Vårdgivare Skåne

För offentlig och privat vårdpersonal

Kost med anpassad konsistens

Tugg- och sväljsvårigheter, även kallat dysfagi, kan förekomma vid en rad olika tillstånd som till exempel stroke, neurologiska sjukdomar, demens och tumörer i huvud- och halsområdet. Dysfagi kan drabba olika faser av sväljningsprocessen, samt vara av olika grad, men medför ofta att måltiderna blir tidskrävande.

Svårigheterna kan resultera i att man inte orkar äta så stora portioner och/eller hinner äta så många måltider som behövs och aptiten blir ofta sämre när man inte längre kan äta som man brukar. Det blir svårare att täcka energi- och näringsbehovet och det är vanligt att man tappar i vikt och risken för undernäring ökar. Det kan även finnas risk för felsväljning, vilket kan leda till kvävningsanfall och lunginflammation.

Det är viktigt att man utifrån de sväljsvårigheter man har får individuella råd om lämplig konsistensanpassning. Dysfagilogoped är specialist på sväljningen och kontaktas för bedömning och råd kring lämplig konsistens på mat och dryck. Dietistkontakt är viktig för råd kring hur man praktiskt tillreder konsistensanpassad mat samt hur man kan göra maten mer energi- och näringsrik för att motverka viktnedgång och undernäring.

De olika konsistenserna som man kan bli rekommenderad

  • Grov paté kan beskrivas som en mjuk och sammanhållen kost som går att mosa med gaffel. Sammanhållen innebär att ingen del av kosten består av små, lösa partiklar, utan hålls ihop av till exempel äggstanning eller sås.

    Måltiderna

    Kosten är lämplig för patienter med lätta till måttliga tugg- och sväljsvårigheter, motoriska problem och orkeslöshet. Ofta har patienter som behöver konsistensanpassad kost svårt att tillgodose sitt behov av energi och näring. Om maten delas upp på flera, mindre måltider blir måltiderna inte så tröttande och då blir det lättare att få i sig tillräckligt. Utöver frukost, lunch och middag behöver man erbjuda flera mellanmål utspridda över dygnet.

    • Köttfärslimpa eller hel kokt fisk, hel eller pressad potatis samt grov grönsakspaté eller väl kokta grönsaker är exempel på lämplig mat. För att underlätta sväljningen är det viktigt att servera rikligt med trögflytande sås. Efterrätt kan vara ostkaka eller delad, mjuk, konserverad frukt med vispgrädde.

    • Frukostalternativ är till exempel havregrynsgröt, rågflingegröt, mannagrynsgröt, trögflytande välling, fil, yoghurt, äggröra. Smörgås med mjukt pålägg som äggkräm (hårdkokt ägg som mixas eller slätmosas med grädde och smaksätts med t.ex. kaviar eller valfri krydda), leverpastej, makrill i tomatsås, keso eller liknande går bra.  Brödet ska vara utan hela korn och serveras utan kanter. Smörgåsen kan behövas delas i små bitar.

    • Mellanmål kan vara smörgås enligt ovan, delad mjuk konserverad frukt med vaniljkvarg, nyponsoppa med glass, risgrynspudding, rulltårta med gräddklick eller hemmagjord smoothie. Det finns även färdiga produkter berikade med extra energi och protein, till exempel Liva fruktdrycker eller Skee-is.

    Energi- och proteinrik mat

    Maten behöver vara energi- och proteinrik. Energiinnehållet i maten kan ökas genom att tillsätta extra fett. Använd livsmedel med hög fetthalt och tillsätt feta produkter som grädde, crème fraiche, olja, smör eller margarin till måltiden. Dessa kan till exempel användas till sås, hällas över grönsaker eller blandas i gröt eller filmjölk. Välj också proteininnehållande produkter som mjölk, yoghurt, kvarg, ägg, leverpastej eller makrill i tomatsås. Ofta behöver man komplettera kosten med kosttillägg och/eller berikningsprodukter.

    Dryckers konsistens

    Vid sväljsvårigheter behöver ofta konsistensen på dryck anpassas. Det är vanligt att man rekommenderas kolsyrad eller trögflytande dryck.

    Kolsyrad dryck kan förbättra sväljfunktionen för många genom att sväljningen initieras snabbare med följd att risken för felsväljning minskar. Kolsyrad dryck kan också hjälpa till att rensa svalget från eventuella matrester efter sväljning. För patienter med ofullständiga sväljningsrörelser kan dock kolsyrad dryck vara olämpligt och det är därför viktigt med en individuell utprovning.

    För patienter som rekommenderats trögflytande dryck kan förtjockningsmedel användas för att uppnå rätt konsistens. För de allra flesta räcker det med att eftersträva konsistens som nyponsoppa medan endast ett fåtal behöver tjockare konsistens.

    Förslag på måltider

    Individuellt utformade kostråd är ofta nödvändigt och ges av logoped och dietist.

    • Förslag på hur en dag skulle kunna se ut. Observera patientens individuella behov av energi, protein och vätska.

      Frukost

      • 1,5 dl havregrynsgröt berikad med en klick matfett
      • 1 smörgås utan kanter med matfett
      • Kokt ägg
      • 1 dl juice*

      Mellanmål

      • 1 dl energi- och proteinrikt kosttillägg*

      Lunch

      • 1 portion grov paté med dessert
      • 1 dl lingondricka*

      Mellanmål

      • 1 bit rulltårta med gräddklick
      • 1 dl kaffe*

      Middag 

      • 1 portion grov paté med dessert
      • 1 dl mjölk*

      Mellanmål

      • 1/2 smörgås utan kanter med matfett, leverpastej
      • 1 dl nyponsoppa*

      Sent kvällsmål

      • 1 dl energi- och proteinrikt kosttillägg*

      *Observera patientens individuella behov av konsistens på dryck.

  • Timbalkost kan beskrivas som en mjuk, genomgående slät och sammanhållen kost. Timbaler är omelettliknande i konsistensen och görs av släta puréer som blandas med ägg, mjölk, stärkelse och kryddor och som sedan gräddas. Släta eller slätmixade livsmedel till exempel potatismos eller grönsakspuré kan också ingå om man är ordinerad timbalkost.

    Lämplig mat

    Kosten är lämplig vid uttalade tugg- och sväljsvårigheter, bråck eller förträngningar i matstrupen. Även lämplig för de där måltiden tar längre tid.

    • Kött- eller fisktimbal, potatismos, pressad potatis, slät grönsakstimbal och grönsakspuré är exempel på lämplig mat. För att underlätta sväljningen är det viktigt att servera rikligt med trögflytande sås. Efterrätt kan vara fruktfromage eller slät kräm med grädde.

    • Frukostalternativ är till exempel mannagrynsgröt, mixad havregrynsgröt (ej fiberhavregryn), trögflytande välling, fil och yoghurt utan bitar.

      Vanlig smörgås är i de flesta fall olämpligt när man är ordinerad timbalkost. Välj istället timbalbröd med släta bredbara pålägg, till exempel slät hummus, leverpastej, väl mogen avokado, färskost, löskokt ägg eller äggkräm (hårdkokt ägg som mixas eller slätmosas med grädde och smaksätts med till exempel kaviar eller valfri krydda). Släta pålägg kan ätas även utan timbalbröd och är en viktig källa till både energi och protein. 

    • Mellanmål kan vara vaniljkvarg med slät fruktpuré, äggkräm, mannagrynspudding eller hemmagjord slätmixad smoothie. Det finns även färdiga produkter berikade med extra energi och protein, till exempel Liva fruktdrycker, Protino, dessert eller Skee-is.

    Ofta har patienter som behöver konsistensanpassad kost svårt att tillgodose sitt behov av energi och näring. Om maten delas upp på flera, mindre måltider blir måltiderna inte så tröttande och då blir det lättare att få i sig tillräckligt. Utöver frukost, lunch och middag behöver man erbjuda flera mellanmål utspridda över dygnet.

    Energi- och proteinrik mat

    Maten behöver vara energi- och proteinrik. Energiinnehållet i maten kan ökas genom att tillsätta extra fett. Använd livsmedel med hög fetthalt och tillsätt feta produkter som grädde, crème fraiche, olja, smör eller margarin till måltiden. Dessa kan till exempel användas till sås, hällas över grönsakspuré eller blandas i gröt eller filmjölk. Välj också proteininnehållande produkter som mjölk, yoghurt, kvarg, ägg, leverpastej, laxpastej eller hummus. Ofta behöver man komplettera kosten med kosttillägg och/eller berikningsprodukter.

    Dryckers konsistens

    Vid sväljsvårigheter behöver ofta konsistensen på dryck anpassas. Det är vanligt att man rekommenderas kolsyrad eller trögflytande dryck.

    Kolsyrad dryck kan förbättra sväljfunktionen för många genom att sväljningen initieras snabbare med följd att risken för felsväljning minskar. Kolsyrad dryck kan också hjälpa till att rensa svalget från eventuella matrester efter sväljning. För patienter med ofullständiga sväljningsrörelser kan dock kolsyrad dryck vara olämpligt och det är därför viktigt med en individuell utprovning.

    För patienter som rekommenderats trögflytande dryck kan förtjockningsmedel användas för att uppnå rätt konsistens. För de allra flesta räcker det med att eftersträva konsistens som nyponsoppa medan endast ett fåtal behöver tjockare konsistens.

    Förslag på måltider

    Individuellt utformade kostråd är ofta nödvändigt och ges av logoped och dietist.

    • Förslag på hur en dag skulle kunna se ut. Observera patientens individuella behov av energi, protein och vätska.

      Frukost

      •  1,5 dl slät yoghurt berikad med skvätt vispgrädde
      • 1 timbalsmörgås med äggkräm
      • 1 dl juice*

      Mellanmål

      • 1 dl energi- och proteinrikt kosttillägg*

      Lunch

      • 1 portion timbal med dessert
      • 1 dl lingondricka*

      Mellanmål

      • 1,5 dl vaniljkvarg med fruktpuré

      Middag 

      • 1 portion timbal med dessert
      • 1 dl mjölk*

      Mellanmål

      • 1 Mannafrutti
      • Befintlig sylt innehåller bitar av bär och ersätts därför med äpplemos/slät fruktpuré

      Sent kvällsmål

      • 1 dl energi- och proteinrikt kosttillägg*

      *Observera patientens individuella behov av konsistens på dryck.

  • Gelékost beställs som egen kosttyp på några sjukhus, medan det på andra sjukhus beställs under Ordinerad kost.

    Gelékonsistens är lämplig vid skadad eller känslig munhåla till exempel efter strålbehandling av huvud- och halsregionen. Konsistensen kan beskrivas som kall, mjuk och hal och kan jämföras med den hos vinbärsgelé.

    Gelékosten tillagas av finpasserade puréer och gelatin och smälter i munnen. För vissa patienter behöver all mat vara geléad, andra kan klara några varma komponenter som sås och potatismos. Det är viktigt att de varma komponenterna serveras åtskilda från det kalla eftersom gelatin smälter när det kommer i kontakt med värme. Konsistensen på dryck kan eventuellt behöva anpassas.

    Energi- och proteinrik mat

    Maten behöver vara energi- och proteinrik. Energiinnehållet i maten kan ökas genom att tillsätta extra fett. Använd livsmedel med hög fetthalt och tillsätt feta produkter som grädde, crème fraiche, olja, smör eller margarin till måltiden. Dessa kan till exempel användas till sås, som tillbehör eller blandas i filmjölk. Välj också proteininnehållande produkter som mjölk, yoghurt, kvarg, ägg eller gelé gjord på fisk- eller köttpuré. Ofta behöver man komplettera kosten med kosttillägg och/eller berikningsprodukter.

    Förslag på måltider

    Individuellt utformade kostråd är ofta nödvändigt och ges av logoped och dietist.

    • Förslag på hur en dag skulle kunna se ut. Observera patientens individuella behov av energi, protein och vätska.

      Frukost

      • 1 dl slät yoghurt berikad med vaniljkvarg
      • Äggröra
      • 1 dl nyponsoppa*

      Mellanmål

      • 1 dl energi- och proteinrikt kosttillägg*

      Lunch

      • 1 portion gelékost med dessert
      • 1 dl lingondricka*

      Mellanmål

      • 1 bägare Protino dessertyoghurt

      Middag

      • 1 portion gelékost med dessert
      • 1 dl mjölk*

      Mellanmål

      • 1,5 dl Liva fruktdryck i geleform med vispad grädde

      Sent kvällsmål

      • 1 dl energi- och proteinrikt kosttillägg*

      *Observera patientens individuella behov av konsistens på dryck.

  • Flytande kost är avsedd för patienter med skador och/eller förträngningar i munhåla, svalg och matstrupe, och används även initialt för patienter som genomgått käkkirurgi eller kirurgi i munhåla, svalg eller mag-tarmkanalen. En del patienter har behov av en mer tjockflytande kost, till exempel vid nedsatt motorik i munhåla och svalg. Det är viktigt att den flytande kosten är helt slät. Konsistensen på dryck kan eventuellt behöva anpassas.

    Från vissa kök finns möjligheten att beställa både flytande och tjockflytande kost, vid andra får konsistensen anpassas på avdelningen med hjälp av förtjockningsmedel.

    Flytande kost

    Flytande kost definieras som en slät soppa som rinner av skeden och som inte kan ätas med gaffel, till exempel slät tomatsoppa.

    Flytande kost tillreds oftast av passerade puréer och berikas med berikningspulver, matfett och grädde. Tillbehör som både förhöjer smaken och ger extra energi bör ingå, till exempel klick crème fraîche till en varm soppa och vispgrädde till efterrättssoppa.

    Eftersom det är svårt att få den flytande kosten både variationsrik och tillräckligt energi- och näringstät ska den endast användas vid strikta indikationer och, om möjligt, under begränsad tid. För patienter som står på flytande kost är det viktigt att komplementera med kosttillägg.

    Tjockflytande kost

    Tjockflytande kost är slät, droppar av skeden och som inte kan ätas med gaffel, till exempel slät naturell yoghurt 3 % fetthalt.

    Förslag på måltider

    Individuellt utformade kostråd är ofta nödvändigt och ges av logoped och dietist.

    • Förslag på hur en dag skulle kunna se ut. Observera patientens individuella behov av energi, protein och vätska.

      Frukost

      • 2 dl slät yoghurt 
      • 1 dl juice
      • 1 dl energi- och proteinrikt kosttillägg

      Mellanmål

      • 1 dl energi- och proteinrikt kosttillägg

      Lunch

      • 1 portion varm slät soppa med dessertsoppa
      • 1 dl lingondricka

      Mellanmål

      • 2 dl ljummen nyponsoppa med smält glass

      Middag

      • 1 portion varm slät soppa med dessertsoppa
      • 1 dl mjölk

      Mellanmål

      • 2 dl hemmagjord slät smoothie

      Sent kvällsmål

      • 1 dl energi- och proteinrikt kosttillägg

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.