Njurtransplanterad

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Njurtransplanterade patienter sköts primärt av njurmedicinsk specialist. Ibland kan primvården behöva konsulteras för bedömning, eventuell odling eller för annan komorbiditet
  • Njurtransplanterade patienter sköts av njurmedicinsk specialist

Den här rekommendationen beskriver de specifika förutsättningar som gäller för en patient som genomgått en njurtransplantation.

Från och med tre månader efter transplantationen minskar risken för avstötning av njurtransplantatet. Det finns risk för recidiv av grundsjukdom i transplantatet. Ökad risk för osteoporos, hjärt-kärlsjukdom och malignitet föreligger efter transplantation.

Samsjuklighet är vanligt förekommande på grund av såväl grundsjukdom som immunsuppression.

  • Infektioner är vanliga.
  • Första halvåret är det främst opportunistiska infektioner exempelvis cytomegalovirus (CMV), herpes simplex, herpes zoster, candida, Pneumocystis jiroveci (tidigare P. carinii).
  • Från och med ett halvår efter genomgången transplantation är samhällsförvärvade infektioner vanligast, precis som hos normalbefolkningen.
  • Vid urinvägsinfektion föreligger risk för transplantatpyelonefrit.
  • Hypertoni är vanligt, immunsuppressiv medicinering bidrar.
  • Högre risk för kardiovaskulära sjukdomar föreligger, bakomliggande uremi/njursjukdom bidrar.

Risken för diabetes mellitus (new onset diabetes after transplantation, NODAT) är förhöjd. Immunsuppression kan bidra.

Nedsatt bentäthet är vanligt.

Ökad risk för maligna tumörer föreligger. Hudtumörer av olika sorter är vanliga.

Fertiliteten är ofta nedsatt vid svår organsjukdom men förbättras vanligen efter transplantation.

  • Feber > 38 grader i mer än 1 dag
  • Diarré, illamående, kräkningar eller buksmärta
  • Oförklarlig huvudvärk
  • Trötthet, minskad aptit
  • Andfåddhet, vattenkastningsbesvär
  • Aktuella symtom
  • Aktuellt vätskeintag, minskad urinproduktion
  • Nuvarande sjukdomar (uremiorsakande sjukdom)
  • Tidpunkt för transplantation
  • Aktuella läkemedel, uteblivet intag av läkemedel

Undersök patienten utifrån symtom och anamnes.

  • Vid alarmerande symtom hos transplanterad patient rekommenderas kontakt med nefrolog.
  • Vid långdragna eller återkommande besvär med vårtor, afte eller bältros, konsultera nefrolog.
  • Vid nytillkommen eller förändrad hudförändring rekommenderas bedömning av hudläkare.
  • Optimering av levnadsvanor, särskilt med regelbunden fysisk aktivitet, rekommenderas.
  • Minimering av riskfaktorer och optimering av behandling gäller vid kardiovaskulära sjukdomar och osteoporos.
  • En välreglerad diabetes mellitus är viktigt för både transplantat och allmän prognos.
  • Vid insättning av läkemedel gäller särskilda förutsättningar.

Det är viktigt att undvika dehydrering då transplantatet kan börja svikta vid hypovolemi och/eller hypotension.

Ge solråd och informera om att ökad malignitetsrisk föreligger.

  • Patient och anhöriga rekommenderas vaccination mot säsongsinfluensa.
  • Annan vaccination på begäran av patienten bör planeras i samråd med specialiserad vård.
  • Vaccinationsförbud gäller för levande vaccin.
  • Många patienter med nedsatt potens under sjukdomstiden återfår den efter transplantation, utom då kardiovaskulär orsak föreligger.
  • Beakta risken för herpes simplexinfektion.
  • Överväg behov av preventivmedel då den immunsuppresiva behandlingen kan vara teratogen.
  • Barnönskan och oplanerade graviditeter bör diskuteras med specialiserad vård.
  • Frikostig kontakt med specialiserad vård rekommenderas.
  • Behandling med COX-hämmare i fler än 5 dagar är kontraindicerat.
  • Stor risk för interaktion mellan immunsuppressiva läkemedel och antibiotika (makrolider, tetracyklin), allopurinol, antivirala eller antimykotiska medel föreligger.
  • För dosering, räkna om estimerat GFR (eGFR, relaterat till kroppsyta) till absolut GFR (relaterat till eGFR, längd och vikt).

Immunsuppresiva läkemedel bör:

  • förskrivas via specialiserad vård
  • intas vid samma tidpunkt dagligen, annars finns risk för minskad transplantatöverlevnad
  • tas trots kräkningar, diarré och fasta.
  • Vid infektion eller andra frågor ska transplanterad patient i första hand kontakta specialiserad vård.

Risken för rejektion är störst första året efter transplantation. Symtom vid rejektion är:

  • smärta kring njuren
  • oförklarlig hög feber
  • stigande proteinuri
  • minskad urinproduktion
  • stigande kreatinin.

Njurtransplantation, 1177 Vårdguiden

Publicerat: 2020-01-20
Giltigt till: 2023-01-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne