Rött öga med smärta

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd. 

  • Primär bedömning och behandling
  • Akut bedömning vid smärta i nyopererat öga eller misstanke om akut glaukom, sklerit eller keratit
  • Bedömning vid uttalade symtom oavsett symtom

Rött öga med smärta har ofta andra orsaker och handläggs annorlunda än rött öga utan smärta.

  • Samtidig eller föregående övre luftvägsinfektion
  • Autoimmun eller autoinflammatorisk sjukdom
  • Akut eller smygande debut, tidigare besvär
  • Ensidiga eller bilaterala symtom
  • Ögonsymtom, igenklibbade, rinnande, gruskänsla, smärta, ljuskänslighet, klåda
  • Synnedsättning
  • Dubbelseende
  • Kontaktlinser, nytt smink, trauma
  • Allmäntillstånd – smärtpåverkad, feber
  • Ögon – purulent/klar sekretion, konjunktival/ciliär (finkalibrig perikorneal rodnad) injektion, subkonjunktival blödning, kornea klar/rökig, ljusväg, färgupptagning av fluorescein
  • Ögonlock (evertering) – knottrigt, främmande kropp, vagel
  • Syn – nedsatt synskärpa, vid ökad tårfilm/kladd eventuellt genom stenopeiskt hål
  • Neurologi – pupillstorlek, pupillreaktion på direkt och indirekt ljus
  • Smärta – vid belysning av friskt öga, ömhet vid palpation

Undersök med lupp eller spaltlampa. Överväg evertering av ögonlock. Fluoresceinfärga vid misstanke om ytlig skada, inte om penetrerande skada misstänks.

  • Svår smärta, möjlig allmänpåverkan
  • Ensidiga besvär, dimsyn, ibland ökat tårflöde, diffus konjunktival injektion och rökig kornea
  • Pupillstorlek något förstorad, ingen eller tydligt trög pupillreaktion för ljus
  • Ögat känns hårt vid palpation i jämförelse med ett friskt öga
  • Vanligare vid autoimmun eller autoinflammatorisk sjukdom
  • Molande djup värk och/eller ljuskänslighet, ibland ensidig dimsyn
  • Ciliär injektion, kornea klar, ibland mindre pupillstorlek
  • Lätt till stark skavande värk, oftast ensidig, ibland sekretion
  • Normal till kraftigt nedsatt synskärpa
  • Ciliär injektion, fluoresceinupptag, kornea ibland lokalt grumlig
  • Ofta ensidig, recidiverande, vanligare vid autoimmun eller autoinflammatorisk sjukdom
  • Normal synskärpa, normal pupillstorlek, normal pupillreaktion för ljus, kornea klar
  • Lokaliserad konjunktival injektion
  • Obehag från ögat men sällan svår värk, ömmar ibland vid palpation
  • I princip bara vid autoimmun eller autoinflammatorisk sjukdom
  • Ovanligt jämfört med episklerit
  • Svår värk
  • Gråblå fläckar i sklera, olika grader av rodnad
  • Konjunktivit (viral, bakteriell eller allergisk) kan ge gruskänsla och smärta, ofta sekretion, ibland små subkonjunktivala blödningar, bubbligt i nedre ögonlocket.
  • Klamydiaorsakad konjunktivit liknar viral konjunktivit i akutskedet, men den spontana förbättringen uteblir.
  • Torra ögon ger gruskänsla och obehag i ögonen, eventuellt ökat tårflöde, mer uttalade besvär vid keratoconjunctivitis sicca eller Sjögrens syndrom.
  • Kontaktlinsbesvär kan ge skav eller smärta i olika grader, ökad risk för keratit. 
  • Ögonskador kan ge rodnad och smärta beroende på typ av skada.
  • Postoperativ komplikation kan ge värk i nyopererat öga, risk för orbital inflammation.

Vid känd recidiverande irit kan patienten påbörja behandling med kortisondroppar och pupillvidgande i samråd med ögonläkare.

Behandling vid episklerit är exspektans, eventuellt NSAID peroralt.

  • Helst telefonkontakt först
  • Akut glaukom (behöver ibland ambulanstransport)
  • Irit, keratit, sklerit
  • Värk i nyopererat öga
  • Kontaktlinsbärare med rodnad och smärta och orbitala inflammationer
  • Oklar diagnos eller recidiverande, svårbehandlade besvär såsom enstaka episkleriter som behöver kortisonbehandling

Röda ögon, 1177 Vårdguiden

Publicerat: 2018-12-19
Giltigt till: 2021-09-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne