Fotledsartros

Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Bedömning, utredning samt prevention av artros
• Bas- och tilläggsbehandling

Ortopedmottagning

• Bedömning och utredning inför eventuell operation
• Operation samt postoperativ uppföljning

Bakgrund

Artros karaktäriseras av ledsmärta, rörelseinskränkning och strukturella förändringar i ledbrosk, ledens mjukdelar samt i lednära skelett.

Epidemiologi

Fotledsartros debuterar oftast i medelåldern.

Riskfaktorer

• Tidigare ankelskada
• Ålder 
• Kvinnligt kön
• Övervikt
• Hereditet
• Ensidig långvarig ledbelastning 
• Muskelsvaghet

Utredning

Symtom

Typiska symtom är:

• stelhet - morgonstelhet och stelhet efter vila som går över inom 30 minuter
• smärta - belastningssmärta, i senare skede även vilosmärta
• nedsatt funktion - instabilitet och eller felställning
• hälta.

Patienten är känslig för belastning och skador.

Smygande debut med långa perioder av lindriga besvär som avlöses av besvärsfria intervall är typiskt. När patienten söker sjukvård har besvären ofta tilltagit.

Status

Typiska statusfynd är:

• svullnad i ankelleden, ömhet vid palpation och nedsatt rörlighet
• oftast stel avveckling av steget
• muskelatrofi i vaden kan förekomma.

Handläggning vid utredning

Diagnosen ställs kliniskt efter en sammanvägd bedömning av anamnes, symtom och status.

Sambandet mellan graden av ledförändring och symtom är svagt. Det är därför viktigt att låta patientens symtom styra vidare handläggning.

Observera att radiologiska fynd som talar för artros inte utesluter differentialdiagnoser.

Bilddiagnostik

Slätröntgen med belastade bilder i standardprojektioner är standardundersökning i de fall röntgen är indicerat.

Radiologiska fynd som talar för artros är:

• sänkning av ledspringan
• osteofyter
• ökad sklerosering och cystbildning i det subkondrala benet.

Differentialdiagnoser

• Trauma
• Impingement i fotleden
• Stressfraktur
• Instabilitet
• Reumatoid artrit
• Artriter såsom septisk artrit, gikt och psoriasis artrit
• Tumör

Behandling

Handläggning vid behandling

Basbehandling utgörs av artrosskola och fysisk aktivitet. Vid otillräcklig effekt ges tilläggsbehandling i form av exempelvis läkemedel, hjälpmedel, TENS (transkutan elektrisk nervstimulering).

Vid fortsatt svåra besvär trots behandling enligt behandlingspyramiden kan kirurgi vara aktuellt. Det förutsätter att patienten genomfört artrosskola, egenvårdsinsatser samt röntgats.

Kirurgi kan vara aktuellt vid:

• oacceptabel smärta som inte svarar på analgetika
• grava vilo- och nattliga smärtor
• svår funktionsinskränkning  och behov av sjukskrivning
• kvarstående besvär trots adekvat grundbehandling.

Egenvård

Ge skoråd om exempelvis rullsula, ortopedtekniska hjälpmedel (inlägg, stötdämpande sula, bandage eller ortos).

Fysioterapi

Fysioterapi vid artros innefattar individuellt anpassad, handledd träning hos fysioterapeut. Syftet är att stärka muskulaturen kring den drabbade leden.

Störst symtomlindring ses när patienten tränar, tillgodogör sig information om sjukdomen och, vid behov, minskar i vikt. Effekten är jämförbar med smärtstillande läkemedel. Träningen ger därutöver effekt på den fysiska funktionen.

Överväg fysioterapeutisk tilläggsbehandling om grundbehandling inte haft tillräcklig effekt på smärtan, till exempel elektroakupunktur och TENS.

Fysisk aktivitet vid artros, FYSS (pdf) (pdf)

Utbildning och stöd

Erbjud artrosskola, förslagsvis enligt BOA (Bättre omhändertagande av artros). Utbildningen syftar till att öka patientens delaktighet och kunskap och inkluderar bland annat:

• träning, ergonomi, kost, smärthantering
• individuell fysisk träning och eller fysisk aktivitet på recept (FaR)
• stöd för viktminskning vid behov.

Inom ramen för artrosskolan ingår en utvärdering av insatsen efter tre månader.

Läkemedelsbehandling

• Paracetamol
• COX-hämmare, eventuellt lokal gelapplikation.
• Injektion med kortison kan övervägas vid enstaka tillfällen vid inflammation om grundbehandling inte gett tillräcklig symtomlindring.

Kirurgisk behandling

När kirurgisk behandling är indicerad sker operation med fotledsartrodes eller fotledsprotes.

Remissrutiner

Remiss till ortoped

• Remiss för bedömning och utredning inför eventuell operation
• Inför remiss ska röntgen vara gjord, bör inte vara äldre än 1 år

Remissinnehåll

• Symtom, funktionsproblem, gångförmåga duration av besvär
• Behandling och utvärdering av denna
• Fysisk aktivitet, rökning, alkohol, övriga sjukdomar
• Aktuell medicinlista
• Patientens inställning till operation
• Datum för röntgen/kopia av röntgenutlåtande

Åter till primärvård

• Om ingen operationsindikation föreligger
• I väntan på operation vid behov av optimering av levnadsvanor enligt ovan
• Efter artrosoperation (inklusive uppföljning) kan patienten återremitteras till primärvården

Sjukskrivning

Specifikt försäkringsmedicinskt beslutsstöd för fotledsartros saknas, information gällande funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning i beslutsstödet för vissa fotbesvär kan med fördel användas för fotledsartros.

Vissa fotbesvär, Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd

Klinisk uppföljning

Utvärdera fysioterapeutisk behandling genom funktionstester och självskattningsformulär samt genom BOA-registret, (görs av fysioterapeut).

Kvalitetsuppföljning

BOA-registret, Bättre omhändertagande av patienter med artros

Patientinformation

BOA, Bättre omhändertagande av patienter med artros, för patienter

Relaterad information

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar, Socialstyrelsen

Om innehållet

Publicerat: 2019-06-11
Giltigt till: 2022-06-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne