilläggsbehandling

Ortopedmottagning

• Bedömning och utredning inför eventuell operation
• Operation samt postoperativ uppföljning i tre månader

Bakgrund

Artros karaktäriseras av ledsmärta, rörelseinskränkning och strukturella förändringar i ledbrosk, ledens mjukdelar samt i lednära skelett.

Epidemiologi

Knäledsartros är vanligare bland kvinnor än bland män.

Riskfaktorer

• Ledskada
• Ålder över 45 år
• Kvinnligt kön
• Övervikt
• Hereditet
• Ensidig långvarig ledbelastning, exempelvis arbete vid knästående
• Muskelsvaghet

Utredning

Symtom

Typiska symtom är:

• smärta - belastningsrelaterad smärta, i senare skede vilosmärta och nattlig värk 
• ledpåverkan - intermittent ledsvullnad, i senare skede leddeformation
• stelhet - morgonstelhet och stelhet efter vila som går över inom 30 min när patienten kommit igång
• nedsatt funktion - till exempel svårigheter att gå
• I senare skede instabilitet.

Smygande debut med långa perioder av lindriga besvär som avlöses av besvärsfria intervall är typiskt. När patienten söker sjukvård har besvären ofta tilltagit.

Status

Typiska statusfynd är:

• inskränkt rörelseomfång, främst flexionsdefekt
• ledsvullnad, eventuell bakercysta 
• palpationsömhet över ledspringa
• krepitationer, låsningar och upphakningar.

I senare skede förekommer även instabilitet och varus- eller valgusfelställning.

Handläggning vid utredning

Diagnosen ställs kliniskt efter en sammanvägd bedömning av anamnes, symtom och status.

Sambandet mellan graden av ledförändring och symtom är svagt. Det är därför viktigt att låta patientens symtom styra vidare handläggning.

Observera att radiologiska fynd som talar för artros inte utesluter differentialdiagnoser.

Bilddiagnostik

Standardundersökning är slätröntgen med belastade bilder i de fall röntgen är indicerat.

Radiologiska fynd som talar för artros är:

• ledspringesänkning
• osteofyter
• ökad sklerosering och cystbildning i subkondrala benet.

Differentialdiagnoser

• Trauma
• Knäsmärta orsakad av rygg- eller höftproblem
• Reumatoid artrit
• Artriter såsom septisk artrit, gikt och psoriasis artrit
• Osteonekros
• Osteokondrit
• Tumör

Behandling

Handläggning vid behandling

Basbehandling utgörs av artrosskola och fysisk aktivitet. Vid otillräcklig effekt ges tilläggsbehandling i form av exempelvis läkemedel, hjälpmedel, TENS (transkutan elektrisk nervstimulering).

Vid fortsatt svåra besvär trots behandling kan kirurgi vara ett alternativ. Det förutsätter att patienten genomfört artrosskola och röntgats.

Kirurgi kan vara aktuell vid:

• oacceptabel smärta och eller värk som inte svarar på analgetika
• grava vilo- och nattliga smärtor
• svår funktionsinskränkning och behov av sjukskrivning
• kvarstående besvär trots adekvat grundbehandling.

Egenvård

Ge råd om ortos. Ortos kan köpas i handeln eller tillverkas av fysioterapeut.

Fysioterapi

Fysioterapi vid artros innefattar individuellt anpassad, handledd träning hos fysioterapeut. Syftet är att stärka muskulaturen kring den drabbade leden.

Störst symtomlindring ses när patienten tränar, tillgodogör sig information om sjukdomen och, vid behov, minskar i vikt. Effekten är jämförbar med smärtstillande läkemedel. Träningen ger därutöver effekt på den fysiska funktionen.

Överväg fysioterapeutisk tilläggsbehandling om grundbehandling inte haft tillräcklig effekt på smärtan, till exempel elektroakupunktur, TENS och lågenergilaser.

Vid behov kan gånghjälpmedel provas ut.

Fysisk aktivitet vid artros, FYSS (pdf) (pdf)

Utbildning och stöd

Erbjud artrosskola, förslagsvis enligt BOA (Bättre omhändertagande av artros). Utbildningen syftar till att öka patientens delaktighet och kunskap och inkluderar bland annat:

• allmän information (träning, ergonomi, kost, smärthantering)
• individuell träning och eller fysisk aktivitet på recept (FaR)
• vid behov stöd för viktminskning.

Insatsen utvärderas efter tre månader, utvärderingen sker inom ramen för artrosskolan.

Läkemedelsbehandling

• Paracetamol
• COX-hämmare
• Injektion med kortison kan övervägas vid enstaka tillfälle vid inflammation om grundbehandling inte gett tillräcklig symtomlindring.

Långvariga besvär kan behöva behandlas som långvarig nociceptiv smärta.

Kirurgisk behandling

När kirurgisk behandling är indicerad genomförs i första hand helprotes. Osteotomi eller halvprotes är mindre vanliga ingrepp. Allvarlighetsgrad och artrosutbredning avgör vilket metod som är lämplig.

Remissrutiner

Remiss till ortoped

• Remiss för bedömning och utredning inför eventuell operation
• Inför remiss ska röntgen vara gjord, bör inte vara äldre än 1 år

Remissinnehåll

• Symtom, funktionsproblem, gångförmåga av besvär
• Behandling och utvärdering av denna
• Fysisk aktivitet, rökning, alkohol, övriga sjukdomar
• Aktuell medicinlista
• Patientens inställning till operation
• Datum för röntgen/kopia av röntgenutlåtande

Åter till primärvård

• Om ingen operationsindikation föreligger
• I väntan på operation vid behov av optimering av levnadsvanor enligt ovan
• Efter en ledprotesoperation ansvarar ortopedisk klinik för uppföljande kontroller, förskrivning av smärtstillande mediciner och eventuell sjukskrivning under de första 3 månaderna

Sjukskrivning

Knäartros, Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd

Klinisk uppföljning

Utvärdera fysioterapeutisk behandling genom funktionstester och självskattningsformulär samt genom BOA-registret, (görs av fysioterapeut).

Kvalitetsuppföljning

BOA-registret, Bättre omhändertagande av patienter med artros

Kvalitetsindikatorer för artros i Primärvårdskvalitet

Patientinformation

Knäledsartros, 1177 Vårdguiden

BOA-registret, Bättre omhändertagande av patienter med artros, för patienter

Relaterad information

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar, Socialstyrelsen

Artros - Vårdprogram, Region Skåne

Om innehållet

Publicerat: 2019-06-11
Giltigt till: 2022-06-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne