Skelning hos barn

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

ICD-10-SE

H501 Divergent konkomitant skelning (utåtskelning)
H502 Vertikal skelning
H504 Annan och ospecificerad heterotropi
H505 Heterofori (latent skelning)
H509 Strabism, ospecificerad

Primärvård

  • Uppmärksamma förekomst och försöka bedöma typ av skelning i tidigt skede

Specialiserad vård

  • Utredning och behandling

Denna rekommendation gäller främst kongenital skelning hos små barn. Vid misstänkt förvärvad eller kongenital skelning hos äldre barn, se rekommendation för skelning.

Skelning (strabism) delas in i kongenital och förvärvad skelning. Kongenital skelning upptäcks oftast under barnets första år, men kan ibland förbli oupptäckt fram till vuxen ålder när ögonen ansträngs mer. Förvärvad skelning förekommer hos såväl barn som vuxna.

Under ett barns första månader är okulär instabilitet vanligt, men efter sex månader är all skelning att betrakta som onormal. Under spädbarnsåret upptäcks en del skelning, men brytningsfel upptäcks ofta först vid två-tre års ålder.

Definition

Skelning innebär en bristande samverkan mellan ögonen. Samma bild hamnar på olika ställen på näthinnan och hjärnan uppfattar då två bilder. Skelning kan beskrivas med hjälp av specifika termer:

  • inåt (eso), utåt (exo), uppåt (hyper) och nedåt (hypo), beskriver det avvikande ögat
  • latent (fori) respektive manifest (tropi), beskriver om skelningen syns ibland eller alltid.

Epidemiologi

Prevalensen av skelning oavsett orsak är 2-4 % av alla barn.

Etiologi

  • Under graviditet/förlossning – vaskulär cerebral händelse, infektion, alkohol- eller drogmissbruk hos modern, prenatala läkemedel, trauma
  • Hereditet – inklusive kongenital familjär extern oftalmoplegi (en ovanlig mitokondriesjukdom)
  • Syndrom – Duanes, Möbius, Browns, kraniofaciala missbildningar, Mb Down
  • Okulär orsak – brytningsfel, katarakt, blödning, näthinneavlossning, tumör, medfödd näthinne- eller makuladegeneration
  • Oklar orsak

Riskfaktorer

Prematuritet med retinopati och/eller neurologiska komplikationer

Anamnes

  • Föräldraobservationer – ögon- och ögonlocksrörlighet, olikstora pupiller, huvudhållning
  • Skelningstyp – manifest eller latent, beroende av blickriktning eller ej
  • Förlossnings- och barnhälsovårdsjournal med utveckling och tillväxt 
  • Bakomliggande etiologi, riskfaktorer, sjukdomar eller syndrom

Status

  • Inspektion – huvudets och ögonlockens position, ögonriktning
  • Synskärpa – hos barn > 4 år
  • Röd reflex i genomfallande ljus
  • Pupillreaktion – direkt och indirekt ljus
  • Ögonrörlighet

Överväg i vissa fall ljusreflex i kornea (lys rakt framifrån på 1 m håll), cover och uncover test, undersökning av synfält och ytterligare neurologstatus.

Cover och uncover test

Undersökningen görs på ett öga i taget. Patienten ska fixera lämpligt föremål på långt avstånd respektive på nära håll.

  • Be patienten fixera ett lämpligt föremål.
  • Täck för det ena ögat, notera en eventuell inställningsrörelse i andra ögat (cover test).
  • Avtäck ögat, notera eventuell korrigeringsrörelse av det avtäckta ögat (uncover test).

Handläggning vid utredning

Att föräldrar observerat skelning hos sitt barn räcker för att motivera vidare utredning inom specialiserad vård. Status eller test kan övervägas för att förtydliga:

  • inspektion – manifest skelning kan ibland noteras utan annan undersökning
  • ljusreflex i kornea – sidoförskjutning på mer än någon millimeter från pupillens mitt talar för manifest skelning
  • cover test – inställningsrörelse talar för manifest skelning
  • uncover test – korrigeringsrörelse talar för latent skelning.

Differentialdiagnoser

  • Pseudoesofori – optisk illusion till följd av att epikantus tar utrymme från den nasala ögonvitan, eller kort avstånd mellan pupiller. 
  • Pseudoexofori – optisk illusion till följd av bred näsrygg eller stort avstånd mellan pupiller.
  • Okulär instabilitet i tidig spädbarnsålder.

Handläggning vid behandling

Skelning hos barn behandlas inom specialiserad vård.

Tidig behandling krävs hos små barn för att undvika amblyopi och maximera möjligheten att uppnå binokulär syn (stereosyn), genom:

  • glasögon – korrigering av brytningsfel
  • lappbehandling – lapp för det bättre ögat ett visst antal timmar per dag (beroende på barnets ålder och skillnader i synskärpa), i syfte att utveckla synskärpan på det skelande ögat
  • ögonmuskelkirurgi – i vissa fall i ett senare skede för att göra ögonen mer rättställda (kirurgin är inte synförbättrande).

Remissindikation till ögonmottagning

  • Manifest eller latent skelning ifrån sex månaders ålder
  • Föräldrarnas observation av avvikelse
  • Torticollis utan muskuloskeletal förklaring hos spädbarn
  • Misstänkt ögontumör (retinoblastom, avvikande röd reflex i genomfallande ljus)
  • Ögontrötthet (astenopi) hos äldre barn
  • Dubbelseende hos äldre barn
  • Amblyopi 
  • Dubbelseende som kvarstår
  • Sekundär kontraktur av ögonmuskler 
  • Nackbesvär
  • Psykosociala och yrkesmässiga konsekvenser

Skelning hos barn, 1177 Vårdguiden

Publicerat: 2020-03-09
Giltigt till: 2023-03-31
Faktaägare: AKO Skåne

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter