Suicidriskbedömning

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd. 

  • R458 Andra symtom och sjukdomstecken avseende känsloläget
    Z915 Självdestruktivitet i den egna sjukhistorien

  • Akut bedömning av patient som söker i primärvård
  • Omhändertagande vid låg-förhöjd suicidrisk
  • Akut bedömning av patient som söker inom specialiserad vård
  • Omhändertagande vid förhöjd-hög suicidrisk

I Sverige dör vanligen drygt 1 500 personer av suicid varje år. Suicid är vanligare bland män och risken ökar med stigande ålder. Suicidförsök är vanligare hos kvinnor och hos unga.

Detta stöd syftar till att ge vägledning för en systematisk suicidriskbedömning.

  • Tidigare suicidförsök – ger 30–40 gånger ökad risk för fullbordat suicid
  • Ärftlighet
  • Manligt kön
  • Hög ålder
  • Depression och bipolär sjukdom
  • Allvarlig somatisk sjukdom – cancer, stroke, traumatisk hjärnskada
  • Psykossjukdom
  • Skadligt bruk eller beroende av alkohol eller narkotika
  • Ensamhet, bristande socialt nätverk, förlust eller separation i närtid
  • Ett gott stöd i en parrelation, familj eller av andra närstående
  • Förmåga att skapa och vidmakthålla nära relationer
  • Personliga värderingar som motstånd mot suicidhandling eller religiös tro
  • Rädsla för kroppslig skada vid suicidhandling
  • Förmåga att uthärda psykisk smärta
  • Omsorg om barn, familjemedlemmar eller andra
  • Aktuell problematik – psykisk eller somatisk sjukdom, psykosocial situation
  • Suicidstegen – suicidtankar och suicidhandling
  • Riskfaktorer
  • Skyddsfaktorer
  • Anamnes från närstående – vanligt att närstående fått signaler från patienten
Tanke – handling Frågor
Nedstämdhet Hur mår du? Är allt hopplöst?
Dödstankar Känns allt meningslöst?
Dödsönskan Har du önskat att du vore död?
Suicidtankar Har du tänkt på att ta ditt liv?
Suicidimpulser Har du varit nära att skada dig själv?
Suicidavsikter eller planering När? Var? Hur?
Direkt suicidhandling Har du försökt någon gång? När? Var? Hur? Fanns utlösande faktorer?

Att värdera suicidrisk är svårt och ett systematiskt sätt kan underlätta. Ett empatiskt bemötande kan öka förutsättningen för patienten att våga berätta.

  • Gå igenom patientens aktuella situation och problematik.
  • Ställ frågor utifrån suicidstegen och se var patienten befinner sig.
  • Värdera riskfaktorer och skyddande faktorer.
  • Försök identifiera vad som utlöser suicidtankar hos patienten.
  • Komplettera med anamnes från närstående om möjligt.
  • Överväg att använda ett bedömningsinstrument som stöd. Det saknas dock vetenskapligt stöd för att något av instrumenten kan förutsäga framtida suicid eller suicidförsök.
  • Värdera graden av suicidrisk. Patient som ej medverkar, har substanspåverkan eller liknande kan vara särskilt svårbedömd.
  • Beskriv gärna risken som låg, förhöjd eller hög.
  • Journalför bakgrund och motivation till bedömningen.
  • Beakta att omständigheter kan förändras snabbt.
  • Konsultera specialiserad vård för bedömning omgående.
  • Bedöm behov av vårdintyg enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).

Överväg om patienten bör bedömas inom specialiserad vård. Om patienten kan följas upp i primärvården:

  • bedöm behov av behandling utifrån suicidrisk och grundsjukdom
  • upprätta en plan för hur patienten ska göra vid försämring
  • informera om hur patienten kan kontakta vården
  • planera för snar uppföljning
  • involvera närstående om möjligt.

Vid förhöjd suicidrisk bör frågan om patientens eventuella olämplighet att inneha skjutvapen uppmärksammas.

Socialstyrelsens föreskrifter om anmälan av patienter som av medicinska skäl är olämpliga att inneha skjutvapen, Socialstyrelsen

  • Svårbedömd eller förhöjd-hög suicidrisk

Till dig som har självmordstankar, 1177 Vårdguiden

Hur kan du hjälpa en person som har självmordstankar? 1177 Vårdguiden

Publicerat: 2021-01-07
Giltigt till: 2024-01-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne