Karpaltunnelsyndrom

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Primär bedömning och utredning
  • Ortosbehandling och ergonomisk rådgivning av sjukgymnast eller arbetsterapeut
  • Bedömning och vid behov kirurgisk åtgärd

Karpaltunnelsyndrom är vanligast i medelåldern och förekommer tre gånger så ofta hos kvinnor som hos män.

En ökad vävnadsvolym i karpaltunneln ger en tryckökning som påverkar medianusnerven i handleden.

Flera riskfaktorer kan utlösa karpaltunnelsyndrom men ofta är orsaken bakom okänd.

Bilden visar nervus medianus innervationsområde.

Nervus medianus innervationsområde.

  • Graviditet
  • Upprepande arbete med flekterade händer, tungt arbete eller användning av vibrerande maskiner 
  • Diabetes
  • Hypotyreos
  • Reumatoid artrit
  • Alkoholberoende
  • Övervikt
  • Handledstrauma

Symtomen förekommer inom medianusnervens utbredningsområde, ofta bilateralt och kännetecknas av:

  • domningar och stickningar – intitialt ofta nattetid, besvären lindras av att skaka handen.
  • värk – uppträder ofta i senare skede. Kan stråla ut mot underarm.
  • försämrad finmotorik och muskelstyrka – uppträder i ett senare skede. 

Besvären tilltar ofta efter statiska aktiviteter som innebär konstant böjning av handleden (till exempel att klippa gräset med motorgräsklippare, köra bil eller cykla).

Patienten kan ha svårt att lokalisera vilka fingrar som är påverkade. Be då patienten specifikt fundera över om lillfinger är påverkat.

Typiska fynd är:

  • Positiva provokationstester – Phalens test och Tinels test
  • Nedsatt sensibilitet i fingrarna – tvåpunktsdiskrimination
  • Nedsatt kraft i tummen vid volarabduktion och opposition

Vid oklart status uteslut annan sjukdom proximalt om karpaltunneln. Undersök underarm, armbåge, axel och halsrygg inklusive neurologstatus.

Bilden visar utförande av Phalens test vänster handled

Phalens test: volarflexion i handleden utlöser domningar efter 30–60 sekunder. Avbryt testet när domning uppträder.

Bilden visar utförande av Tinels test vänster handled

Tinels test: perkutera över karpaltunneln. Knackningen utlöser smärta och stickningar i medianusnerven.

Diagnosen ställs kliniskt utifrån symtom och status och graderas utifrån sensibilitet, smärta och motorik. Bedömningen kan med fördel göras av arbetsterapeut.

Kännetecken Grad I Grad II Grad III
Sensibilitet Domningar intermittent Domningar konstant Uttalat nedsatt känsel 
Värk Nej Ibland Konstant, ibland med utstrålning mot underarmen
Motorik Ingen påverkan Mindre motorisk påverkan, tenarartrofi kan förekomma Uttalad motorisk påverkan och synlig tenarartrofi
Provokationstest Ofta negativt, ibland svagt positivt Positivt Positivt

Vid misstanke om sekundärt karpaltunnelsyndrom genomförs riktad provtagning.

Om diagnosen inte kan ställas kliniskt kan ENeG/EMG (elektroneurografi/elektromyografi) vara aktuellt. En fjärdedel av alla patienter med milda karpaltunnelsymtom uppvisar normal neurofysiologi trots symtom.

  • Kompression av ulnaris- eller radialisnerven
  • Cervikal rizopati
  • Polyneuropati
  • Kompression av medianusnerven proximalt om karpaltunneln (pronatorsyndrom)

Graden av symtom styr val av behandling:

  • grad I – konservativ behandling med nattskena
  • grad II och III – kirurgisk behandling, nattskena i väntan på åtgärd. 

Ta hänsyn till och behandla utlösande faktorer.

Vid utebliven förbättring trots konservativ behandling med nattskena kan kirurgisk behandling vara aktuell.

Arbetsterapeut bör utprova ortosen, ge ergonomiska råd samt följa upp behandlingen.

Den utprovade ortosen:

  • bibehåller handleden i en neutral position med fingrarna fria
  • används nattetid i minst fyra veckor
  • kan användas dagtid vid behov.

När kirurgisk behandling är indicerad genomförs friläggning av medianusnerven på handledsnivå. Behandlingseffekten är god och livslång, mellan 80 och 90 % blir återställda.

  • Grad I–II vid utebliven förbättring av konservativ behandling
  • Grad III 
  • Vid betydande symtom under graviditet

Karpaltunnelsyndrom, Socialstyrelsen försäkringsmedicinska beslutsstöd

Karpaltunnelsyndrom, 1177 Vårdguiden

Publicerat: 2021-02-17
Giltigt till: 2024-02-29
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne