Hydrocele, spermatocele och varikocele

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • N433 Hydrocele, ospecificerat
    N434 Spermatocele
    I861 Varikocele

  • Utredning och information till patienter med godartade och symtomfria resistenser i skrotum
  • Misstänkt testikelcancer - utredning enligt standardiserat vårdförlopp
  • Oklara resistenser i skrotum
  • Besvärande hydrocele, spermatocele och varikocele

Flertalet resistenser i skrotum har benign etiologi. Många ger inga symtom. Denna rekommendation beskriver hydrocele (vattenbråck), spermatocele (bitestikelcysta) och varikocele (pungåderbråck).

Hydrocele är ett godartat tillstånd som uppkommer då serös vätska bildas i skiktet mellan testis och tunica vaginalis. Vanligen föreligger ingen känd orsak men det kan ha föregåtts av infektion eller trauma.

Det utvecklas oftast över lång tid och ses oftast hos medelålders och äldre män.

Spermatocele är en godartad cystisk förändring. Orsaken är en försvagning i bitestikelns vägg som kommer spontant eller efter en epididymit. Fertiliteten påverkas inte.

Varikocele är ett förstorat venöst plexus i skrotum, orsakat av venös klaffinsufficiens. En ovanlig genes är kompression eller obstruktion av ena eller båda vena spermatica i lilla bäckenet eller retroperitonealt.

Varikocele är vanligt, cirka 10 % av alla män, och vanligast är det på vänster sida. Testikelvolym och spermiekvalitet är ofta normala men tillsammans med andra riskfaktorer kan ett varikocele bidra till testisatrofi och nedsatt fertilitet.

  • Skav- och tyngdkänsla
  • Smärta
  • Kosmetiskt störande
  • Obehag vid fysisk aktivitet och samlag
  • Oftast inga symtom
  • Större spermatocele kan ge tyngdkänsla, ömhet och smärtor
  • Skav- och tyngdkänsla
  • Smärta
  • Kosmetiskt störande
  • Inspektion och palpation av testikel, bitestikel och funikel
  • Palpation av bråckportar i stående och liggande
  • Överväg retroskrotal genomlysning (genomlysning av skrotum med ficklampa i ett mörklagt rum)
  • Vanligen unilateral, jämn och fluktuerande resistens som omger testikeln
  • Genomlysligt vid retroskrotal genomlysning
  • Större hydrocelen kan vara utspända och omöjliggöra fripalpation av testikeln
  • Släta och fluktuerande millimeterstora resistenser i caput epididymis till större centimeterstora cystiska förändringar
  • Genomlysligt vid retroskrotal genomlysning
  • Spermatocelen ska vara fritt rörliga och kunna fripalperas från själva testikeln
  • Framträder tydligast i stående (venösa återflödet större och venerna mer dilaterade) och minskar i liggande
  • Konturerna liknar som ’maskar’ mot skrotalhuden
  • Ej genomlysligt vid retroskrotal genomlysning
  • Palperas som mjuk, kuddig resistens ovan testikeln
  • Mindre varikocelen framträder vid valsalvamanöver

Diagnostiken syftar i första hand till att differentiera mellan extra- och intratestikulära resistenser:

  • hydrocele, spermatocele och varikocele är alla extratestikulära resistenser
  • intratestikulära resistenser ska handläggas som misstänkt testikelcancer.

Ultraljudsundersökning vid oklar resistens.

  • Testikelcancer, ska utredas enligt standardiserat vårdförlopp (SVF)
  • Testikeltumörer
  • Testis torsion
  • Epididymit
  • Retentio testis
  • Hydrocele, spermatocele och varikocele kräver sällan någon behandling.
  • Vid smärta kan paracetamol eller NSAID provas vid behov.
  • Kirurgisk åtgärd kan bli aktuellt i vissa symtomgivande fall.
  • Symtomgivande hydrocele, spermatocele och varicocele
  • Varikocele och vid infertilitet med nedsatt spermiekvalitet

Svullen pung, 1177 Vårdguiden

Publicerat: 2019-03-05
Giltigt till: 2022-03-31
Faktaägare: ako@skane.se