Synstörningar, akuta

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd. 

  • M315 Jättecellsarterit (kranialarterit, temporalisarterit) med polymyalgia rheumatica
    G453 Amaurosis fugax
    G459 Transitorisk cerebral ischemisk attack, ospecificerad
    H330 Retinalavlossning med retinalt hål
    H349 Retinal vaskulär ocklusion, ospecificerad
    H353 Degeneration i bakre polen (makula)
    H439 Glaskroppsförändring, ospecificerad
    H532 Diplopi (dubbelseende)
    H534 Synfältsdefekter
    H539 Synrubbning, ospecificerad

  • Primär bedömning 
  • Försöka skilja ut retinalt vaskulär och cerebrovaskulär genes från övriga orsaker
  • Akutmottagning – plötslig synförlust eller synfältsbortfall där retinalt vaskulär eller cerebrovaskulär genes bör uteslutas
  • Ögonsjukvård – akut omhändertagande i övriga fall

Rekommendationen ger vägledning i det primära omhändertagandet av akuta synstörningar.

Riskfaktorer för synstörning av cerebrovaskulär genes är

  • hjärt-kärlsjukdom
  • diabetes
  • rökning
  • tidigare kardiovaskulär eller cerebrovaskulär händelse.

Riskfaktorer för synstörning av annan orsak är

  • näthinneavlossning – närsynthet eller trauma
  • glaskroppsblödning – diabetes, trauma eller samtidig näthinneavlossning
  • optikusneurit vid exempelvis MS.

För nedanstående tillstånd kan ett eller flera fenomen förekomma.

  • Bilateral synpåverkan – kan vara tecken på stroke.
  • Amaurosis fugax.
  • Homonymt synfältsbortfall.
  • Plötslig debut – smygande debut förekomma vid progressiv stroke.
  • Synnedsättning – ibland övergående.
  • Binokulärt dubbelseende.
  • Huvudvärk.
  • Unilateral synförlust – plötslig (arteriell) eller mer utdragen (venös).
  • Amaurosis fugax.
  • Blödningar i retina med eller utan mjuka exsudat samt med eller utan ödem.
  • Vid grenvenstrombos segmentella näthinneförändringar.
  • Nedsatt direkt pupillreaktion.
  • Partiell synförlust.
  • Ensidig.
  • Gardinfenomen.
  • Ljusblixtar och/eller prickar kan föregå avlossning.
  • Fläckar, prickar eller streck – rörliga eller stilla.
  • Ljusblixtar.
  • Suddig syn.
  • Tilltagande försämring av synskärpa.
  • Raka linjer blir krokiga i centrala synfältet.
  • Huvudvärk – ofta tinning eller nacke.
  • Tuggsmärta.
  • Allmänsymtom – trötthet, sjukdomskänsla.
  • Partiell eller total ensidig synförlust kan förekomma.
  • Ögonmuskelpares.
  • Palpationsömhet tinningartärer.
  • Vanligen hög SR/CRP.
  • Unilateral.
  • Nedsatt synskärpa och färgseende.
  • Smärta vid ögonrörelse.
  • Nedsatt direkt pupillreaktion.

Tre fynd som tillsammans ofta föregår smärtan vid akut glaukom är

  • suddig syn
  • disig kornea
  • medelvid trögreagerande pupill.
  • Partiell eller total synförlust.
  • Kärlinjektion.
  • Svullnad eller hematom periorbitalt.
  • Ljuskänslighet.
  • Störningar i röd reflex.
  • Blödning i främre kammaren.
  • Deformerad pupill.
  • Debut – plötslig eller smygande.
  • Duration – övergående eller varaktig.
  • Utbredning – total eller partiell samt ena eller båda ögonen.
  • Symtom – suddig syn, synfältsbortfall.
  • Ljusblixtar, fläckar eller prickar (rörliga eller stilla).
  • Gardin eller slöja, krokseende.
  • Dunklare färger.

Komplettera anamnesen med

  • dubbelseende binokulärt – cerebrovaskulär sjukdom eller ögonmuskelsjukdom, myasteni
  • dubbelseende monokulärt – ögongenes som brytningsfel och katarakt
  • smärta i nyopererat öga
  • trauma
  • huvudvärk
  • muskelvärk eller muskelsvaghet
  • riskfaktorer
  • andra sjukdomar.
  • Hjärt-kärlstatus inklusive blodtryck.
  • Ögon – röd reflex i genomfallande ljus.
  • Synskärpa.
  • Neurologi – pupillstorlek och reaktion, synfältsundersökning enligt Donders, ögonmotorik.
  • Palpation av temporalisartärer.
  • Värdera klinisk bild utifrån symtom, anamnes och undersökningsfynd och bedöm trolig orsak.
  • Misstänkt retinalt vaskulär och cerebrovaskulär genes bör bedömas akut inom specialiserad vård.
  • Övriga tillstånd bör bedömas akut eller skyndsamt av ögonläkare.
  • Samråd med specialiserad vård vid behov.

Följande tillstånd kan handläggas enligt separata rekommendationer:

  • Jättecellsarterit.
  • Rött öga med smärta – exempelvis keratit eller sklerit.
  • Ögonskador – exempelvis kemiska eller traumatiska.
  • Överväg CRP, SR och p-glukos.

Behandling ges utifrån specifik diagnos.

  • Plötslig synförlust eller synfältsbortfall där retinalt vaskulär eller cerebrovaskulär genes misstänks
  • Akut – misstänkt näthinneavlossning, makulasjukdom eller glaskroppsblödning
  • Halvakut – nytillkomna flotterande prickar, fläckar eller streck med eller utan blixtar
  • Elektiv – Mer än 3 månaders anamnes på enbart flotterande prick eller streck (eller bara lugnande besked)

Synnedsättning, 1177 Vårdguiden

Skelning och dubbelseende hos vuxen, 1177 Vårdguiden

Publicerat: 2021-10-01
Giltigt till: 2024-10-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne