Yrsel, perifer orsak

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • H810 Ménières sjukdom
    H811 Benign paroxysmal yrsel
    H812 Vestibularisneuronit
    H813 Annan perifer yrsel
    H819 Rubbning i balansapparatens funktion, ospecificerad
    H839 Sjukdom i innerörat, ospecificerad
    R429 Yrsel och svindel

  • Primär bedömning, utredning och behandling
  • ÖNH-akutmottagning – akut labyrintit, ibland akut vid vestibularis neurit 
  • ÖNH- mottagning – utredning och uppföljning av vissa tillstånd

Balanssystemet är uppbyggt av:

  • vestibularis – båggångar, sacculus, utriculus
  • synintryck – information om hur individ och omgivning rör sig
  • proprioception – receptorer i muskler, ledkapslar och senor
  • tryckreceptorer i fotsulan – registrering av fördelning av kroppstyngden
  • vestibularisnerver – övre och nedre balansnerven, kopplade till ansiktsnerven (facialis) och hörselnerven (vestibulocochlearis)
  • centrala strukturer som bearbetar informationen.

Yrsel uppkommer då intrycken från balanssystemets organ inte överensstämmer. Funktionen i balanssystemet försämras med ökad ålder. Exempel på orsaker till perifer yrsel är:

  • försämrad proprioception och syn
  • godartad lägesyrsel – även kallad benign paroxysmal positionell vertigo, BPPV och kristallsjuka
  • Ménières sjukdom – med periodvis yrsel och hörselpåverkan
  • vestibularisneurit – mononeurit med akut påkommen yrsel
  • akut labyrintit – infektion eller inflammation i innerörat, ibland med ett rinnande öra.

Upplevelsen av yrsel är mycket individuell och kan vara svår att beskriva. Gemensamt för yrsel av perifer orsak är:

  • yrsel och balansnedsättning som upplevs rotatorisk – främst vid vestibulär orsak
  • nystagmus – under pågående yrselanfall vid tillstånd som påverkar innerörat 
  • avsaknad av andra neurologiska symtom – förutom hörselnedsättning
  • avsaknad av huvudvärk eller annan smärta – förutom smärta av annan orsak.

Be patienten beskriva sina symtom, gärna med andra ord än just yr.

  • Yrsel – debut, duration, kontinuerlig eller intermittent, läges- eller rörelseberoende, rotatorisk, balansstörning
  • Öronsymtom – hörselnedsättning, tinnitus, ensidigt eller bilateralt
  • Allmänna symtom – huvudvärk, illamående, kräkningar, symtom talande för stressreaktion
  • Neurologiska symtom – bortfallssymtom, dubbelseende
  • Tidigare sjukdomar – skalltrauma, nackskada, CNS-infektion, yrselsjukdom, kronisk öronsjukdom
  • Aktuella sjukdomar – neurologiska, kardio- eller cerebrovaskulära, migrän
  • Aktuella läkemedel
  • Allmäntillstånd – kontrollera balans
  • Hjärta-kärl – föreligger arytmi, högt, lågt eller ortostatiskt blodtryck
  • Öron – uteslut otit, perforation, vaxpropp
  • Nacke  – kontrollera rörlighet och palpera muskler
  • Neurologi – kontrollera bortfallssymtom, särskilt kranialnerver, motorik, sensibilitet, cerebellära funktioner
  • Nystagmus – spontan eller vid blickriktning (horisontell talar för perifer genes, vertikal eller ingen nystagmus vid pågående yrsel talar för CNS-genes)

Test att överväga utifrån klinisk bild:

  • Dix-Hallpike  – för att testa godartad lägesyrsel, utlöser yrsel och nystagmus vid provokation åt sjuka sidan
  • Head roll test – för att testa godartad lägesyrsel med afficierad horisontell eller lateral båggång
  • Head impulse test – för att påvisa nedsatt vestibulo-okulär reflex, patologiskt till exempel vid vestibularisneurit
  • Cover test – för att styrka misstänkt cerebral genes, patologiskt vid hjärnstamspåverkan
  • Rinnes och Webers test, audiometri – rekommenderas vid hörselsymtom
  • Frenzelglasögon – underlättar bedömningen av eventuell nystagmus.

Handläggning beror på misstänkt bakomliggande orsak. Akut handläggning bör övervägas vid yrsel i kombination med minst ett tecken på som kan tyda på allvarlig orsak:

  • neurologiskt fynd
  • huvudvärk
  • hörselnedsättning
  • vertikal spontan- eller blickriktningsutlöst nystagmus.
  • Yrsel – rotatorisk med typisk anamnes
  • Debut – utlöses av lägesändring, till exempel då patienten lägger sig eller vänder sig i sängen
  • Duration – cirka 15–30 sekunder om patienten stannar kvar i det provocerande läget
  • Nystagmus vid lägesändring – riktning beror på påverkad båggång, ofta med någon sekunds latens, är uttröttbar, ses lättast med Frenzelglasögon
  • Yrsel – rotatoriska anfall
  • Hörselnedsättning – ensidig varierande, inom basområdet
  • Tinnitus – ensidig med tryckkänsla i örat
  • Duration – ofta 1–5 timmar, kan vara mellan 20 minuter och 12 timmar
  • Yrsel – intensiv, kontinuerlig och rotatorisk
  • Allmänna– initialt ofta upprepade kräkningar och oförmåga att stå eller gå
  • Debut – plötslig
  • Nystagmus – horisontell slående mot friska sidan
  • Head impulse test – patologiskt mot skadade sidan 
  • Duration – flera dagar, men minskar i intensitet
  • Efterförlopp – vanligt med långvarig trötthet
  • Vestibulär migrän – relativt vanligt, yrsel med huvudvärk, ljud- och ljuskänslighet, ögonmigränsymtom
  • Akut labyrintit – vid akut mediaotit eller försämring av kronisk otit (akut handläggning)
  • Vestibulärt schwannom – akustikusneurinom eller annan ponsvinkeltumör
  • Kronisk otit – med eller utan kolesteatom

Yrsel av central orsak:

  • stroke – i hjärnstam eller lillhjärna med plötslig debut av yrsel, neurologiska symtom och eventuell huvudvärk
  • hjärntumör – framför allt inom bakre skallgropen.

Yrsel av annan orsak:

  • persisterande perceptuell postural yrsel, PPPY (fobisk postural yrsel, spänningsyrsel, visuell vertigo)
  • kardiovaskulär
  • metabol
  • toxisk
  • infektiös.
  • Epleys manöver – bör genomföras omgående efter patologisk reaktion vid Dix-Hallpike då studier visat att behandling påskyndar utläkning, ökar välbefinnandet och minskar patientlidandet.
  • Råd om egenbehandling, till exempel med träningsprogram för bakre båggångs-BPPV med Epleys manöver, Gufonis manöver för laterala båggången.
  • Information – om sjukdomen
  • Fysioterapi – vid stress, balansproblem eller om rörelserelaterad yrsel kvarstår mellan attackerna
  • Träning – för att motverka rörelserädsla, nackbesvär och inaktivitet 
  • Behandling via ÖNH – läkemedel, intratympanala injektioner, rörinsättning
  • Vårdnivå – ofta inläggningsfall initialt, för antiemetika och ställningstagande till kortisonbehandling
  • Egenträning – ögon- och huvudrörelser och balansövningar med gradvis intensifiering tills symtomfrihet är viktigt för att bli frisk
  • Tolerans – ju mer yr patienten står ut med att vara desto snabbare tillfrisknande
  • Fysioterapi – vid behov av mer strukturerad träning
  • Misstänkt akut labyrintit – ÖNH
  • ibland vid vestibularis neurit – ÖNH
  • Misstänkt centralt utlöst yrsel – medicinakut
  • Mb Ménière
  • Uppföljning efter vestibularisneurit
  • Benign positionell lägesyrsel (BPPV) utan regress

Ménières sjukdom, Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen

Kristallsjuka – godartad lägesyrsel, 1177 Vårdguiden

Yrsel, 1177 Vårdguiden

Publicerat: 2021-03-16
Giltigt till: 2024-03-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne