Ganglion

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Primär bedömning och viss behandling
  • Kirurgisk behandling vid behov

Ganglion är en godartad förändring som utgår från synovialvävnaden och innehåller ledvätska.

Ett ganglion på DIP-leder benämns mukös cysta.

Ganglion är vanligast bland unga vuxna kvinnor. Tillståndet förekommer dock i alla åldrar och utgör den vanligaste mjukdelsresistensen i handen.

Orsaken bakom ganglion är ofullständigt känd. Följande faktorer kan inverka:

  • medfödda, svaga områden i ledkapseln – framförallt hos tonåringar och unga vuxna
  • degenerativa faktorer – främst hos vuxna.
  • Trauma
  • Överansträngning av led/sena
  • Artros

Ett ganglion skiftar ofta i storlek över tid och kan försvinna spontant.

Vanliga besvär är:

  • tryck- och obehagskänsla
  • smärta – både vid aktivitet och i vila.

Parestesier och pareser kan vara tecken på tryck på nervus ulnaris eller nervus medianus.

Ganglion förekommer ofta handrygg men även volart, på fingrar och fotrygg.

Typiska statusfynd är:

  • 1–3 cm stor utbuktning
  • fast konsistens, ibland mjukare, som vid tryck kan ge efter
  • ibland ömmande vid palpation.
Bilden visar vanliga lokalisationer för ganglion på hand och fingrar (volart och dorsalt)

A: Dorsalt på handleden B: Mukös cysta utgående från DIP-led C: Volart på handleden D: Volart på fingrarna (senskideganglion)

Diagnosen ganglion ställs oftast kliniskt. Vid behov komplettera utredningen med ultraljud. För att utesluta annan ledåkomma komplettera med röntgen.

Vid mukösa cystor och volara handledsganglier hos patienter i medelåldern och uppåt, misstänk artros.

Ultraljud respektive slätröntgen är standard i de fall bilddiagnostik är indicerat.

  • Andra mjukdelsresistenser (till exempel fibrom, aterom eller tumör)  
  • Carpal bossing (benpålagring över II-III metakarpalbenbasen) – hårdare konsistens och är mer distalt belägen 
  • Synovit utgående från led eller senskida

Ge råd om vila. Informera patienten om att ganglion kan försvinna spontant efter några månader. Vid besvär kan arbetsterapeut utprova ortos, till exempel handledsstöd.

Om gangliet beror på artros behandla artrossjukdomen.

Vid funktionsinskränkning eller uttalade och långvariga besvär kan kirurgisk behandling vara indicerad.

  • Punktion och kortisoninjektion vid dorsala ganglion – recidivrisk 60 %
  • Radikal exstirpation – recidivrisk 10–15 %
  • Bestående smärta
  • Funktionsinskränkning
  • I undantagsfall av kosmetiska skäl

Ganglion, 1177 Vårdguiden

Publicerat: 2020-11-23
Giltigt till: 2023-11-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne