Instabilitet i axelled

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Bedömning av misstänkt instabilitet i axelled
  • Fysioterapeutisk behandling
  • Bedömning vid oklar diagnos, eller svårbedömd instabilitet
  • Utredning inför eventuell operation
  • Operation samt postoperativ uppföljning

Instabilitet i axelled delas in i främre, bakre eller multidirektionell. En kronisk axelluxation (luxation under en längre tid) räknas också som en axelledsinstabilitet.

Främre instabilitet är vanligast och motsvarar 90% av all instabilitet i axelled. Det är särskilt vanligt hos män mellan 18–30 år.

Upprepade axelluxationer kan leda till en instabilitet i axelled, men en instabilitet kan även utvecklas efter endast en luxation.

Luxationen kan ske genom att caput humeri luxeras ventralt nedåt (främre) eller bakåt (bakre) om cavitas glenoidalis eller i båda riktningar (multidirektionell).

  • Trauma, ofta i samband med idrott
  • Medfödd ledöverrörlighet
  • Epileptiskt anfall 
  • Elektrisk stötolycka
  • Högenergitrauma
  • Medfödd ledöverrörlighet

Medfödd ledöverrörlighet med bindvävssvaghet, till exempel vid Ehlers-Danlos syndrom eller Marfans syndrom.

  • Hög ålder
  • Demens 
  • Alkoholberoende
  • Upprepade subluxationer eller luxationer, även vid ringa trauma
  • Diffus smärta i axelpartiet kan förekomma
  • Återkommande spontana subluxationer och luxationer som patienten själv kan reponera (medfödd ledöverrörlighet, bakre instabilitet)
  • Riskfaktorer
  • Livskvalitet 
  • Oro för luxation och undvikande av roterande rörelse

Ta status på båda axlarna.

Uteslut neurovaskulär skada genom att kontrollera distalstatus, handledspuls och sensibilitet.

Typiska statusfynd:

  • främre instabilitet i axelled – positiv apprehension test och relocation test
  • bakre instabilitet i axelled – Nedsatt passiv och aktiv utåtrotation och nedsatt elevation < 90°
  • multidirektionell instabilitet i axelled – positiv sulcus sign, hyperabduktionstest och kompletterande ledstatus enligt Beightonskalan
  • kronisk axelluxation – axeln står i luxerat läge, är svår att reponera eller reluxerar direkt efter reponering.

Vid bakre instabilitet i axelled håller patienten armen adducerad och inåtroterad och vid flexion vingar skulderbladet ofta ut. Främre axelregionen kan vara utplattad och den dorsala axelregionen mer framträdande.

Stabilitetstester i axelleden

Diagnosen bör ställas efter en sammanvägning av:

  • anamnes
  • status
  • eventuellt bilddiagnostik.

Bilddiagnostik kan ge information om tidigare och nya skelettskador, bendefekter, kvarstående felställningar och degenerativa förändringar.

En bakre axelledsinstabilitet kan vara svår att fastställa, i dessa fall rekommenderas bedömning av ortoped.

Slätröntgen i tre projektioner (frontal, axial och epålett) är standard.

  • Akromioklavikularledssjukdomar
  • Kuffruptur i axelleden
  • Frusen skuldra
  • Impingement i axelleden
  • Axelfraktur
  • Artros
  • Reumatoid artrit

Fysioterapi är förstahandsbehandling.

Kirurgi kan vara aktuellt vid:

  • återkommande luxationer trots adekvat fysioterapi
  • kvarstående besvär med instabilitetskänsla och/eller smärta trots adekvat fysioterapi
  • svår funktionsinskränkning och behov av sjukskrivning
  • artros och leddegeneration.

Inled fysioterapi och överväg ortopedbedömning.

Fysioterapi i 6–12 månader. Kirurgisk behandling är sällan aktuell. Vid kvarstående stora besvär överväg ortopedbedömning.

Patienten bör bedömas av ortoped. Kirurgi kan vara indicerat vid svåra besvär.

Huvudsyftet är att patienten ska återfå normal funktion i axel och skuldra, stabilisera bålen och muskulaturen kring axelleden.

Fysioterapi innefattar också instruktioner om fortsatt träning och ergonomiska råd.

Stabiliserande operation görs genom artroskopisk teknik eller öppen kirurgi.

  • Bedömning vid oklar diagnos eller svårbedömd instabilitet
  • Utredning inför eventuell operation
  • Operation samt postoperativ uppföljning
  • Symtom, funktionsproblem, duration av besvär
  • Behandling och utvärdering av denna
  • Fysisk aktivitet, rökning, alkohol, övriga sjukdomar
  • Aktuell medicinlista

Axelledsinstabilitet i kan leda till:

  • artros
  • tendinit
  • sekundära skador på ledkapseln (rotarkuffen).

Utvärdering av fysioterapeutisk behandling görs av fysioterapeut genom funktionstester och självskattningsformulär.

Publicerat: 2020-02-24
Giltigt till: 2023-02-28
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne