Dupuytrens kontraktur

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Primär bedömning och handläggning
  • Vid behov av åtgärd

Sjukdomen benämns även vikingasjukan och innebär en förtjockning och skrumpning som utvecklas till en kontraktur av fascian i handflatan.

Dupuytrens kontraktur förekommer främst hos män över 60 år men kan debutera betydligt tidigare. Sjukdomen är vanligare i Nordeuropa än i övriga världen.

Ökad kollagenproduktion leder till fibros som successivt utvecklas till en kontraktur.

  • Hereditet
  • Diabetes 
  • Ålder > 45 år

Symtom vid Dupuytrens kontraktur utvecklas över lång tid och har i typiska fall följande förlopp:

  • hård knuta i handflatan som i undantagsfall kan ömma
  • en eller flera spända strängar i handflatan
  • sammandragning av strängarna
  • kontraktur av fingrarna (vanligen ring- och lillfingrar).

Patienten söker vanligen sjukvård först när kontrakturen försämrar förmågan att sträcka och spreta med de drabbade fingrarna.

Typiska kliniska fynd är:

  • noduli i distala handflatan, lateralt
  • hårda strängar syns eller palperas i handflatan eller över basalfalangerna
  • aktiv och passiv sträckdefekt i engagerade fingrar, vanligen initialt i MCP-leder och därefter i PIP-leder. 

Ofta engageras ring- och lillfinger, vanligen bilateralt. Ibland kan subkutana förtjockningar uppträda på fingrarnas dorsalsida över mellanlederna. Kontraktur kan även förekomma på fotsulor och penis.

Bilden visar ett foto på kontraktur i MCP-led med sträckdefekt > 30°. Turkos illustration i bilden visar hur graden av kontrakturen mäts.

Foto på kontraktur i MCP-led med sträckdefekt > 30°. Turkos illustration i bilden visar hur graden av kontrakturen mäts.

Diagnosen ställs utifrån anamnes och status.

  • Triggerfinger, stenoserande tendovaginit – upphakning eller temporär låsning i flekterat läge
  • Sträcksenskada eller senluxation – fingret kan passivt sträckas ut fullt
  • Senskideganglion – kan ge en ömmande uppdrivning i anslutning till flexorsenor
  • Tumör 
  • Kontrakturer till följd av ärr, spasticitet efter stroke eller annan led- eller muskelsjukdom

Informera patienten om att Dupuytrens kontraktur endast behöver behandlas om kontrakturen ger en funktionsnedsättning. Vid behov kan en arbetsterapeut bedöma graden av funktionsinskränkning och sträckdefekt.

Ortoser, tänjningar, salvor och andra konservativa åtgärder har ingen dokumenterad effekt.

Kirurgisk behandling kan vara aktuell vid funktionsnedsättning i kombination med sträckdefekt > 30° i MCP-led respektive PIP-led.

  • Nålfasciotomi –  bindvävssträngen delas i lokalbedövning med flera nålstick och strängen bryts av.
  • Öppen kirurgi – angripen palmarfascia avlägsnas.

Nålfasciotomi är skonsammare för patienten och medför enklare rehabilitering. Recidivrisken är dock högre än vid öppen kirurgi.

  • Engagemang av PIP-led och/eller
  • Sträckdefekt i MCP-led (> 45 grader eller > 20-30 grader och besvär)
  • Ange vinklar för MCP- och PIP-leder
  • Information om eventuell tidigare operation eller recidiv

Vissa hand- och handledsbesvär, Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen

Dupuytrens kontraktur,1177 Vårdguiden

Publicerat: 2020-11-23
Giltigt till: 2023-11-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne