Skelning

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

ICD-10-SE

H501 Divergent konkomitant skelning (utåtskelning)
H503 Intermittent heterotropi (tillfällig skelning)
H504 Annan och ospecificerad heterotropi
H502 Vertikal skelning
H505 Heterofori (latent skelning)
H509 Strabism, ospecificerad
H499 Paralytisk strabism, ospecificerad

Primärvård

  • Upptäcka och påbörja utredning

Specialiserad vård

  • Utredning och behandling 

Denna rekommendation gäller förvärvad skelning och främst skelning hos vuxna.

Skelning (strabism) delas in i kongenital och förvärvad skelning. Kongenital skelning upptäcks oftast under barnets första år, men kan ibland förbli oupptäckt fram till vuxen ålder när ögonen ansträngs mer. Förvärvad skelning förekommer hos såväl barn som vuxna.

Definition

Skelning innebär en bristande samverkan mellan ögonen. Samma bild hamnar på olika ställen på näthinnan och hjärnan uppfattar då två bilder. Skelning kan beskrivas med hjälp av specifika termer:

  • inåt (eso), utåt (exo), uppåt (hyper) och nedåt (hypo), beskriver det avvikande ögat 
  • latent (fori) respektive manifest (tropi), beskriver om skelningen syns ibland eller alltid 
  • intermittent skelning växlar mellan att vara manifest och latent 
  • komitant betecknar en skelning som är lika stor i alla blickriktningar
  • inkomitant beskriver en skelning som varierar utifrån olika blickriktningar och är vanligare hos vuxna än hos barn.

Epidemiologi

Prevalensen av skelning oavsett orsak är 2-4 % av alla barn. Skelning hos vuxna är inte lika vanligt.

Etiologi

  • Vaskulära, inflammatoriska och neurologiska tillstånd – exempelvis endokrin oftalmopati, temporalisarterit, cerebrovaskulär insult, ögonmuskelpares, oftalmoplegisk migrän, förhöjt intrakraniellt tryck, intrakraniell process
  • Diabetes
  • Okulär orsak – katarakt, blödning, näthinneavlossning, tumör, makulapåverkan, infektion, brytningsfel och/eller försämrad synskärpa
  • Trauma – till exempel orbitaskada, skalltrauma
  • Progressiv extern oftalmoplegi (en ovanlig mitokondriesjukdom)
  • Syndrom – Marfan, Turner

Riskfaktorer

  • Kardiovaskulär sjukdom
  • Diabetes
  • Tyroideasjukdom
  • Brytningsfel och/eller försämrad synskärpa  
  • Muskelsjukdom

Symtom

  • Dubbelseende
  • Svårighet att bedöma avstånd 
  • Trötthet i ögonen (astenopi)
  • Huvudvärk
  • Torticollis (kompensationsmekanism för att korrigera skelning orsakad av troklearispares exempelvis)

Anamnes

  • Debut och duration
  • Syn – nytillkommen förändring
  • Skelningstyp – manifest eller latent, beroende av blickriktning eller ej 
  • Bakomliggande etiologi, riskfaktorer, sjukdomar eller syndrom

Status

  • Inspektion – huvudets och ögonlockens position, ögonriktning
  • Synskärpa
  • Ljusreflex i kornea– lys rakt framifrån på 1 m håll
  • Röd reflex i genomfallande ljus
  • Pupillreaktion (direkt och indirekt ljus)
  • Ögonrörlighet
  • Cover och uncover test
  • Överväg synfält och ytterligare neurologstatus
  • Överväg blodtryck

Cover och uncover test

Undersökningen görs på ett öga i taget. Patienten ska fixera lämpligt föremål på långt avstånd respektive på nära håll.

  • Be patienten fixera ett lämpligt föremål.
  • Täck för det ena ögat, notera en eventuell inställningsrörelse i andra ögat (cover test).
  • Avtäck ögat, notera eventuell korrigeringsrörelse av det avtäckta ögat (uncover test).

Handläggning vid utredning

  • Inspektion – manifest skelning kan ibland noteras utan annan undersökning.
  • Ljusreflex i kornea – sidoförskjutning på mer än någon millimeter från pupillens mitt talar för manifest skelning.
  • Cover test – inställningsrörelse talar för manifest skelning.
  • Uncover test – korrigeringsrörelse talar för latent skelning.

Övrigt status syftar till att även identifiera bakomliggande orsaker till skelning. Vid plötsligt påkommen skelning med misstänkt cerebral orsak krävs akut handläggning.

Laboratorieprover

Överväg diabetes- och tyreoideaprover i utvalda fall.

Bilddiagnostik

Bilddiagnostik kan bli aktuellt vid förekomst av exempelvis neurologiska fynd eller skadeanamnes.

Differentialdiagnoser

  • Pseudoesofori – optisk illusion till följd av att epikantusvecket tar utrymme från den nasala ögonvitan, eller kort avstånd mellan pupiller. 
  • Pseudoexofori – optisk illusion till följd av bred näsrygg eller stort avstånd mellan pupiller.

Handläggning vid behandling

Skelning behandlas inom specialiserad vård.

Vid förvärvad skelning är målet att undvika dubbelseende rakt fram och/eller besvärande huvudhållning genom:

  • korrigering av brytningsfel
  • eliminering av dubbelseendet med prismor
  • kirurgi när skelningen varit stabil i sex månader eller längre.

Remissindikation till akutmottagning 

  • Plötsligt påkommen skelning där cerebral orsak misstänks 

Remissindikation till ögonmottagning

  • Misstänkt ögontumör (retinoblastom, avvikande röd reflex i genomfallande ljus)
  • Dubbelseende
  • Ögontrötthet (astenopi)
  • Amblyopi 
  • Dubbelseende som kvarstår 
  • Sekundär kontraktur av ögonmuskler 
  • Nackbesvär
  • Psykosociala och yrkesmässiga konsekvenser

Skelning och dubbelseende hos vuxen, 1177 Vårdguiden

Publicerat: 2019-12-19
Giltigt till: 2022-12-31
Faktaägare: AKO Skåne

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter